Hendrik Kloots har kört utlandstrafik sedan slutet på 1980-talet då han bodde i Nederländerna. Numera blir han rastlös om han har för lång ledighet mellan utlandskörningarna.
Close
Hendrik Kloots har kört utlandstrafik sedan slutet på 1980-talet då han bodde i Nederländerna. Numera blir han rastlös om han har för lång ledighet mellan utlandskörningarna.
Close
Arbetsplats: Europa

Sista svenska utlandsförarna

Åkeri. Allt färre svenska chaufförer kör på utlandet, utkonkurrerade av lönedumpande öststatsåkerier. När Hendrik Kloots en fredag kör in i Paris med flyttbilen är han en av de sista med hela Europa som arbetsfält. Denna gång har han uppdrag i fyra länder och kör 780 mil.

När den stora lastbilen svänger in på Paris gator är den på väg mot den sista kundleveransen innan Hendrik Kloots och hans kollega styr mot Stockholm.

Den svenska lastbilen är ett främmande inslag i Paristrafiken när den svänger in på Boulevard Raspail. Få fransmän kan uttala det exotiska ordet Stadsbudskontoret som lyser i blått på karossens sida.

När Hendrik Kloots och hans kollega Erik Schön rullar fram med det tunga ekipaget längs den breda boulevarden har de dubbel tur. Gatan är så pass bred att deras parkering utanför port 34 inte hindrar övrig trafik. Och där utanför porten finns en ledig plats, vilket inte alltid är fallet när man ska leverera last i en storstad som är överbefolkad av bilar.

De många tunga lyften är nackdelen med jobbet. Kroppen tar stryk. Hendrik Kloots tror inte att han har samma chaufförsjobb ända fram till pensioneringen.

Denna fredagsförmiddag har de dessutom bråttom.

– Vi har ett släp stående i Belgien. Kullagret gick sönder på ett av hjulen. Vi har fått det lagat och måste vara tillbaka i Bryssel innan verkstaden stänger klockan sju i kväll, säger Hendrik Kloots.

Men besöket på verkstaden måste bli kort. De ska direkt vidare mot Tyskland och hinna köra igenom landet och in i Danmark innan klockan slår tolv på lördag natt.

– Tyskarna har förbjudit lastbilstrafik på söndagar, förklarar Hendrik Kloots.

Han befinner sig 200 mil hemifrån. Efter många år på de europeiska vägarna är detta vardagen.

De båda kollegorna börjar omedelbart lasta ur flyttbilen. Hendrik Kloots startar liften, öppnar dörrarna till lastutrymmet och langar ut ett antal flyttkartonger som Erik Schön ställer ner på en pirra.

I den franska huvudstaden är det långt ifrån alla gamla hus som har hiss. Erik Schön slipper den här gången bära flyttkartongerna fem trappor upp.

När han dragit upp pirran för halvtrappan innanför porten väntar nästa positiva överraskning. En hiss!

Stora delar av Paris består av gamla, välbevarade bostadshus. I trapphusen har hissinstallationer ofta varit omöjliga.

Men i port 34 finns en liten trång sak med gallergrind. Vilken lycka när flyttkartongerna ska upp till sjunde våningen.

– Vad skönt med en svensk leverans och svensk ordning och reda, säger Sara Söderström, som tar emot kartongerna.

Hennes arbetsgivare, ett internationellt fastighetsbolag, behövde på sitt kontor i Paris en svensktalande person som också behärskar franska. Nu är hon boende i staden sedan ett par veckor.

– I går fick jag en leverans av möbler. De hotade att ställa 50 kilo last på gatan, eftersom de i förväg inte visste att lägenheten låg på sjunde våningen. Jag var tvungen att argumentera lite innan de tog upp kartongerna till mig.

Sara Söderström är lycklig över att hennes flytt sköts av ett svenskt bolag. Då blir det ordning och reda, konstaterar hon efter att ha fått några nya möbler levererade av fransmän.

Stadsbudskontoret är expert på utlandsflyttar. Ofta är mottagarna svenskar som ska jobba utomlands några år eller har gått i pension och vill bo i ett varmare klimat. Denna gång går lastbilen så långt som till norra Spanien, innan de båda kollegorna styr hemåt.

– Ibland tar vi annat än bohag. En gång hade vi en bil i lasten.

Hendrik Kloots är född i Nederländerna och började köra lastbil innan han gått ut skolan. Ganska snart styrde han mot utlandet.

