Köerna ringlade långa i väntan på att Vildmarksvägen ska öppna.
Close
Köerna ringlade långa i väntan på att Vildmarksvägen ska öppna.
Close
Sommarsverige

Vackraste vägen

Stekenjokk. Björkskogen blir glesare och snölegorna allt större. Framme vid bommen är det kalfjäll. En kilometerlång karavan av husbilar, husvagnar och motorcyklister köar. Om en timme öppnar Sveriges kanske vackraste väg.

Sven-Erik och Anita Nilsson brukar hänga på låset när vägen öppnar.
Sven-Erik och Anita Nilsson brukar hänga på låset när vägen öppnar. Foto: Jan Lindkvist / Justina Öster

– Vi är här varje år. Det är en magisk upplevelse. Förra året var det ovanligt mycket bilar på grund av coronan. Massor av folk hade köpt husbil eller husvagn. Jag förstår att man vill hit. Fast det blev lite rörigt, säger Anita Nilsson.

Hon bor i byn Marsliden med maken Sven-Erik. Han var med när vägen asfalterades. Som ”pinnpojke”.

Vägen upp genom Kultsjödalen har fått ett eget turistanpassat namn – Vildmarksvägen. Stora delar av året är det en återvändsgränd som tar slut i Klimpfjäll.

Men på sommaren öppnar det som blivit en stor attraktion. Vägbiten över Stekenjokk. Sveriges högst belägna asfalterade väg. Den går i en flera mil lång krok över kalfjället, tätt intill norska gränsen och knyter ihop Jämtland med Lappland.

Jänkare i Klimpfjäll.
Jänkare i Klimpfjäll. Foto: Jan Lindkvist / Justina Öster

Under 15 års tid gick det mesta av trafiken till koppargruvan som Boliden öppnade uppe på fjällplatån i början av 1970-talet. 1988 lades brytningen ner och besvikna röster talade i stället om Svekenjokk.

Numera är Stekenjokk känt för extremväder. Det kan vara rejält kallt och i januari 2017 slogs det svenska vindrekordet, 47,8 meter per sekund. I medelvind. I byarna har man uppmätt 56 meter. Gränsen för orkan går vid 33 meter per sekund.

Snömängderna imponerar också. Felix Fjellström står vid bommen som strax ska öppnas. Han en av dem som plogar Stekenjokkvägen.

– Det är dåligt med snö i år. Mycket mindre än i fjol. I maj brukar vi börja snöröjningen, för att kunna lyfta bommen i juni.

Stekenjokkvägen. 2020 var ett rekordår, med snödrivor på över sju meter i maj när snöröjningen inleddes.
Stekenjokkvägen. 2020 var ett rekordår, med snödrivor på över sju meter i maj när snöröjningen inleddes. Foto: Jan Lindkvist / Justina Öster

– Största snödjupet jag kört igenom var 7,25 meter. Det var förra våren. Fem, sex meter brukar annars vara standard. Fast då pratar vi om drivor. I fjol hade vi ett snödjup på i snitt 2,3 meter. Den här vintern var det inte mer än 70 centimeter.

Det är inte bara vädret som skapar turbulens. Stekenjokk är ett kalvningsområde för samernas renar. Under ”hemestern” coronasommaren 2020 körde nästan 47 000 fordon längs Stekenjokkvägen.

Kör varvet motsols! tipsar turistguiderna Anna Grönlund och Lotta Charlesdotter.
Kör varvet motsols! tipsar turistguiderna Anna Grönlund och Lotta Charlesdotter. Foto: Jan Lindkvist / Justina Öster

Många av besökarna kom på själva öppningsdagen, den 6 juni. Det blev tidningsrubriker om kaoset som uppstod när bilister stannade lite varstans och sprang ut för att fotografera fjällvyer och nyfödda kalvar.

I år gick myndigheterna ut med restriktioner. Under de första veckorna får bilisterna inte stanna under en sträcka av fem kilometer där kalvningen är som intensivast.

Felix Fjellström är själv inte same, men han har bra koll på situationen:

– Det är mycket ren i farten nu. Kalvar också. Det är bra med stoppförbudet. Förra året blev vajorna (renkorna) stressade av alla besökare. Särskilt vajor som kalvat för första gången kan lämna kalvarna, om det blir pressade.

Regina Johansson och Mikael Abramsson jobbar vid Vilhelminapolisen.
Regina Johansson och Mikael Abramsson jobbar vid Vilhelminapolisen. Foto: Jan Lindkvist / Justina Öster

Även polisen är på plats för att se till att reglerna följs. Mikael Abramsson och Regina Johansson vaktar bommen i väntan på öppningen prick klockan 12 på nationaldagen.

– Det är första året med stoppförbud. Och det är motiverat. Förra året var ganska kaosartat, säger Mikael Abramsson.

Melanie Hiller, från Tyskland, är ute på en nio veckor lång mc-tur i norra Sverige.
Melanie Hiller, från Tyskland, är ute på en nio veckor lång mc-tur i norra Sverige. Foto: Jan Lindkvist / Justina Öster

Tio minuter kvar. Vi går längs med kön som vuxit rejält. Långt fram står Melanie Hiller, från Tyskland. Hon kör motorcykel med en kolossal packning bakpå. Diskborste, muggar och ett litet grillgaller hänger utanpå.

– Jag har nio veckors semester och ska köra runt i Norra Sverige. Det är enastående vackert här, säger hon.

Längre bak sitter Åke Söderman och Hans Andersson på ett vägräcke och pustar i mc-kläderna. Det är i stort sett vindstilla och 22 grader, trots att vi är på 800 meters höjd.

– Det är nästan för varmt. Fast det törs man ju knappt säga. Idealiskt är 15 till 17 grader, säger Åke Söderman.

Johnny Lindevall är fågelskådare och flitig Stekenjokkbesökare.
Johnny Lindevall är fågelskådare och flitig Stekenjokkbesökare. Foto: Jan Lindkvist / Justina Öster

I mitten av kön har Johnny Lindevall plockat fram kikaren. Sidorutorna på hans mattlackerade röda Volvo är täckt av dekaler med fåglar.

– Jag har redan sett bland annat lappsparv, fjällpipare och fjällabb, förklarar han entusiastiskt.

Klockan är slagen. Bommen öppnas och kön rullar i gång. I maklig takt kör vi över ett kalfjäll med istäckta småsjöar och lågfjäll där snön ligger meterdjup på nordsidorna.

Renarna då?

Vi spanar intensivt över barmarksfläckarna och efter små svarta prickar, russin, upp på de vita fjällsidorna.

Nix. Renarna har antagligen flytt uppståndelsen. Fast ren fick vi se ändå. På en sommargrön åker före Vilhelmina flygplats. Och på vägen söder om Saxnäs vägrade en flock envist flytta på sig när vi kom med redaktionsbilen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Melanie Hiller:
    15 juli, 2021

    Back now in Germany from your fantastic country! I'm Melanie Hiller ;-)

  2. Justina Öster:
    16 juli, 2021

    Toll, wir freuen uns!

Lästips:

Sverigekarta

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.

Tomas Karlsson är flitig besökare på Bilisten-macken i Stalon. ”Stationen är jätteviktig för mig. Och för hela bygden”, säger han

Macken – bygdens hjärta

Bensinstation. Landsvägen stryker tätt intill sjön Malgomaj. Plötsligt öppnar sig skogen. Mitt i korsningen ligger den. Macken. En av alla små handlare som ännu håller liv i Västerbottens glesbygd.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.