Svordomar. Illustration: Mattias Käll. Kristy Beers Fägersten. Foto: Anna Hartvig / Södertörns högskola
Close
Kristy Beers Fägersten, professor med koll på svordomar.
Close
Kultur

Hon vill ge svordomen upprättelse

Kraftuttryck. Ett litet ”jävlar” kan vara tricket om du vill ha en vän. Det funkar också mot smärtan om du råkar tappa domkraften på tån. Lingvisten Kristy Beers Fägersten vet massor om konstruktivt svärande, och hon vill gärna ge svordomen upprättelse. Vi behöver den.

När trafiken varit vidrig, chefen stressar och du fastnar i en broöppning, vad säger du då? Helvetes jävla skit, kanske?

Det är på pricken vad du borde göra i alla fall, för det hjälper dig att slappna av. Kristy Beers Fägersten, professor vid Södertörns högskola samt svordomsforskare, förklarar:

– Är det stressigt och tufft kan man må bra av att svära – det lättar på trycket. Forskning visar rent fysiska fördelar med att svära, som högre tolerans för smärta och bättre uthållighet vid fysisk ansträngning.

Men det gäller att svära rätt. Genom tiderna har vi människor också skapat ofarliga svordomsordförråd: Det finns gott om nästansvordomar, som fasen, järnspikar, där pepparn växer och så vidare. Men de funkar inte som smärtstillande. Drar du hammaren på tummen är det ett innerligt känt ”jävlarrrrr” som gäller.

Intressant med just det svenska svärandet är att det är diaboliskt, vi har ett närmast oändligt antal uttryck för hin håle. I alla de nordiska länderna har svärandet historiskt sett bestått nästan uteslutande av olika benämningar på himmel och helvete och allt relaterat. Men populärkulturen från de engelskspråkiga länderna har under senare decennier dragit in med en repertoar bestående av könsrelaterade svordomar. Vi säger dem på både svenska och engelska. Här är det säkert att anta att det finns mycket stora generationsskillnader i användningen.

Sociala fördelar

Det där senare är nog bra att tänka på i det sociala svärandet. Forskning kan nämligen också visa hur vi skaffar oss sociala fördelar genom svordomar. I vissa sammanhang kan det vara ett sätt att visa att man har humor, eller göra att man upplevs som mer ärlig och rak. En chef kan svära för att lätta upp stämningen på jobbet, hen visar med svordomen att hen är som folk är mest. Och någon som är lite utanför kan bli inkluderad i ett slag med hjälp av ett par svordomar.

– Den som aldrig svär kan riskera att verka lite suspekt, konstaterar Kristy Beers Fägersten.

Men det gäller att hålla tungan rätt i mun. Hon förklarar svordomens användbarhet med att den är ett socialt risktagande – det finns människor som tar anstöt. Därför är det främst med den farliga svordomen som vi subtilt kan ge tillkänna hur vi förhåller oss till andra. Något hon aldrig upphör att förundras över är hur bra vi är på det. Vi är spontant skickliga, eftersom vi fått med oss valörerna i svordomarna med modersmjölken. Men det går också att använda svordomarna medvetet, förstås. Vill du bli vän med någon särskild? Prova ett litet ”åh fan!”.

– Det är alltid möjligt att på ett snabbt sätt komma nära även en främling om man tar till en svordom. Det skickar en signal att vi är informella, att ”hej, jag känner mig bekväm med dig, jag vågar svära”. Det vanligaste är att en svordom möts av en annan svordom, eller av ett skratt, berättar Kristy Beers Fägersten.

Hon påpekar noga att det kan gå fel. Annars fanns ingen risk, och därmed heller ingen användbarhet. Men det kommer du i så fall att märka på en gång: lika bra som vi är på att svära socialt, är vi på att svara på en svordom. Inget skratt, ingen svordom tillbaka? Oops.

Markerar gemenskap

I den egna forskningen har Kristy Beers Fägersten sett att det svärs väldigt mycket mellan människor som tycker om varann. Mest svärs det bland människor som är lika, som exempelvis enkönade grupper i ungefär samma ålder och yrkesmässiga status. Med vårt svärande markerar vi att vi tillhör en gemenskap – de som är tillsammans, svär tillsammans. På så vis kan svordomar också utvecklas till en jargong i olika yrkesgrupper.

– Det finns så klart många sätt att signalera grupptillhörighet: kläder, intressen, eller andra språkliga markörer. Men svordomar och grovt språkbruk är ju speciella för att de är så socialt riskabla. Kommer man undan med svärande är det något som verkligen förenar.

Svordomen kan också exkludera, ibland genom sin frånvaro: Bryts likheten i gruppen genom att någon med annat kön, annan ålder, eller annan status kliver in – då upphör ofta svärandet. Ja, eller tvärtom: Man fortsätter svära utan att bry sig om ifall den som kom in kanske känner sig obekväm. Vi kan ha att göra med en demonstration, eller bara med omedvetenhet.

Gruppdynamik

Här är vi forskningsmässigt ute på lite skakig grund, eftersom Kristy Beers Fägersten forskar på bra saker med svärandet. Men på en direkt fråga om vad som kan hända om mansdominans utmanas av ett ökande antal kvinnliga yrkesutövare tillåter hon sig att fundera:

– Det är knepigt förstås. Om en grupp använder vissa ord på ett sätt som man i gruppen upplever som oproblematiskt så blir det till sist bara ord. De betyder inget. Man ska ha förståelse för att orden kan ha tappat i betydelse. Viktigare är: Vad händer om någon påminner om betydelsen?

Ja, vad händer om någon säger: ”Vi tycker inte om det, vi känner oss utpekade”? Det är ett enormt risktagande att göra så. Ett annat alternativ som finns är att själv anamma det språkbruk som redan finns i gruppen.

