Hendrik Kloots har kört utlandstrafik sedan slutet på 1980-talet då han bodde i Nederländerna. Numera blir han rastlös om han har för lång ledighet mellan utlandskörningarna.
Close
Hendrik Kloots har kört utlandstrafik sedan slutet på 1980-talet då han bodde i Nederländerna. Numera blir han rastlös om han har för lång ledighet mellan utlandskörningarna.
Close
Arbetsplats: Europa

Sista svenska utlandsförarna

Åkeri. Allt färre svenska chaufförer kör på utlandet, utkonkurrerade av lönedumpande öststatsåkerier. När Hendrik Kloots en fredag kör in i Paris med flyttbilen är han en av de sista med hela Europa som arbetsfält. Denna gång har han uppdrag i fyra länder och kör 780 mil.

När den stora lastbilen svänger in på Paris gator är den på väg mot den sista kundleveransen innan Hendrik Kloots och hans kollega styr mot Stockholm.

Den svenska lastbilen är ett främmande inslag i Paristrafiken när den svänger in på Boulevard Raspail. Få fransmän kan uttala det exotiska ordet Stadsbudskontoret som lyser i blått på karossens sida.

När Hendrik Kloots och hans kollega Erik Schön rullar fram med det tunga ekipaget längs den breda boulevarden har de dubbel tur. Gatan är så pass bred att deras parkering utanför port 34 inte hindrar övrig trafik. Och där utanför porten finns en ledig plats, vilket inte alltid är fallet när man ska leverera last i en storstad som är överbefolkad av bilar.

De många tunga lyften är nackdelen med jobbet. Kroppen tar stryk. Hendrik Kloots tror inte att han har samma chaufförsjobb ända fram till pensioneringen.

Denna fredagsförmiddag har de dessutom bråttom.

– Vi har ett släp stående i Belgien. Kullagret gick sönder på ett av hjulen. Vi har fått det lagat och måste vara tillbaka i Bryssel innan verkstaden stänger klockan sju i kväll, säger Hendrik Kloots.

Men besöket på verkstaden måste bli kort. De ska direkt vidare mot Tyskland och hinna köra igenom landet och in i Danmark innan klockan slår tolv på lördag natt.

– Tyskarna har förbjudit lastbilstrafik på söndagar, förklarar Hendrik Kloots.

Han befinner sig 200 mil hemifrån. Efter många år på de europeiska vägarna är detta vardagen.

De båda kollegorna börjar omedelbart lasta ur flyttbilen. Hendrik Kloots startar liften, öppnar dörrarna till lastutrymmet och langar ut ett antal flyttkartonger som Erik Schön ställer ner på en pirra.

I den franska huvudstaden är det långt ifrån alla gamla hus som har hiss. Erik Schön slipper den här gången bära flyttkartongerna fem trappor upp.

När han dragit upp pirran för halvtrappan innanför porten väntar nästa positiva överraskning. En hiss!

Stora delar av Paris består av gamla, välbevarade bostadshus. I trapphusen har hissinstallationer ofta varit omöjliga.

Men i port 34 finns en liten trång sak med gallergrind. Vilken lycka när flyttkartongerna ska upp till sjunde våningen.

– Vad skönt med en svensk leverans och svensk ordning och reda, säger Sara Söderström, som tar emot kartongerna.

Hennes arbetsgivare, ett internationellt fastighetsbolag, behövde på sitt kontor i Paris en svensktalande person som också behärskar franska. Nu är hon boende i staden sedan ett par veckor.

– I går fick jag en leverans av möbler. De hotade att ställa 50 kilo last på gatan, eftersom de i förväg inte visste att lägenheten låg på sjunde våningen. Jag var tvungen att argumentera lite innan de tog upp kartongerna till mig.

Sara Söderström är lycklig över att hennes flytt sköts av ett svenskt bolag. Då blir det ordning och reda, konstaterar hon efter att ha fått några nya möbler levererade av fransmän.

Stadsbudskontoret är expert på utlandsflyttar. Ofta är mottagarna svenskar som ska jobba utomlands några år eller har gått i pension och vill bo i ett varmare klimat. Denna gång går lastbilen så långt som till norra Spanien, innan de båda kollegorna styr hemåt.

– Ibland tar vi annat än bohag. En gång hade vi en bil i lasten.

Hendrik Kloots är född i Nederländerna och började köra lastbil innan han gått ut skolan. Ganska snart styrde han mot utlandet.

– Ingen i släkten är chaufför. Jag började köra så smått på helger och tog en del jobb på vardagar. Då skolkade jag från skolan.

Efter militärtjänsten började han köra betongbil och därefter distribution till butiker innan utlandskörningarna tog över. På en resa till Sverige träffade han sin svenska fru i slutet av 1990-talet.

