Krönika. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”
Det finns skriftliga belägg för att ordet snippa förekommer redan på 1930-talet i Skåne men då används ordet för djurs vagina. Snippa, så som vi använder ordet i dag, lanserades i början av 2000-talet. Snippans ”mamma”, Anna Kosztovics, ville hitta ett ord som motsvarade pojkars snopp och hon får nys om en skolsköterska i Sibbhult i Skåne som använder snippa i stället för vagina. Kosztovics gillar ordet skarpt.
Vid den tiden är Kosztovics engagerad i RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) i Malmö och hon besöker förskolor i området. Ordet faller i god jord när hon väver in det i de samtal hon för. Såväl förskolepersonal som barn börjar så sakteliga använda ordet. Tack vare Kosztovics arbete, fattar RFSU:s kongress 2003 beslut om att etablera ordet snippa.
Redan 2006 tar ordet snippa sig in i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och definitionen där är ”det kvinnliga könsorganet”. Den vakne läsaren tänker kanske nu: ”men har det inte varit snack om det yttre kvinnliga könsorganet?”. Svenska Akademien ger de facto ut två uppslagsverk, varav den andra, Svensk ordlista (SO), har en annan definition än SAOL.
Semantik, semantik, semantik. För alla oss som varit föräldrar och/eller barn de senaste 20 åren är snippan självklar. Det må vara så att inte alla använder ordet snippa när de talar om det kvinnliga könsorganet. Kärt barn har som bekant många namn: vulva, sköte, fitta, mus, murva och kussimurra. Mitt eget könsorgan brukar jag kalla för pussimurra men #jagvetvadensnippaär och mina två söner, som fyller 9 och 11 i år, vet också vad en snippa är.
