Debatt

Kris i taxibranschen – kollaps i färdtjänsten

Debatt. Det är bråttom om man ska klara att värna om transporterna för våra mest utsatta medborgare, skriver taxiåkaren och småföretagarkonsulten Michael Harvey.

En process som om inget drastiskt görs nu oundvikligen kommer att mer än halvera taxibranschen i Sverige är tyvärr i full gång. Och det blir de mest utsatta resenärerna och de seriösa åkarna som då – utöver tusentals arbetslösa förare – drabbas hårdast.

De dyra och riskfyllda skattelån som alla företag erbjudits har för all del gett lite andrum, men dessvärre når inte de övriga stöd som regeringen utlovade under våren fram till taxibranschens åkerier. Effekterna där blir dessutom försvinnande små, och kommer dessutom alldeles på tok för sent. En kollaps väntar.

Nu är det bråttom om man ska klara att värna om samhällstransporterna för våra mest utsatta medborgare!

Det väntade och livsviktiga omsättningsstödet, som i sista stund döptes om till ”omställningsstöd”, visade sig bara ge småsmulor till åkerierna i taxibranschen. Dessa pengar täcker som bäst bara omkring 10–20 procent av redan tagna inkomstförluster i mars och april. De kommer dessutom inte att nå företagen förrän i slutet på juli.

För tusentals åkare är detta helt enkelt för sent! Otaliga desperata åkerier kan redan nu inte betala ut majlönerna på ett normalt sätt. Exakt hur många tusentals som detta rör sig om vet ingen ännu. Dessutom har vi de svåraste månaderna framför oss. Alla vet att taxibranschen kommer att göra mycket stora förluster hela denna coronasommar.

Efter en stor rikstäckande manifestation, och efter att både regering och riksdag därefter uppvaktats av en hel rad tunga branschföreträdare, har taxibranschens gräsrötter väntat över en månad på besked. Hoppet står till någon form av direkt akutstöd, liknande den miljard som regeringen generöst och blixtsnabbt delade ut till kultur- och idrottsvärlden. Vi som dagligen kör sjuktransporter, rullstolstransporter och gamla och unga med särskilda behov, har mycket svårt att förstå regeringens prioriteringar.

Hur i all världen kan man välja att sätta hiphop och pingpong framför våra mest utsatta medborgares dagliga behov? Kaos i färdtjänsten är att vänta om inget görs nu!

Att det utan ett nytt akut ekonomiskt stöd blir en dramatisk brist på seriösa taxibilar är helt uppenbart. 350 000 utsatta svenskar, som är beroende av färdtjänst, riskerar att tvingas köa till nödvändiga resor. Minst hälften av landets cirka 30 000 taxiförare blir inom några få månader arbetslösa.

Därmed bjuds de värsta kriminella inom svarttaxi – i taxibristens spår – på rena rama julafton.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Att spela och följa backgammon är ett sätt att fördriva den långa väntetiden på nästa körning vid taxiremoten på Arlanda. Foto: John Antonsson

”Snygga upp på taxiremoten!”

Arbetsmiljö. Slitna utemöbler, inomhus. Igenbommad restaurang, smutsiga och alldeles för få toaletter – för de hundratals taxiförare som väntar på körningar vid remoten nära Arlanda varje dag. Ofta i timtal.

Taxiförare väntar i timmar på att få köra från Arlanda. Facket och föreningen Taxiunionen varnar för prispress som tvingar förare att jobba fler och fler timmar. Foto: John Antonsson

Allt fler söker arbetstillstånd för att köra taxi

Taxibranschen. Antalet ärenden om arbetstillstånd för taxiförare har femdubblats på fyra år. Chaufförer varnar samtidigt för en nedåtgående spiral med allt sämre betalda körningar, där många jobbar tolv timmar om dagen sex dagar i veckan för att nå en lön i nivå med kollektivavtalets månadslön.

Ny aktör tar över färdtjänst och skolskjuts

Servicetrafik. Taxi Drakstaden i Sundsvall försattes i konkurs i slutet av november. Det efter larm om en rad brister med färdtjänsten, skolskjutsar och taxiväxeln. Nu är det klart med ett nytt företag som tar över och kör kommunens servicetrafik.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt!

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

Dags att ta ansvar i alla led

Insändare. Nu är det dags att sätta ner fötterna ordentligt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar i samhället när det gäller stress i arbetslivet.

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Ännu ett trick för att splittra arbetarklassen?

Debatt. Det är en gammal sanning: härska genom att splittra. Genom att blåsa upp skillnader mellan grupper kan fokus flyttas bort från det som förenar oss – lönearbetet och beroendet av trygga jobb för ett värdigt liv.

Solidaritet och rättvisa på allvar

Arbetstidsförkortning. Mycket prat om makteliten och deras löner dessa dagar, och att några få hela tiden äter mer av den så berömda ”kakan”. Givetvis är detta ett stort problem och totalt fel.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.