Ledare

Kasta sten i glashus…

Ledare. Posten, numera Postnord, har fått ta mycket skit genom åren. En del är säkert motiverat, men det finns ändå skäl att nyansera bilden.

Postverket bildades på 1600-talet och fick monopol på utdelningen av brev. Många äldre minns nog lantbrevbäraren som kom med handskrivna brev, räkningar, vykort, men som också fungerade som ett rullande bankkontor.

Sedan kom det nya politiska vindar. Avreglering och privatisering blev högsta mode. Även Posten drabbades. Nya privata bolag klev in på den avreglerade arenan och började dela ut brevförsändelser.

De nya aktörerna var vinstdrivande och agerade enligt den vanliga marknadslogiken. Det innebar att man satsade på postutdelning i områden där det är tätt mellan hushållen.

Glesbygden fick den statliga Posten fortsätta ta ansvar för. Enligt det nya ekonomiska tänket borde det förstås inneburit kraftigt höjda porton på den olönsamma landsbygden. Men den gubben gick inte. Staten hade satt ner foten och bestämt att det skulle vara enhetligt porto över hela landet.

Så Posten hade inget annat val än att fortsätta bära ut brev. När uppstickarna fick in olönsamma försändelser – brev som skulle till avlägsnare delar av landet – frankerade man om. Och lämnade in kuverten till Posten.

Samma sorts ”russinplockning” förekommer på andra avreglerade områden. Vilket flygbolag satsar frivilligt på en linje till Lycksele, när det blev fritt fram att fylla kärran med horder av affärsresenärer från Malmö eller Landvetter till Stockholm?

Nu får Postnord löpa gatlopp igen. I takt med att brevskörden minskat vill den statliga postjätten börja med utdelning varannan dag.

Bland kritikerna finns landsortstidningar. Alltså tidningsföretag som slutat dela ut morgontidningen med tidningsbud, eftersom det är olönsamt, och i stället anlitat Postnord för att få samma olönsamma tjänst utförd.

Under lång tid har morgontidningarnas upplagor krympt och för tidningsbuden ökar mängden paket i snabb takt.

Det är en intressant utveckling som antagligen öppnar för en ny debatt. Staten har infört ett distributionsstöd för morgontidningar. De stora distributionsföretagen får alltså statliga stödpengar för att det anses samhällsviktigt att få ut tidningar.

Men om en allt större del av utbärningen handlar om e-handlade paket. Är det då rimligt att staten subventionerar verksamheten? Vad säger de andra konkurrerande paketföretagen?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Johan Molin:
    7 maj, 2021

    Det är inte Postnord som får löpa gatlopp!
    Det är brevbärarna och ingen annan!

Lästips:

Transportarbetarens logga

Bud – en hotad yrkeskår?

Tidningsbud. En av Transportarbetareförbundets kärngrupper, tidningsdistributörerna, har blivit allt mindre. Tidningsdöd och minskad utgivningstakt har slagit hårt. Nyligen aviserade Tidningen Ångermanland att det nästa år bara blir utdelning tre dagar i veckan.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Arbetarna har halkat efter

Ledare. Apropå vår artikel ”Så mycket mindre är din lön värd”. Jag kan inte förstå varför avtalen förlängdes med sju månader under corona men att hyresförhandlingarna ändå gick bra att hålla.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Hoppet är det sista som överger

Ledare. Svenska folket har röstat och klart är att det parti som framstår som valets vinnare är Sverigedemokraterna. Framför allt är det utanför storstäderna de har haft stor framgång.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Den socialdemokratiske utlandschauffören

Politik. Han är som de flesta av oss som kör tradare, ett ego. Men med blick för jobbet och känsla för kamraterna. Kunnig om smitvägarna när det blivit stopp på Autobahn och allt annat som hör vägarna till. Som de bästa Raststättena och var det går att övernatta ostört på parkeringar som inte är alltför ansatta av rånare.

