Tidningsbudens nya avtal klart
Tidningsbud. Löneökningar på 7,4 procent, två år – det nya kollektivavtalet för tidningsdistributörer undertecknades på tisdagen av parterna, Transportarbetareförbundet och Medieföretagen.
– Avtalet ger ett hyfsat lönepåslag till de flesta i branschen. Sedan kunde man under rådande omständigheter önskat mer, med tanke på inflationen och annat, säger Magnus Thelander, Transports ombudsman med ansvar för tidningsdistributörsavtalet.
Kollektivavtalet innebär att löner och tillägg för omkring 10 000 tidningsbud höjs i två omgångar: I år med 4,1 procent och den 1 maj 2024 med 3,3 procent.
Löneökningen görs helt genom höjning av tarifferna, vilket innebär att de höjs mellan 1 043 kronor och 1 237 kronor, beroende på tid i yrket. År två höjs lönerna mellan 873 kronor och 1 036 kronor i månaden.
Lönehöjningen gäller retroaktivt från och med 1 maj i år.
Tidbank
Parterna har också enats om att tillsätta två gemensamma arbetsgrupper. Den ena gruppen ska se över själva förhandlingsordningen.
Den andra gruppen ska utreda förutsättningarna för en ny modell för arbetstid, som kan komma att prövas om det går att komma fram till rimliga förutsättningar – både för de anställda och för arbetsgivarna, distributionsbolagen. Ett slags modell som arbetsgivaren kallar tidbank.
Tanken med tidbanken är att den skulle öppna för mer flexibilitet när det gäller arbetstid. Något som Medieföretagens medlemsföretag
önskat. Flera distributionsbolag har problem med stora variationer i volym när det gäller utdelning, främst av sådant som paket och annat utöver morgontidningar.
– Jag kan väl inte säga att vi var jättesugna på det från vår delegations sida. Men det finns ändå en beredvillighet att diskutera i arbetsgruppen, säger Magnus Thelander.
– Förutsättningen var dock att vi inte bundit oss vid arbetsgivarens modell och att det inte är reglerat i detalj, utan att vi i arbetsgruppen är fria också att ta fram andra förslag.
Enligt Medieföretagen är deras modell för tidbank en chans för de anställda att få högre sysselsättningsgrad, något som är ett problem för många tidningsbud i dag. Men det var ett alltför vagt löfte för att facket skulle godta modellen.
”Papperstidningsdöden”
Tidningsbud är en yrkeskår mycket starkt påverkad av strukturomvandling och digitalisering i mediebranschen. Totalt sett har antalet tidningsprenumeranter minskat. Övergången från papperstidningar till digitala morgontidningar har gjort att flera distributionsbolag under senare år genomfört förändringar och neddragningar – eller helt dragit in distribution.
Senast meddelade Västsvensk Tidningsdistribution (VTD) att samtliga filialer i Bohuslän förutom Uddevalla läggs ned, en konsekvens av att Strömstads Tidning helt upphör att komma ut som papperstidning och att Bohusläningen halverar sin utgivning till tre dagar i veckan.
Omkring 40 av dagens 60 tjänster i regionen riskerar att försvinna till förändringen är genomförd den 1 oktober i år. Efter sista förhandlingsdagen förra veckan fick Uddevallaavdelningens ordförande, Daniel Hilmér – som var med i delegationen för nytt kollektivavtal – resa hem för att dagen därpå förhandla om uppsägningar.
Daniel Hilmér beskriver förändringen som brutal och som chockartad för de anställda hos VTD, trots att alla är medvetna om att
konsekvenserna av att allt färre prenumererar på morgontidningar. Förhoppningen var ändå att annan distribution, som paket, skulle göra det möjligt att rädda arbetstillfällen. Men VTD har valt att förutom i Uddevalla avveckla de filialer som distributionsbolaget byggt upp i Bohuslän.
Andra krav
Det nya kollektivavtalet innehåller inga förändringar jämfört med avtalet 1 december 2020 – 30 april i år sett till i de allmänna villkoren; tariffsystemen och ersättningar, exempelvis för sådant som att köra med egen bil.
Också extratidsersättningen blir kvar. Problemen med ersättning för den tid då tidningsbuden arbetar längre än sin schemalagda tid – ”extratid 2” – har åter hamnat i fokus under senare tid.
Flera stora distributionsbolag, bland annat VTD, har försökt få ned kostnaderna för extratiden.
Under våren genomförde NWT Distribution förändringar som rör tidningsbudens rätt till högre ersättning när de jobbar längre än sin ordinarie arbetstid, vid toppar i distributionen.
Den som får frågan om han eller hon kan ta på sig mer jobb, och säger ja, får inte betalt för extratid eftersom det rör sig om ”frivillig tid”.
Transports avdelning Skövde-Borås har skickat meddelande till samtliga berörda tidningsbud med uppmaningen att inte ta sådan så kallad frivillig tid, utan bara beordrad extratid. Facket anser också att distributionsbolagets agerande strider mot medbestämmandelagen: En så pass stor förändring borde MBL-förhandlats med Transport först.
Magnus Thelander ser NWT:s förändringar som helt klart i strid med kollektivavtalet.
Minskande skara
I dag arbetar omkring 10 000 personer som tidningsbud. Den stora majoriteten gör det på deltid.
För en del innebär arbetet bara en eller ett par pass i veckan, i ett yrke som är ett genomgångsyrke för många studenter. För andra har det blivit en möjlighet till ett bra jobb och rätt att arbeta i landet.
I början av maj meddelade regeringen att kravet på lägsta lön för arbetskraftsinvandrare mer än dubblas i höst, från dagens 13 000 kronor till 26 560 kronor i månaden. Timlönen för tidningsbud omräknad till månadslön hamnar visserligen över lönegolvet, närmare 30 000 kronor. Men nästan inget tidningsbud arbetar heltid. I praktiken har därför utvisningshotet blivit akut för många.
För alla tidningsbud gör mediebranschens kommande förändringar att jobbet är hotat eller att de riskerar behöva gå ned i tjänstgöringsgrad.
– Ingen tycker ju att det är bra att arbetstillfällen, eller hela företag, försvinner. Men det betyder inte att det går att rädda jobb till varje pris. Det måste vara arbeten med anständiga löner och villkor, säger Magnus Thelander.
Det nya kollektivavtalet för tidningsdistributörer sträcker sig till den 30 april 2025.