– Ja, vi skulle med Finlandsfärjan, men de hade inte plats ombord. Vi var tvungna att vänta i Stockholm. Jag träffade henne på en restaurang och vi höll kontakten.

När de blev ett par försökte de först leva i Nederländerna.

– I Holland hade jag egentligen inget riktigt hem, eftersom jag var ute och körde så mycket. Vi flyttade ganska snart till Sverige. Det var mycket enklare att hitta jobb för mig där än för min fru i Nederländerna.

Hendrik Kloots hade inte kört särskilt länge i Sverige när han blev erbjuden anställning hos Stadsbudskontoret.

– Jag har alltid jobbat med utlandskörningar. Jag har visserligen försökt vara hemma någon gång, men efter två, tre månader säger frugan ”snälla, stick i väg igen”.

Lossningen av alla flyttkartonger på Boulevard Raspail går fort. Efter 25 minuter är det mesta vid detta stopp urlastat och står i trapphuset där hissen är flaskhalsen. Men efter en halvtimme är de sista kartongerna uppe på sjunde våningen.

– Nackdelen med jobbet är de tunga lyften. Ofta har jag inte ro att vänta på hjälp utan tar kanske lite för tunga saker själv. Rygg och knän tar stryk.

På de flesta utlandsflyttar är bilen bemannad med två chaufförer. Då kan man köra under längre tid per dag.

Den här resan till Paris har börjat som många andra. Hendrik Kloots kommer in till terminalen i Stockholm, lastar in det sista sent ankomna godset i bilen. Går igenom paper och fraktsedlar, och ger sig av mot Göteborg eller Malmö.

– Jag undviker att köra genom Danmark, utan tar färjan till Tyskland. På båten kan jag duscha, äta och sova. När vi kommer iland på kontinenten börjar själva resan.

Denna gång gick flyttbilen först till Holland, sedan till två kunder i Belgien, fyra kunder i Frankrike och en i norra Spanien.

Ofta är man två i bilen. Då kan den rulla längre per dag. Varje chaufför har rätt att köra i sammanlagt nio timmar.

– När åkarna skickar i väg unga killar kör de ofta på gps:en och ligger på autobahn. För mig sitter allt i huvudet och jag kör hellre på landsvägar i Tyskland och Frankrike. De är trevligare, har fler restauranger och är billigare.

Hendrik Kloots har varit med så länge att han minns när det stod en plastback fylld med kartor för olika länder och städer bredvid förarsätet.

– Man hade en karta på ratten under körning.

Hendrik Kloots dricker en kopp kaffe på stående fot. Efter Parisbesöket måste de skynda i väg och hämta ett lagat släp i Bryssel.

Lossningen av Sara Söderströms bohag är nästan klar. Hon bjuder på kaffe. Hendrik Kloots tar en café allongé, som är en espresso med dubbla mängden vatten och det närmaste man kan komma svenskt bryggkaffe i Frankrike.

Han tar emot koppen stående på gatan. Efter två minuter är det varma kaffet svept och Hendrik Kloots tar fram fraktsedlar som Sara Söderström skriver på. En postlåda framför porten fungerar som underlag.

När kollegan lastat in de sista flyttkartongerna i lägenheten ska de ge sig av. Då har de inte stannat längre än 45 minuter hos kunden.

De två yrkesförarna tillhör en utdöende grupp i Sverige. Allt färre utlandschaufförer har svenskt pass. De har nästan helt konkurrerats ut av förare från östländerna, med dumpade löner och villkor.

– I morse frågade en litauisk chaufför mig om toaletten var gratis där vi stod parkerade utanför en bensinstation. Om den inte hade varit gratis skulle han inte ha använt den.

Efter 45 minuter är flyttlasset lossat. Sara Söderström skriver under leveransen med en brevlåda som underlag.

Själv växlar Hendrik Kloots och hans kollegor mellan att sova i bilens trånga utrymme och ta in på hotell. Vid depån i Frankrike har företaget dessutom en bostadsbarack.

Med den starkt ökande trafiken på Europas vägar kan det vara svårt att hitta lediga parkeringsplatser när körreglerna kräver vila. Längs motorvägarna är allt fullt vid sextiden eller sjutiden.

– Man måste tänka till och planera sin dygnsvila i förväg. Häromdagen höll vi på och letade efter en ledig plats i en timme och jag gick över min körtid. Det är inte bra, men jag vägrar att ställa mig i kanten på en motorvägsuppfart som en del öststatschaufförer gör. Jag vill inte riskera att bli påkörd.

