Krönika. Jag vet inte riktigt vad jag förväntat mig när jag kom till Landskrona denna gråkalla förmiddag då lyftkranarna vid nedlagda hamnindustrier pekade dystert mot himlen.
Centrum för arbetarhistoria hade kallat till ett möte om, ja, vadå? Being a truck driver. Social and cultural changes since the 1970’s hette det. Alltså: Vad har hänt inom truckerkulturen sedan 1970-talet?
Det var inte vilka som helst som var där. Ett antal professorer skulle presentera sina forskningsrön. Bland dem Henrik Sternberg (han med cabotagestudien) och Shane Hamilton från USA. Hans Wallengren, ordförande för Centrum för arbetarhistoria, var förstås med. Plus Markus Pettersson, Transports förbundssekreterare, och många fler.
Själv hade jag hamnat där för att prata om lastbilschaufförers ökande boklyssnande tack vare vägbiblioteken.
Att komma från åkeriets fikarum in i den akademiska miljön på kastellet i Landskrona och få en analys av chaufförernas vardag var en blandad upplevelse. Och man hade väl i vissa avseenden inte kommit mycket längre än till just snacket vid fikabordet.
Mycket intressant var dock Shane Hamiltons berättelse från USA om den amerikanska truckerkulturen, som på många sätt är en föregångare till den svenska. Från trettiotalet var det riktiga cowboys, eller åtminstone farmare, som stod för de långväga transporterna. Det var bara de med eget gods som hade tillstånd att köra över statsgränserna.
Sedan dess har det varit strid mellan de som vill avreglera lastbilstrafiken och de som vill ha kvar regleringarna. Under sjuttiotalet kulminerade det i blodiga strejker. Systemet med ”owneroperator”, enbilsåkare, har vi också ärvt därifrån. Med samma förfärande resultat här som där.
Henrik Sternberg är något av en kändis i logistikvärlden. Hans cabotagestudie, där 8 000 chaufförer gjorde noteringar om utländska ekipage som bevisligen körde olagligt i Sverige, har gett eko ända upp i riksdagen.
Nu är han på gång igen i ett samarbete med bland andra Transport. Via appar i mobilen ska kunder kunna följa en vara och se om företagen på vägen har kollektivavtal. Mycket lovvärt, om du frågar mig.
Efter två dagars seminarium, helt på engelska, var jag ganska matt. Jag gick in på ett fik och tog en smörgås med tjock skånsk leverpastej. Utanför fönstret stod lyftkranarna fortfarande stilla och pekade upp mot molnen som stormade fram över himlen.