Borgvattnets prästgård i Jämtland, ”Sveriges mest hemsökta hus”, har varit öppen för allmänheten sedan 1970. Gungstolen sägs komma i gungning av sig själv och påstås ha kastat ut en präst på 1940-talet. Foto: Borgvattnet Prästgård & Vandrarhem
Close
Borgvattnets prästgård i Jämtland, ”Sveriges mest hemsökta hus”, har varit öppen för allmänheten sedan 1970. Gungstolen sägs komma i gungning av sig själv och påstås ha kastat ut en präst på 1940-talet.
Close
Kultur

Spökturism i sommarland

Semestertider. Spökturism har blivit stort. Ofta går det att kombinera skräck med fika i naturskön omgivning. Här är några tips på gastkramande upplevelser i Sverige, ett land ovanligt rikt på spöken (eller i alla fall platser där de påstås synas till).

Spökplatser är vanligare än vi tror. Det slår statistikmyndigheten SCB fast. Nära 400 000 personer i Sverige bor inom en halvmil från platser som förknippas med spöken, gastar eller mylingar. Namnen visar var det enligt folktron skedde övernaturliga fenomen. Många av platserna ligger i dag ensligt och svårtillgängligt, och påminner om att folktron uppkom i en tid då nästan alla bodde på landsbygden.

Det finns också mer lättillgängliga spöken, på platser som enkelt nås från dagens allfartsvägar. Skåne är i sammanhanget rikt på slott med tillhörande gengångare. I folks föreställningar kunde de vara båda onda och goda, och gengångare antogs ibland återvända för att skydda de levande.

Men allra flest platser förknippas med gasten, ett likspöke i folktron. Till skillnad från gengångare hade gasten tappat sin identitet efter en ond och bråd död. Drunknade som om nätterna kunde höras skrika – gasta – kallades strandgastar, och har givit namn åt platser som Gastmossen och Gastholmen.

Namn som förknippas med spädbarn som mördats odöpta, för att dölja en födsel – mylingar – är vanligast i Östergötland och Småland.

Men Bräcke i Jämtland är den kommun i landet som har flest spökrelaterade platsnamn totalt, enligt SCB:s statistik. Att den statliga myndighetens utredare räknat på sådant kanske säger något om intresset för det oförklarliga. Liksom att flera kommuner på sina hemsidor listar platser som påstås vara hemsöka, och där folk vittnat om att det skett oförklarliga saker. Det kan vara ljusfenomen, möbler som flyttas utan att någon syns till eller rent av genomskinliga gestalter som skrider fram nattetid.

 

1. Spökvandringar

För den som tycker att det är för läskigt att sova över i ett spökhus tipsar hemsidan Paranormal.nu om spökvandringar, en av de vanligaste aktiviteterna när det kommer till spökturism.

I vissa fall ingår även mat och dryck efter vandringen som brukar vara dryga timmen och även är bra sätt att lära sig mer om en stadsdel, som Gamla stan i huvudstaden. Flera arrangörer lockar med ”hemsökta kvarter, dunkla bakgator och ruskiga källare” sommaren 2022, även på engelska: Stockholm Ghost Walk.

2. Borgvattnet Prästgård

Foto: Borgvattnet prästgård & vandrarhem
Foto: Borgvattnet prästgård & vandrarhem

Jämtland

”Sveriges mest hemsökta hus” löd rubrikerna 1947 efter att präster vittnat om en rad märkliga händelser i prästgården, belägen i Ragunda kommun i Jämtland. Grå damen, ryckande gungstolen som slungade ut en präst, dörrar som oförklarligt öppnas och skuggestalter som rör vid besökare…

Sommaren 1970 öppnades gården för allmänheten och besökare som vågade övernatta. Drygt 50 år senare är det förutom rumsuthyrningen alla möjliga slags spökrelaterade aktiviteter, liksom sommarkafé, loppis och försäljning.

3. Frammegården

Foto: Värmlands museum
Foto: Värmlands museum

Eda kommun, Värmland

Vindsdörr som slås upp, snyftningar, tofflor som flyttar sig, ”gråtande sängen” och fotsteg på tomma övervåningen.