Hendrik Kloots är kritisk till utvecklingen på vägarna. Inte bara trafiken ökar. Han är också irriterad på de kollegor som stirrar alltför intensivt på mobil och läsplattor under körning.

– Jag har kört om bilar där föraren tittar på film under körningen. Det är livsfarligt.

Själv har Hendrik Kloots bara varit med om en enda svår olycka trots sina många år på tungt trafikerade vägar. För 20 år sedan slutade bromsarna att fungera under en körning. De lade av i en lång nedförsbacke med sex procents lutning.

– Jag stötte till en personbil och en husbil som åkte ut åt sidan. Det var ingen rolig upplevelse. Lyckligtvis skadades ingen allvarligt. Bara en person slog i knät och jag fick en läxa för livet.

I dag kan inte sådana olyckor ske. Bromsarna är låsningsfria och bilarna har extra bromsar.

När Hendrik Kloots kommer hem till Väddö norr om Norrtälje väntar tio dagars ledighet. En del kollegor väljer att köra 14 dagar och vara lediga lika länge, men han föredrar kortare ledigheter.

Men 51 år gammal kommer han knappast att fortsätta köra utlandsflyttar i ytterligare 14 år fram till pensionsdagen.

– Nej, kroppen tar stryk av alla tunga lyft. Visst skulle det vara roligt om den höll, men det finns andra chaufförsjobb. Kanske kan jag till och med fortsätta köra på utlandet.

 

Resväg
Karta: Shutterstock / Christina Ahlund

Körsträckan

Utlandskörningen i reportaget var 780 mil och sträckte sig över elva dagar:

Dag 1: Resan startar i Stockholm. Till Malmö, leverans av gods, färja till Travemünde: 60 mil.

Dag 2: Travemünde – Amsterdam, Holland. Leverans av liten flytt. Vidare till Wageningen: 59 mil.

Dag 3: Lossning på två adresser Wageningen. Släp pajar. Kör till verkstad i Bryssel, Belgien: 90 mil.

Dag 4: Kör till Les Sables-d’Olonne, vid Atlantkusten, Frankrike. Lossar mindre flytt, vidare till Chemire-
sur-Sarthe: 60 mil.

Dag 5: Packar stor flytt, men allt får inte plats: 0 mil.

Dag 6: Chemire-sur-Sarthe – Bryssel, tur och retur, för att hämta container: 130 mil.

Dag 7: Lastar. Kör till Vitoria i Spanien: 70 mil.

Dag 8: Vilodag på bra chaffisställe. Kund anländer dagen därpå: 0 mil.

Dag 9: Lastning. Vidare till Bergerac, Frankrike, för lastning. Vidare till övernattning nära Paris: 92 mil.

Dag 10: Lossar flytt i Paris (Transportarbetaren gör reportage). Till Bryssel för att hämta lagat släp. Övernattar vid truckstopp i Holland: 81 mil.

Dag 11: Kör mot Stockholm, tar färja Puttgarden – Rödby. Kommer hem på kvällen: 125 mil.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Affisch för filmen Operation "ilexpress" som hade premiär 1952.

Lastbilarna som besegrade nazisterna – nu är det 80 år sen ”Red ball express”

Årsdagar. Efter landstigningen i Frankrike fick de allierade problem med att få mat och ammunition till sina soldater. Man hade bombat sönder järnvägar och hamnar. En jättesatsning på en dygnet-runt-rutt med lastbilar blev räddningen. Den döptes till ”Red ball express”.

Snabbkoll om EU-valet 2024. Illustration: Mattias Käll

Så påverkar EU-valet dig och dina arbetsvillkor

Europaparlamentet. I juni går hela Europa till val. EU:s medborgare får då välja sitt parlament. Det som händer i Bryssel påverkar hur du har det på jobbet.

Mitt i flytten. För Chris Michau och Anton Semeniuk rullar jobbet på bra. Foto: Justina Öster

Flytt med flyt

Flyttarbetare. 60 anställda, 50 rum, hundratals kartonger – för många på arbetsplatsen innebär flytten en stor omställning. För killarna från Flyttbolaget är det bara en dag som andra på jobbet, fysiskt en ny arbetsplats. Kanske lite mer organiserad än den genomsnittliga kontorsflytten.

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Mitt i flytten. För Chris Michau och Anton Semeniuk rullar jobbet på bra. Foto: Justina Öster

Flytt med flyt

Flyttarbetare. 60 anställda, 50 rum, hundratals kartonger – för många på arbetsplatsen innebär flytten en stor omställning. För killarna från Flyttbolaget är det bara en dag som andra på jobbet, fysiskt en ny arbetsplats. Kanske lite mer organiserad än den genomsnittliga kontorsflytten.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.