;

Rätt diagnos men fel medicin

Krönika. Jag tillhör inte dem som rusar ut och skäller på brevbäraren när jag får SD-reklam i brevlådan. Tvärtom är jag ganska intresserad av vad ett parti som SD har att säga.

Jag tycker heller inte att alla jag känner som röstat på SD är kompletta idioter eller rasister. De är inga politiska ljus, men träffar säkert fler utlandsfödda på jobb och i sina bostadsområden än den alltid lika politiskt korrekta medelklassen på Södermalm i Stockholm. Där träffar man på sin höjd någon utländsk diplomat.

Nej, dessa Sverigedemokrater känner att någonting är fel i samhället, men kan inte sätta fingret på vad. Alltså utgår man från de enkla greppen i SD:s propaganda.

”Kostnaderna för invandringen skulle kunna täcka utgifterna för äldreomsorgen”, menar SD. Fast majoriteten av de som arbetar inom äldreomsorgen, åtminstone i Stockholm, är invandrare. Om de blev förbannade på retoriken och gick hem skulle tusentals äldre stryka med på några dagar. Så skröpliga är nämligen de flesta.

Nordkorea är ett land som borde passa SD. Landet saknar helt invandring och slipper därmed en massa utländska influenser. Medan Amerika haft obegränsad invandring och nu är världens största ekonomi. Hade man sagt ”Bevara Amerika amerikanskt” för några hundra år sedan hade det bara funnits indianstammar där i dag.

Själv har jag jobbat med finnar, norrmän, fransmän, greker, turkar, marockaner, ryssar, balter, romer från olika länder, tyskar, danskar, holländare plus ett antal andra nationaliteter.

Det har nästan alltid gått bra. De gånger det varit problem har det uteslutande berott på en sak: någon form av orättvis behandling. Om fransmän exempelvis behandlats bättre än marockaner på en fruktodling har genast stora spänningar uppstått som ibland slutat i våldsamheter.

I Sverige kan en papperslös person tjäna femton kronor i timmen medan en advokat tjänar tretusen. En del människor bor i tjugorumsvillor medan andra sover under broar eller bor i bostadsområden som liknar koncentrationsläger.

Så kan vi inte ha det. I stället borde man se till att alla som kommer hit gör rätt för sig och betalar skatt. Men också får rättvisa löner. Om det nu ska ske genom kollektivavtal, lagstadgade minimilöner (hemska tanke) eller att man upphöjer kollektivavtalen till lag.

Bostäder måste byggas så att det åter blir en rättighet att ha någonstans att bo. Och jag föreslår, i all anspråkslöshet, att man förtätar överklassområdena i exempelvis Djursholm, Långedrag och Limhamn med höghus. Varför ska bara de fattiga behöva tränga ihop sig?

Att tro att SD kan lösa det här är som att gå till distriktsläkaren och få en stelkrampspruta i arslet när man har tandvärk.

Men Socialdemokraterna måste vakna, börja jobba och sluta försöka göra brackbarn med Centern (som bland annat vill avskaffa arbetsrätten). Annars kommer SD att bli större än S i nästa val/nyval och då är trettiotalets stöveltramp inte långt borta.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Redaktionens krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

;