Tonny Falk
Close
Varje dag rullar mellan 200 och 300 lastbilar in på kretsloppsanläggningen Högbytorp, norr om Stockholm. Tonny Falk är en av dem som hanterar farligt avfall.
Close
Avtalsrörelsen

Sophämtare lever i ständig otrygghet

Miljöarbetare. Tonny Falk väntar på lastkajen. Han tar emot farligt avfall, och han har en rak hälsning till Transports avtalsförhandlare: – Jobba hårt för oss här ute!

Miljöarbetarna på Högbytorp i Upplands-Bro hanterar närmare 1,5 miljoner ton avfall under ett år. Det mesta kommer i lastbilar från industrier, byggen, kommuner och butiker. Vi snackar oljor, aska, asbest, slam, giftig jord, metaller, papper, trä och plast. Bland annat.

– Vi får in lite cyanid då och då också, berättar Sune Frövall inne på sorteringen.

(Cyanid: den lägsta konstaterade dödliga dosen är 0,56 milligram per kilo kroppsvikt för människa som får det i sig, reds anm.)

En biltur inne på området går både upp på leriga gamla deponiberg och ner till högarna med matavfall, som är måsarnas favorittillhåll. Så här beskriver Ragn-Sells sin anläggning:

”Sveriges ledande kretsloppsanläggning heter Högbytorp och ligger utanför Stockholm. Här möter vår gedigna kunskap om avfallshantering modern teknik och den senaste forskningen.”

Lagom till fikat vid niotiden fylls borden med kaffemuggar, en och annan macka – och mycket prat.

– Viktigast är att vi jobbar säkert, säger Thomas Holmqvist, ett av tre skyddsombud på Högbytorp.

Jobbarkompisen är inte med i facket längre, han gick ur efter en tidigare historia som gav mindre betalt under semestern.

– Men, fräser Thomas Holmqvist till. Det där hände för flera år sedan, nu kan förhandlarna försöka få tillbaka det i ett bättre avtal.

När det begav sig förlorade Transport tvisten om semesterpengarna i Arbetsdomstolen. Med sökorden ”komplicerad semestertvist” hittar du hela historien på tidningens webb.

Lönehöjning

Vid bordet intill pausar Sebastian Norén från jobbet att lasta ut färdigsorterade jordar och asfalt på tippen. Han har en önskan inför avtalsrörelsen.

– Jag vill ha mer i lön!

Dumperföraren Ove Madsen är missnöjd med den senaste treåriga uppgörelsen. Mest för att han vill ha lönehöjningarna jämnt fördelade under avtalsåren, inte vänta till sista året på den största ökningen. En del talar för att han blir bönhörd i år, då facken vill ha ettåriga avtal och Coronaviruset har fått börsen i gungning.

– Arbetstidsförkortning vore också bra. Det är inte relevant att vi ska jobba 40 timmar i veckan när många andra branscher har 38.

Påverka schemat

Arbetstiden – och kontrollen över den – är tyngsta frågan i årets avtalsrörelse för Håkan Bolk. Han är huvudskyddsombud på Ragn-Sells i Stockholm och har sitt kontor på Högbytorp. Han är också en av de yrkesverksamma och fackligt engagerade som sitter i Transports stora avtalsdelegation inom miljö.

– För mig personligen är det viktigaste att vi få får mer att säga till om och att vi ska kunna påverka schemat.

Han vill också se tydligare krav på arbetsgivaren när det handlar om rehabilitering. Till exempel att stora Ragn-Sells ska leta alternativa jobb i alla koncernens bolag när någon är utsliten.

– Tyvärr kommer den frågan inte med i avtalsrörelsen, säger han.

Lön och arbetstid

Strax före sex på morgonen rullade Robert Wåhlander ut från Högbytorp. Han hämtar hushållssopor på landsbygden i Bålsta och Bro. Mellan kärlen hinner han svara på några frågor inför nya kollektivavtalet.

– Jag brinner för lönen och arbetstiderna. Och jag tycker att beting är en otroligt bra morot för oss sopgubbar, att få gå hem när vi är klara.

Robert Wåhlanders jobb är upphandlat och i oktober går uppdraget över till en annan firma.

– Jag vet inte om jag vill följa med ännu. Det beror på lönen, arbetstiderna och det där med betinget.

Just upphandlingar av hushållssopor är huvudskyddsombudet Håkan Bolks andra viktigaste fråga. Han hoppas få med den i avtalsförhandlingarna.

– De som hämtar soporna lever i en ständig otrygghet. Med upphandlingarna kan de förlora sina jobb vart tredje eller femte år.

– Branschen behöver införa nya regler om att personalen ska få följa med till det nya företaget, tycker Håkan Bolk.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Tidningsbud, rån. Illustration: Ingrid Fröhlich

Stress gör arbetet farligare

Arbetsmiljö. Stress och press att prestera. Det är en förklaring till att så många av Transports yrkesgrupper råkar ut för både hot och våld, menar Transports regionala skyddsombud.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.