– Men har man verkligen svårt för de svordomar som ingår i språket så är det stressframkallande för den som måste tillmötesgå på det sättet. Det här kan vara superproblematiskt. Det kan vara svårt att ställa om, men man måste inse att ord och språk har betydelse för alla.

En enkel regel alltså, från svordomarnas främsta vapendragare: Var snäll. Då kommer svordomarna att berika ditt språk och ditt sociala liv. Så inihelvete mycket!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Katarina Ewerlöf har en egen studio, både hemma i stan och i sommarstugan.

Katarina Ewerlöf: ”Alla skådespelare vill läsa in ljudböcker”

Prisad inläsare. Lyssnar du på ljudböcker? Då vet du att uppläsningen är nästan lika viktig som berättelsen. Transportarbetaren har träffat Katarina Ewerlöf – en av Sveriges mest populära ljudboksinläsare.

Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

Månadens möte
Möte utanför macken. Ombudsmännen Christina Mattisson (med hunden Ringostar), Mikael Humlin, Magnus Lagerqvist och Magnus Dawest tillsammans med chauffören Roger Berglund och, längst till höger, RSO Johnny Wiklund.

”Det gäller att vara ute och synas”

Transport. En ström av folk på väg passerar – chaufförer, skolungdomar, bilköpare och turister. En kort bit från E4:an i Hudiksvall mötte transportare gamla och blivande medlemmar över en fika under manifestationen.

Marken mullrar under Sigalit Slutbäck, här i Solna dras nya tunnelbanelinjen fram under Tya:s kontor. Själv står hon stadigt med fötterna på jorden.

Tyas vd: ”Gemensamma insatser ger resultat”

8 frågor. För snart sex år sedan tog Sigalit Slutbäck över som högsta chef för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya. Hon spelar ned sin egen roll, lyfter samarbete för ökad kunskap och vikten av bra klimat i alla betydelser.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Fordons- och transportprogrammet
Linnéa Elofsson, Moa Sääv, Karolina Järback och Elin Olsson trivs på Oscarsgymnasiet.

Här är en tredjedel av transporteleverna tjejer

Oskarshamn. Chaufförsyrket är stressigt och de har redan hunnit stöta på en del fördomar. Men de är övertygade om att de har valt rätt yrke. Linnéa Elofsson, Elin Olsson, Moa Sääv och Karolina Järback är elever vid fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Oscarsgymnasiet i Oskarshamn, en skola där en tredjedel av transporteleverna är tjejer.

Hallå där!
Sirin Celik. Foto: Lilly Hallberg

Sirin Celik

…statsvetare och utredare på Transport, som analyserar partiledarnas tal under den pågående Järvaveckan.

Transports ungdomsforum
Anna Fröberg, Tobias Bergqvist, Marko Markovic och Reber Omar deltog på förbundets ungdomsforum på Bommersvik. Foto: Kristina Sjöberg

Tre dagar med facket i fokus

Fackligt. Efter två år av restriktioner och inställda fysiska möten kunde ett 30-tal unga transportare i början av maj mötas på kursgården Bommersvik. I dagarna tre diskuteras fackliga frågor blandat med föreläsningar och paneldebatt.

I frågan om övervakning var panelen inte helt överens, de flesta höll upp rött kort. Luf var det enda ungdomsförbundet som enbart visade grönt kort. I panelen från vänster: John Granqvist, Muf, Erik Berg, Luf, Stefan Sarmes, KDU, Oscar Berggren, Cuf, Ava Rudberg, Ung Vänster, och Lisa Nåbo, SSU. Foto: Kristina Sjöberg

Rött kort för övervakning…

Politik. Ungdomsforums andra dag gästades av representanter från Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.

Hallå där!

Moa Lindell

lastbilschaufför från Huddinge och en av åtta tävlande i kategorin Lastbil på Yrkes-SM i Växjö i mitten på maj.

Månadens klubb
Björn Breivik, Tove Themptander, Alexander Saviharju och Staffan Törnqvist från Avarnklubben i Stockholms styrelse. Foto: John Antonsson

Avarnklubben satsar på arbetsmiljön

Bevakning. Transports fackklubb på Avarn jobbar hårt med att arbetet ska vara säkert och att den som blivit sjuk ska få hjälp. Företaget är med och betalar så att ett skyddsombud på heltid kan arbeta med rehabiliteringsärenden.

Månadens medlem
Född och uppvuxen i Gävle var Gustaf Dubeck länge rätt omedveten om stadens hamn och dess betydelse. I dag är han sedan många år fast som hamnarbetare, har funnit kärleken på samma skift, spelar i band där tre av fyra har anknytning till hamnen.

”Innan jag började här hade ingen talat om facket”

Hamn. Född och uppvuxen i Gävle var Gustaf Dubeck länge rätt omedveten om stadens hamn och dess betydelse. I dag är han sedan många år fast som hamnarbetare, har funnit kärleken på samma skift, spelar i band där tre av fyra har anknytning till hamnen. Och är vice ordförande i en av landets största Transportklubbar.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Fackligt arbete
Jouni Illikainen hade arbetsskor med stålhätta, men klämde sig ändå så illa att han fick åtta frakturer. Fem på ena foten och tre på den andra. Ena stortån var helt av. Foto: Pernilla Ahlsén

Fotskada blev startskottet för ny fackklubb

Åkeri. Lastbilsföraren Jouni Illikainen krossade sina fötter när han lastade varor hos en kund. Två månader tidigare hade han påtalat riskerna i arbetsmomentet för cheferna, men ingen lyssnade. Nu har han och kollegan Nicklas Vilhelmsson på Götene Kyltransporter startat en fackklubb och blivit skyddsombud för att förhindra olyckor i framtiden.