Ledare. På olika håll i världen börjar stater reagera mot att Uber och andra så kallade gig-företag suddat ut gränserna mellan anställda och egenföretagare.
I Kalifornien har en ny lag och flera domstolsbeslut lett till att Uber måste behandla sina förare som anställda.
Det har i sin tur fått Uber och konkurrenten Lyft att pausa sina verksamheter i delstaten.
Utvecklingen välkomnas av Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på tjänstemannafackets TCO. I en debattartikel i Dagens Arena bedömer han att hajpen kring gig-företagen börjar lägga sig.
I just Kalifornien har en ny rättspraxis etablerats. Den innebär att det är arbetsgivaren som ska bevisa att den som utför jobbet inte är arbetstagare. Prövningen görs i flera steg. Den som pekas ut som arbetsgivare måste kunna visa att jobbet som utförs ligger utanför dennes kontroll. Jobbet ska också ligga utanför den vanliga kärnverksamheten och utföraren, exempelvis Uberchauffören, ska ”vanligtvis” bedriva en självständig näringsverksamhet i den aktuella branschen. Bara då kan det vara fråga om en riktig egenföretagare.
Engblom konstaterar att flera amerikanska transportföretag som lagt ut jobb via appar vägrat följa den nya lagstiftningen. Bolagen har i stället lobbat för en folkomröstning i höst, med målet att upphäva lagen.
Det är inte bara i USA som gig-företagen stött på patrull. I bland annat Frankrike och Italien har liknande rättsprocesser drivits.
Under lång tid har debattörer hävdat att gig-jobben är ett nytt fenomen, som inte kan anpassas till den vanliga arbetsrätten. Andra anser att det är tvärtom. Den nya tekniken ger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetet och utförarna – något som rimmar väl med den traditionella synen på vad som definierar en arbetstagare.
Gig-företagen var länge framgångsrika när de marknadsförde sig som moderna och innovativa. Det är en bild som både forskare och medier bidrog till att sprida. En trend som gjorde att det tog tid innan granskningen av gig-bolagen och deras verksamhet kom i gång.
Kritiker menar att gig-företagen varit politiskt skickliga. De har ofta lyckats få igenom undantag och särregler som snedvridit konkurrensen. Det gäller inte minst inom taxi- och budnäringarna.
TCO-juristen Samuel Engblom avslutar med en stark förhoppning. Att tillnyktringen leder till att gig-aktörernas sätt att organisera arbetet inte längre ses som en ofrånkomlig del av framtidens arbetsmarknad.