– Ingen i släkten är chaufför. Jag började köra så smått på helger och tog en del jobb på vardagar. Då skolkade jag från skolan.

Efter militärtjänsten började han köra betongbil och därefter distribution till butiker innan utlandskörningarna tog över. På en resa till Sverige träffade han sin svenska fru i slutet av 1990-talet.

– Ja, vi skulle med Finlandsfärjan, men de hade inte plats ombord. Vi var tvungna att vänta i Stockholm. Jag träffade henne på en restaurang och vi höll kontakten.

När de blev ett par försökte de först leva i Nederländerna.

– I Holland hade jag egentligen inget riktigt hem, eftersom jag var ute och körde så mycket. Vi flyttade ganska snart till Sverige. Det var mycket enklare att hitta jobb för mig där än för min fru i Nederländerna.

Hendrik Kloots hade inte kört särskilt länge i Sverige när han blev erbjuden anställning hos Stadsbudskontoret.

– Jag har alltid jobbat med utlandskörningar. Jag har visserligen försökt vara hemma någon gång, men efter två, tre månader säger frugan ”snälla, stick i väg igen”.

Lossningen av alla flyttkartonger på Boulevard Raspail går fort. Efter 25 minuter är det mesta vid detta stopp urlastat och står i trapphuset där hissen är flaskhalsen. Men efter en halvtimme är de sista kartongerna uppe på sjunde våningen.

– Nackdelen med jobbet är de tunga lyften. Ofta har jag inte ro att vänta på hjälp utan tar kanske lite för tunga saker själv. Rygg och knän tar stryk.

På de flesta utlandsflyttar är bilen bemannad med två chaufförer. Då kan man köra under längre tid per dag.

Den här resan till Paris har börjat som många andra. Hendrik Kloots kommer in till terminalen i Stockholm, lastar in det sista sent ankomna godset i bilen. Går igenom paper och fraktsedlar, och ger sig av mot Göteborg eller Malmö.

– Jag undviker att köra genom Danmark, utan tar färjan till Tyskland. På båten kan jag duscha, äta och sova. När vi kommer iland på kontinenten börjar själva resan.

Denna gång gick flyttbilen först till Holland, sedan till två kunder i Belgien, fyra kunder i Frankrike och en i norra Spanien.

Ofta är man två i bilen. Då kan den rulla längre per dag. Varje chaufför har rätt att köra i sammanlagt nio timmar.

– När åkarna skickar i väg unga killar kör de ofta på gps:en och ligger på autobahn. För mig sitter allt i huvudet och jag kör hellre på landsvägar i Tyskland och Frankrike. De är trevligare, har fler restauranger och är billigare.

Hendrik Kloots har varit med så länge att han minns när det stod en plastback fylld med kartor för olika länder och städer bredvid förarsätet.

– Man hade en karta på ratten under körning.

Hendrik Kloots dricker en kopp kaffe på stående fot. Efter Parisbesöket måste de skynda i väg och hämta ett lagat släp i Bryssel.

Lossningen av Sara Söderströms bohag är nästan klar. Hon bjuder på kaffe. Hendrik Kloots tar en café allongé, som är en espresso med dubbla mängden vatten och det närmaste man kan komma svenskt bryggkaffe i Frankrike.

Han tar emot koppen stående på gatan. Efter två minuter är det varma kaffet svept och Hendrik Kloots tar fram fraktsedlar som Sara Söderström skriver på. En postlåda framför porten fungerar som underlag.

När kollegan lastat in de sista flyttkartongerna i lägenheten ska de ge sig av. Då har de inte stannat längre än 45 minuter hos kunden.

De två yrkesförarna tillhör en utdöende grupp i Sverige. Allt färre utlandschaufförer har svenskt pass. De har nästan helt konkurrerats ut av förare från östländerna, med dumpade löner och villkor.

– I morse frågade en litauisk chaufför mig om toaletten var gratis där vi stod parkerade utanför en bensinstation. Om den inte hade varit gratis skulle han inte ha använt den.

Efter 45 minuter är flyttlasset lossat. Sara Söderström skriver under leveransen med en brevlåda som underlag.

Själv växlar Hendrik Kloots och hans kollegor mellan att sova i bilens trånga utrymme och ta in på hotell. Vid depån i Frankrike har företaget dessutom en bostadsbarack.

