Över 35 000 skadade i olyckor på jobbet
Arbetsmiljö. När effekterna av pandemin klingat av har det totala antalet anmälda olyckor och fall av arbetssjukdom minskat. Men förra året anmälde 35 400 personer att de råkat ut för arbetsolyckor som ledde till att de tvingades sjukskriva sig. Det visar statistik som Arbetsmiljöverket sammanställt i en ny rapport.
Transport och lager är den allra värst olycksdrabbade näringsgrenen sett till antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro. I denna kategori ingår truckförare, den yrkesgrupp som hade klart flest anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro under 2019–2021, men där antalet sysselsatta i gruppen minskat så att Arbetsmiljöverket inte längre redovisar den separat i den senaste rapporten, Arbetsskador 2022.
Bland män som skadas på jobbet är orsaken oftast förlorad kontroll över transportfordon, maskiner eller verktyg. För kvinnor är det vanligare med fallolyckor och tunga eller besvärliga lyft. Även våld och hot är vanliga orsaker till att kvinnor anmäler arbetsolyckor.
– Det är allvarligt att tusentals personer utsätts för farlig arbetsmiljö och drabbas av olyckor på arbetet, särskilt när vi vet att många olyckor skulle kunna förebyggas, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
– Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö på jobbet. För att vi ska nå dit är det viktigt att lära av tidigare olyckor och incidenter, så att de inte sker igen.
Arbetsmiljöverkets generaldirektör betonar att det är arbetsgivarens ansvar att undersöka, bedöma och åtgärda de risker som finns på varje arbetsplats. Och att det ska ske regelbundet, i dialog med de anställda.
Arbetsmiljöverkets rapport visar att drygt 20 300 män och 15 100 kvinnor förra året råkade ut för en arbetsolycka som lett till sjukfrånvaro. Av dem behövde var fjärde vara sjukskriven längre än 14 dagar. Unga män, i åldern 16–24 år, är de som anmäler flest arbetsolyckor per 1 000 anställda.
De flesta arbetsolyckor ger skador på höft, ben eller fötter. Näst vanligast är skador på flera kroppsdelar, som händer och rygg.
I Arbetsmiljöverkets rapport är det kategorin ”Transport och magasinering” som står för flest anmälda olyckor per 100 000 anställda. Det gäller både män och kvinnor. I gruppen ingår både de som arbetar med vägtransporter, både lastbilschaufförer och bussförare, och järnvägstransporter liksom gods- och posthantering.
Arbetssjukdomar minskar
Förra året anmäldes omkring 16 600 arbetssjukdomar. Det är en långt färre, en minskning med 44 procent, jämfört med 2021 och kan förklaras av att antalet anmälningar som rör covid har minskat kraftigt.
Det är fortsatt så att det är fler kvinnor än män som anmäler arbetssjukdomar. En förklaring är att det är inom den kvinnodominerade vård och omsorgen de flesta fall av arbetssjukdom inträffar. De vanligaste orsakerna är smitta, sociala faktorer samt ergonomi och belastning.
Trots nedgången rörde många anmälda arbetssjukdomar covidsmitta även under 2022.
Pandemin satte också förra året tydliga avtryck i arbetsskadestatistiken, även om det inte var lika påtagligt som för 2020 och 2021. När det gäller arbetssjukdomar är anmälningar totalt sett dock snart tillbaka på samma nivå som 2019, det sista året före pandemin, enligt Arbetsmiljöverkets statistiker.
När det gäller olyckor på väg till och från arbetet, så kallade färdolycksfall, har de legat på i stort sett samma nivå ända sedan 1980-talet. Det senaste årtiondet har antalet färdolyckor varit ungefär lika många som antalet fall av anmälda arbetssjukdom.
Dödlig utgång
Förra året dog 49 personer i Sverige till följd av arbetsolyckor. Av dem som räknas in i den svenska arbetskraften var det 31 män och 9 kvinnor som dog i olyckor på jobbet. Utöver dessa dödsfall omkom 2 utländska medborgare i samband med arbete i Sverige och 7 personer i olika typer av arbetsmarknadsåtgärder.
Under den senaste kartlagda tioårsperioden, 2013–2022, har det skett totalt 380 arbetsolyckor med dödlig utgång i den svenska arbetskraften.
I ett längre perspektiv har antalet dödsolyckor i arbetet minskat. Från mitten av 1950-talet till slutet av 1970-talet var nedgången bland anställda arbetstagare mycket kraftig. Minskningen har sedan fortsatt men i svagare takt och med undantag för vissa år.
År 1955 skedde närmare 16 arbetsolyckor med dödlig utgång per 100 000 arbetstagare, förra året skedde knappt 1 dödsolycka räknat per 100 000 sysselsatta.
Flest arbetsolyckor med dödlig utgång per 100 000 sysselsatta under den senaste tioårsperioden har skett inom Arbetsmiljöverkets kategori ”Jordbruk, skogsbruk och fiske”; 6,6 arbetsolyckor med dödlig utgång per 100 000 sysselsatta. Inom kategorin ”Vattenförsörjning, avloppsrensning, avfallshantering och sanering” är siffran 3,7.
Under åren 2013–2022 skedde 3,2 dödsolyckor per 100 000 sysselsatta i kategorin ”Transport och magasinering”.
Den klart vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång, alla branscher inräknade, var förlorad kontroll över fordon eller annat transportmedel. Av antalet dödsolyckor på arbetet under den senaste tioårsperioden hade det i 161 fall, eller 42 procent, samband med fordon.
Fotnot: Rapporten Arbetsmiljöstatistik 2023:01 Arbetsskador 2022 finns att ladda ned från Arbetsmiljöverkets hemsida, av.se.
