Sopsortering får inte vara för krånglig
Sverige importerar avfall för att förbränningsanläggningar inte ska stå tomma. Samtidigt säger branschen att vi slarvar med sopsorteringen. Matrester, glas och gamla tidningar bränns upp i stället för att återvinnas.
Weine Wiqvist är chef på Avfall Sverige, branschorganisationen som tagit reda på att två tredjedelar av avfallet i svenskarnas soppåsar är felsorterat. Varje år går 2 miljoner ton svenskt hushållsavfall och 2,5 miljoner ton industriavfall till förbränning. Dessutom importeras 1,5 miljoner ton sopor, i huvudsak från Storbritannien och Norge. Alltsammans blir till el och värme.
Varför importerar vi avfall?
– Prognoserna slog fel när det blev förbjudet att deponera sopor för drygt tio år sedan. Det byggdes förbränningsanläggningar som inte utnyttjades fullt när industrikrisen sedan gjorde att avfallet minskade över en natt. Sedan har det byggts nya fjärrvärmeverk som använder importerat avfall som bränsle i stället för olja och kol.
Men hur ser sopsorteringen ut i Storbritannien och Norge?
– De norska soporna är jämförbara med vårt eget restavfall. Och det vi får från Storbritannien är generellt sätt ofta bättre sorterat. Där slänger folk allt i en bytta och sedan sorteras papper, metall, matavfall och annat som ska återvinnas bort maskinellt.
Varför ska vi sortera själva om inte engelsmännen gör det?
– Det råder helt enkelt olika traditioner. Kvaliteten på det som återvinns blir bättre när sorteringen sker vid källan. Och rent psykologiskt blir nog den som själv sorterar soporna mer benägen att tänka på sin konsumtion …
Är det inte svårt att motivera svenskar att sortera när de slipper i England?
– Inget tyder på att sopimporten ändrar svenskarnas attityder. Det handlar mer om att sortering inte får vara krånglig.
Berätta mer om undersökningen av hushållens sopor!
– Det positiva är att det nästan inte finns något farligt kvar i hushållsavfallet, som batterier och kemikalier. Den mindre bra nyheten är att det finns ganska stora mängder tidningar och förpackningar kvar, fast de borde ha återvunnits. Människor är beredda att ställa upp om det är bekvämt att sortera och nära att göra sig av med det som ska återvinnas.
Vad används resultatet till?
– Vi i branschen ser vad vi bör förbättra.
– Den förändringen vi önskar oss mest rår vi dock inte över. Vi vill att ansvaret för insamlingen av förpackningar och annat som återvinns flyttas från tillverkarna till kommunerna. Regeringen tycker som vi, men den har ännu inte fått riksdagen med sig.
Vad ser du som det värsta miljöproblemet när det gäller avfallshantering?
– Det mest skrämmande är de gigantiska avstjälpningsplatserna runt megastäderna i utvecklingsländerna. 50 miljoner människor får sin närmiljö och sina livsvillkor förstörda, och samtidigt läcker gifter ut både i haven och upp i luftlagren.
– Här hemma är utmaningen att ta hand om nya material som vi inte vet så mycket om. Och att påverka tillverkarna så att mer kan återanvändas och återvinnas.
Till sist: Hur ska vi hantera julklappspapperet? Och tejpen?
– Lägg det bland pappersförpackningar, och ta bort tejpen om du hinner. Men återvinningen står inte och faller med lite tejp i papperscontainern.