På gamla hembygdsgården i Skillingmark, utanför Eda, finns möjlighet att övernatta.

Huset är byggt på platsen för den gamla galgbacken där avrättningar skedde in på 1600-talet. Enligt historien ska två barn, någon gång förrförra seklet, ha blivit inlåsta på vinden där de svalt ihjäl. Flera besökare har vittnat om att de sett och hört barn i anslutning till huset. Spökjägare har dokumenterat aktivitet på platsen.

4. Ericsbergs slott

Xylografi signerad Sargent, 1876, baserad på verk av Adolf Georg Closs
Xylografi signerad Sargent, 1876, baserad på verk av Adolf Georg Closs

Södermanland

Här på barockslottet utanför Katrineholm påstås den onda slottsfrun Beata von Yxkull härja eftersom hon inte får någon ro i graven. Hon är också den mest namnkunniga pintorpafrun, känd för att plåga torparna på godset. År 1618 ska djävulen ha hämtat henne och sedan kört ner i den närbelägna sjön.

I dag finns här butik, kafé och guidade visningar. Slottsparken är öppen för allmänheten, och några gånger om året finns också chans att övernatta i exklusivt boende.

5. Glimmingehus

Bildkälla: Riksantikvarieämbetet

Simrishamn

I den skånska medeltidsborgen sägs både människor och djur spöka. Riddare, utdöda svartråttor, tre genomskinliga damer och en stor hund – en ond slottsherre som efter döden kan byta skepnad – påstås ha dykt upp nattetid.

Dagtid går det numera att få en visning i slottet (inklusive spökhistorier), testa olika medeltida sysslor eller bara njuta av örtagården.

6. Furuhagen

Foto: Okänd
Foto: Okänd

Bräcke

I kommunen med flest spökplatser i landet ligger också Furuhagen, uppförd som så kallad sinnesslöanstalt i början av 1900-talet. Här sägs en spökflicka visa sig för besökare. Byggnaden står nu övergiven, och förra årets spelades en skräckfilm in på platsen.

Att just mentalsjukhus upplevs som hemsökta är inte underligt – behandlingen av de intagna, varav många barn, är en högst verklig och skrämmande del av 1900-talshistorien. Till flera av de stora inrättningar där patienter med olika funktionsnedsättningar ”vårdats” är berättelser om spökerier kopplade: Beckomberga i Bromma, Björknäs mentalsjukhus i Kramfors, Garnisonssjukhuset i Karlsborg och Sandträsk sanatorium mellan Boden och Gällivare.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Filip Rydolw

... ordförande för Arlandaklubben som organiserar flygplatskontrollanter. Först drabbades ni av pandemi och nedskärningar, sen blev det sommarkaos och personalbrist. Hur har ni det nu på Arlanda?

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Sommaren är ljuvlig, men…

Davids krönika. Sommaren och semestern är ljuvlig! Fastän jag tidigare jobbat sextio till åttio timmar i veckan, har jag under alla år tagit ut fem veckors sommarsemester.

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall. Morsan skulle titta på varenda sak och på den tiden fanns ingen smartphone eller platta att roa sig med. Kanske är det det traumat som ligger bakom de kalla kårar jag känner så fort jag hör ordet husvagn.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.

Granskning: Arbetsvillkor
De äldre och etablerade stora transportföretagen har i regel kollektivavtal. De nya bolagen har facket inte lyckats skriva avtal med ännu.

Flera paketleverantörer saknar kollektivavtal

E-handel. Många av utmanarna bland transportföretagen som levererar paket saknar fortfarande kollektivavtal. Undantag finns. Early Bird har kollektivavtal i alla led och Best Transport har skärpt kraven efter svidande avslöjanden.

Distribution till kunder och företag sker mer eller mindre dygnet runt. Foto: John Antonsson

Enkät: Har ni kollektivavtal?

Paketleverantörer. Trots bistrare tider tuffar e-handeln på. Transportarbetaren har skickat ut en enkät med frågor om kollektivavtal till de största bolagen som levererar e-handelsvaror. Alla bolag med kollektivavtal har svarat på frågorna. Inget av dem utan.