Debatt

Vad är ministerns klimatlöften värda?

Debatt. Uppropet från över 600 företag och tre stora fackförbund fick klimatministern att utlova att Sveriges samtliga klimatmål står fast. Mer oroande är ett regeringens enmansutredare John Hassler faktiskt föreslår något helt annat.

Vetenskapen är tydlig. Ska vi klara att begränsa uppvärmningen till en nivå som fortfarande är hanterbar för mänskligheten måste de globala utsläppen av växthusgaser halveras detta decennium.

2030-målet är också viktigt för svenska företag. Det blev – än en gång – väldigt tydligt när oroande uppgifter började läcka ut om innehållet i Hasslers snabbutredning. På rekordtid samlade We Don’t Have Time, tillsammans med Exponential Roadmap Initiative och GoClimate, underskrifter från över 600 företag samt de fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco i uppropet #WeCanDoIt2030, vilket också publicerades i Aftonbladet. Bara de tre organisationerna representerar tillsammans tre miljoner medlemmar.

Det handlar om en vilja att ta ansvar. Men också om konkurrensfördelar och styrkan i att ligga i framkant.

När utredningen presenterades den 18 oktober var det tydligt att regeringen hade tagit till sig av budskapet.

”När den här presskonferensen är klar kommer det vara tydligt att samtliga klimatmål kvarstår, samt att transportmålet för 2030 föreslås skärpas”, sa klimatminister under pressträffen.

Det är tunga ord, och vi måste kunna lita på att de stämmer. Vad är annars vitsen med en presskonferens?

Problemet är bara att John Hasslers klimatutredning säger något annat.

Han vill till exempel ersätta det nuvarande, blocköverskridande målet om 63 procents minskade transportutsläpp till 2030 med ett elektrifieringsmål. Ett sådant mål blir betydligt luddigare i termer av utsläppsminskningar, och kräver en stor nypa välvilja för att kunna kallas en ”skärpning”.

Hur regeringen väljer att förhålla sig till utredningen återstår att se. Jag hoppas att Romina Pourmohktari står för vad hon sa inför tv-kamerorna – att Sveriges samtliga klimatmål står fast.

Fotnot
I en tidigare version av denna debattartikel angavs felaktigt siffran 63 procent som klimatmålet för transporter. Den siffran gäller Sveriges sammanlagda etappmål för 2030. 

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mattias Goldmann:
    14 november, 2023

    Klimatmålet för transporterna är -70%, inte -63% som artikeln anger

  2. Kristina Sjöberg:
    16 november, 2023

    Hej Mattias!
    Tack för att du uppmärksammade detta. Vi har nu lagt till en fotnot för förtydligande.

Lästips:

OKQ8:s nya vätgasstation för tung trafik vid Falutorget i Göteborg. Den ska kunna leverera upp till 1 500 kilo grön vätgas per dygn, vilket uppges räcka till cirka 20 tunga lastbilar. Foto: Justina Öster

Ny vätgasmack i Göteborg – ett steg mot mindre utsläpp

Vätgas. I början av oktober klipptes bandet och en ny vätgasstation för tung trafik invigdes vid Falutorget i Göteborg. OKQ8:s första och Sveriges elfte vätgasmack, men fler är på väg.

Bildtext: Martin Nyberg samlar sopor på jobbet och skräp på fritiden.

Martin tar kampen mot skräpet

Renhållare. Martin Nybergs Opel vectra med släpvagn är belamrad med soppåsar, handskar, krattor, sopborstar, griptång och båtshake. På dagarna hämtar han sopor, på fritiden plockar han skräp.

Alexandra Einerstam

Insektsdöden – ett hot mot vår existens

Alexandras krönika. Det är mitten av 1980-talet. Min mamma och jag är på väg hem. Det är skymning och insekterna slår mot bilrutan tills den nästan är svart. Mamma sprutar spolarvätska och försöker få bort dem med vindrutetorkarna.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.