Det är rörigt på mitt skrivbord

Politik. Ett gammalt skämt: ”Den som har det rörigt på sitt skrivbord är ofta lika rörig inuti huvudet!” Svaret: ”Hur ser det då ut i huvudet på den som har ett tomt skrivbord?” Själv har jag inte bara ett rörigt skrivbord. Det är som om ett korsdrag blåst igenom huset och skapat ett fullständigt kaos – och på motsvarande sätt känns det inuti skallen.

Papporna, sönerna, våldet

Segregation. Valrörelsen är tack och lov över. Ett slags mästerskap i floskler från högern och med idéer som ingen någonsin kommer, eller ens vill, genomföra. Mycket handlade om ”Orten” alltså de ”särskilt utsatta” områdena i Sverige. För dem förespråkade de blåbruna partierna alltifrån språktester för tvååringar till militära insatser mot gängbrottsligheten.

Jag råkade säga något om privilegier

Krönika. Det finns en bok jag ständigt återvänder till när jag vill få bekräftelse eller hämta argument och det är Anneli Jordahls bok Klass – är du fin nog? Nästa år firar den 20 år men den är minst lika aktuell i dag som när den släpptes. Då, 2003, talade ingen om klass, men tack vare Jordahls bok kom klass upp på tapeten igen.

Se lönen som en investering

Insändare. Vi måste sluta bokföra arbetstagares löner som en "kostnad" på företagens balansräkningar, då kostnader är något väldigt negativt för ett vinstdrivande företag.

Det är dags att säga ifrån nu!

Ordförandeord. Hej Transportare! Som ni säkert både läst och hört i diverse media och nyhetsrapportering den senaste tiden så har jag som enda ledamot av fjorton i LO-styrelsen sagt nej till den så kallade siffersatta LO-samordningen.

Är vallöften önskningar?

Ledare. En regering är bildad och vallöftena från den blåbruna högerregeringen bryts ett efter ett. Det som sas innan valet gäller visst inte efter. Eller hur var det Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa? Verkligheten gör det också svårt att hålla vallöften. Med andra ord var det planerade lögner från Jimmie Åkessons nya polare.

Min mammas mat

Krönika. När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.

Arbetarna har halkat efter

Ledare. Apropå vår artikel ”Så mycket mindre är din lön värd”. Jag kan inte förstå varför avtalen förlängdes med sju månader under corona men att hyresförhandlingarna ändå gick bra att hålla.

Gör om, gör rätt Värmlandstrafik!

Debatt. Grattis Värmlandstrafik! Återigen har ni gjort en misslyckad upphandling, precis som förra gången ni upphandlade servicetrafiken i länet. Och hur slutade det? Jo, man fick bryta kontraktet med den ”seriöse” åkaren AB Trendtaxi efter att de mist sitt trafiktillstånd.

Det är inte bara årstiden som är mörk

Ordförandeord. Kamrater, nu är det dags att kavla upp ärmarna och ta den fackliga kampen. När jag skriver det här är förbundet mitt emellan två stora sammandragningar med avtalsråden för våra största avtal.

Lönerna i taxi – en ren katastrof!

Debatt. Taxibranschen står i dag inför en tuff utmaning, att säkerställa det akuta personalbehovet här och nu samt göra yrket attraktivt för framtiden.

Våra villkor är inte till salu!

Debatt. Vi i Transport kan inte acceptera att vår arbetsmiljö eller våra arbetsvillkor är den del som nedprioriteras i jakten på att gå med vinst. Detta är tyvärr en del av att lägsta pris har fått högsta prioritet i de flesta upphandlingar.

Vi är alla människor

Debatt. För inte så länge sen så råkade ett matbud ut för att personer kastade sten på hen vid Triangeln i Malmö och matbudet fick uppsöka sjukhus för sina skador. När vi träffar matbud i Malmö så berättar de att hot, våld, rån och kränkningar från allmänheten blivit en del av deras arbetsvardag.

Den politiska debatten – för en chaufför

Debatt. Vi löntagare säljer vår tid, vi äger inget åkeri eller bevakningsföretag, vi är i direkt beroendeställning till chefen och chefens kunder. Chefen och kunderna slutar aldrig att hitta nya sätt att tjäna en krona mer, och vi löntagare måste hela tiden anpassa oss.