Med den starkt ökande trafiken på Europas vägar kan det vara svårt att hitta lediga parkeringsplatser när körreglerna kräver vila. Längs motorvägarna är allt fullt vid sextiden eller sjutiden.

– Man måste tänka till och planera sin dygnsvila i förväg. Häromdagen höll vi på och letade efter en ledig plats i en timme och jag gick över min körtid. Det är inte bra, men jag vägrar att ställa mig i kanten på en motorvägsuppfart som en del öststatschaufförer gör. Jag vill inte riskera att bli påkörd.

Hendrik Kloots är kritisk till utvecklingen på vägarna. Inte bara trafiken ökar. Han är också irriterad på de kollegor som stirrar alltför intensivt på mobil och läsplattor under körning.

– Jag har kört om bilar där föraren tittar på film under körningen. Det är livsfarligt.

Själv har Hendrik Kloots bara varit med om en enda svår olycka trots sina många år på tungt trafikerade vägar. För 20 år sedan slutade bromsarna att fungera under en körning. De lade av i en lång nedförsbacke med sex procents lutning.

– Jag stötte till en personbil och en husbil som åkte ut åt sidan. Det var ingen rolig upplevelse. Lyckligtvis skadades ingen allvarligt. Bara en person slog i knät och jag fick en läxa för livet.

I dag kan inte sådana olyckor ske. Bromsarna är låsningsfria och bilarna har extra bromsar.

När Hendrik Kloots kommer hem till Väddö norr om Norrtälje väntar tio dagars ledighet. En del kollegor väljer att köra 14 dagar och vara lediga lika länge, men han föredrar kortare ledigheter.

Men 51 år gammal kommer han knappast att fortsätta köra utlandsflyttar i ytterligare 14 år fram till pensionsdagen.

– Nej, kroppen tar stryk av alla tunga lyft. Visst skulle det vara roligt om den höll, men det finns andra chaufförsjobb. Kanske kan jag till och med fortsätta köra på utlandet.

 

Resväg
Karta: Shutterstock / Christina Ahlund

Körsträckan

Utlandskörningen i reportaget var 780 mil och sträckte sig över elva dagar:

Dag 1: Resan startar i Stockholm. Till Malmö, leverans av gods, färja till Travemünde: 60 mil.

Dag 2: Travemünde – Amsterdam, Holland. Leverans av liten flytt. Vidare till Wageningen: 59 mil.

Dag 3: Lossning på två adresser Wageningen. Släp pajar. Kör till verkstad i Bryssel, Belgien: 90 mil.

Dag 4: Kör till Les Sables-d’Olonne, vid Atlantkusten, Frankrike. Lossar mindre flytt, vidare till Chemire-
sur-Sarthe: 60 mil.

Dag 5: Packar stor flytt, men allt får inte plats: 0 mil.

Dag 6: Chemire-sur-Sarthe – Bryssel, tur och retur, för att hämta container: 130 mil.

Dag 7: Lastar. Kör till Vitoria i Spanien: 70 mil.

Dag 8: Vilodag på bra chaffisställe. Kund anländer dagen därpå: 0 mil.

Dag 9: Lastning. Vidare till Bergerac, Frankrike, för lastning. Vidare till övernattning nära Paris: 92 mil.

Dag 10: Lossar flytt i Paris (Transportarbetaren gör reportage). Till Bryssel för att hämta lagat släp. Övernattar vid truckstopp i Holland: 81 mil.

Dag 11: Kör mot Stockholm, tar färja Puttgarden – Rödby. Kommer hem på kvällen: 125 mil.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

Taxichaufförerna utanför stationen i Metz är inte förvånade över domen mot Uber. Foto: Anna Trenning Himmelsbach

Stort skadestånd för franska Uber

Gigjobb. Uber ska betala ett rekordhögt skadestånd i Frankrike. 139 chaufförer ska dela på över 200 miljoner kronor, enligt ett nytt domslut. – Jag var inte alls fri, säger en av chaufförerna.

Taxiunionens manifestation den 10 januari 2023.

Svar till förare: Nej – och tystnad

Taxi. Förare som kör för de stora taxiapparna har demonstrerat och strejkat för bättre villkor och högre ersättning. Nybildade organisationen Taxiunionen har krävt att bli accepterade som samtalspart. Men Uber meddelar i ett pressmeddelande att det inte är tal om några förändringar.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.