Anders Adali: En värderånare berättar
Han var egenföretagare, butikschef, småbarnspappa och helnykterist. Och levde dubbelliv som värdetransportrånare i tio år. Det här är den före detta yrkesbrottslingen Anders Adalis historia.
Du har valt att läsa om: Intervjuer
”Vem stannar kvar i en union som inte fungerar?”
George Mirel Utapan-Scorseze jobbar som ordningsvakt i Bukarests tunnelbana. Skiftarbetet dygnet om sliter, liksom de ilskna passagerarna. Hans fackliga företrädare beskylls för att vara ”kommunister” när de begär högre lön åt de anställda.
”En självklarhet att rösta i EU-valet”
Gheorghe Petrica är kranförare i Constantas hamn. Han tänker rösta vid valet till EU-parlamentet nästa vår. – Självklart. Vi vill alla ha ett bättre liv. Ska vi bli europeiska medborgare är det vår plikt att gå till valurnorna, säger han.
Hamnarbetaren Constantin
Constantin Turloi arbetar i Rumäniens största hamn, Constanta, vid Svarta havet. När andra klagar över låga löner är han rätt nöjd med sin, cirka 5 500 kronor per månad. Det är bra, med rumänska mått.
Lastbilschauffören Nicolae
Lastbilschauffören Nicolae Diacu kör bara inrikes. Månadslönen ligger kring 4000 kronor, plus lite övertidsersättning. Han spärrar upp ögonen när han får höra vad svenska förare tjänar och undrar: – Finns det något jobb till mig?
Bo med föräldrarna – eller leva fattigt?
– Före revolutionen hade folk jobb och pengar, men hyllorna var tomma i affärerna. Nu är butikerna fyllda av varor, men vi har inga pengar att handla för. Anka Ghita och kollegan Victor Manu i det rumänska tunnelbanefacket var fem och sex år när Rumäniens kommunistiska diktator störtades.
Äntligen hemma!
Om ett halvår är det val till EU-parlamentet. Hur ser de 506 miljoner EU-medborgarna på unionen? På massarbetslösheten? På löner och prisutveckling? Vilka drömmar och förhoppningar hade man? Hur tänker människor i dag om EU:s framtid och löntagarnas rättigheter? Transportarbetaren kommer att besöka chaufförer och andra transportarbetare i ett antal EU-länder. Första resan går till Rumänien. Hem till Gabi och hans sambo som längtar efter honom, när han kör lastbil i Sverige.
Lars drömmer om att leva på sin konst
Månadens medlem. Efter en stökig uppväxt var Lars Karlsson fulltankad med ilska och frustration. Akrylfärgen blev ett sätt att få ut alla känslor. Nu drömmer han om att sluta köra färdtjänst och satsa helt på måleriet. I vår kommer hans tavlor att hänga både på Runö kursgård och på ett galleri i New York.
Renée får en kick av att falla fritt
Månadens medlem. När Renée Johannesson gick ut gymnasiet hade hon ett enda önskemål när släkten frågade om examenspresent. Att få hoppa fallskärm! Nu, efter sju år som yrkeschaufför, är en livsdröm på väg att förverkligas. Renée har gjort 160 hopp och är en av Sveriges 1 500 certifierade fallskärmshoppare.
Äntligen en schyst anställning!
Förra våren var de utan jobb, utan rätt att stanna i Sverige och blåsta av sin arbetsgivare. Nu har de fast jobb och eget hus. Transportarbetaren har hälsat på de pakistanska gummiarbetarna Hashmat Ullah och Nadeem Yaqoob på jobbet i Malå.