Hjälp till i stället för att filma på olycksplatsen!

Debatt. Nu har det gått för långt. Det måste bli ett slut på exploateringen av olyckor genom människor som filmar eller passivt tittar på. Du eller någon av dina kollegor inom transportsektorn kan vara den som drabbas nästa gång.

Utvecklingen är otäck – och har ödesdigra konsekvenser. Det är dags att agera. För det handlar om vilket samhälle vi vill leva i.

Vi har lösningen. Den stavas kunskap, engagemang och vilja. Det är endast så vi stoppar den makabra filmningstrend som vi har kunnat följa den senaste tiden. Och där är du och dina kollegor i transportsektorn – som är ute på vägarna i arbetet – en viktig grupp.

Vi läser allt oftare om filmgamar som – när liv är i fara – filmar, fotograferar eller hindrar räddningsarbetet. Polis, räddningstjänst och ambulanspersonal vittnar om detta. Vi har nyss kunnat läsa om:

•Trafikolyckan med en av era kollegor, som förolyckades på E4:an i närheten av Kungens kurva strax söder om Stockholm. Flera bilister stannade, men bara för att filma. Och när räddningstjänsten kom till platsen fortsatte de med sitt makabra beteende, eller var i vägen och försvårade hjälparbetet.

•En förtvivlad människa som hoppat framför tåget, som blev filmad i stället för att få hjälp – eller bara ett tröstande ord.

Det finns tyvärr oräkneliga andra exempel och det händer allt oftare.

Jag vägrar tro att det är bristande empati eller avsaknad av omsorg om en utsatt medmänniska. Jag skulle snarare se bristande kunskap och tillit till sin egen förmåga som orsak till beteendet. Kanske man inte heller ska underskatta drivkraften i att få likes på nätet genom att lägga ut spektakulära filmer.

Min erfarenhet från frivilligrörelsen är att alla kan och vill göra skillnad – men för det krävs rätt verktyg: utbildning. Åtskilliga är de exempel där våra medlemmar aktivt tagit ett steg framåt för att hjälpa till vid olyckor.

Inte minst gäller det Försvarsutbildarnas alla duktiga ungdomar, som i sin verksamhet har sjukvårdsutbildning och värdegrundsfrågor på programmet.

Vi är nästan 400 000 medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna. Här finns en stor resurs som skulle kunna utnyttjas än bättre med tydliga politiska beslut och prioriteringar.

Vi gör skillnad och vill bidra till ett säkrare och mer medmänskligt samhälle. Men vi kan bli fler.

Vi har vana vid att strukturerat och i organiserad form genomföra utbildningar till stöd för försvarsmakten och samhällets krisberedskap. Utbildningar som behöver anpassas till den frivilligas livspussel och genomföras när det är möjligt. Inte tvärtom. Samtidigt som vi ska göra skillnad vid svåra påfrestningar på samhället – från skogbränder via större olyckor till en väpnad konflikt. Vi frivilliga ger av vår lediga tid: kvällar, helger och semesterdagar.

Vi är beredda att ta vårt ansvar här och nu. Våra medlemmar har inte bara utbildning i att hjälpa till vid trafikolyckor – vi agerar och räddar liv. Vi finns här för alla.

Vill du också vara med?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Skyddsombudsmärke, Transport

Skyddsombuden räddar liv

Arbetsmiljö. Den här veckan infaller Europeiska arbetsmiljöveckan. Den 27 oktober uppmärksammas särskilt de som har uppdraget att bevaka arbetsmiljön, uppmärksamma brister på jobbet, minska riskerna och rädda liv – de fackliga skyddsombuden.

Få arbetsgivare får böta för dödsolyckor

Arbetsmiljö. I få fall leder arbetsplatsolyckor med dödlig utgång till att företag bötfälls. I minst 43 av 55 fall av dödsolyckor under 2018 har ingen arbetsgivare alls kunnat ställas till svars. Det visar en granskning som tidningen Arbetet gjort.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

”Alla ska få komma hem från jobbet”

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

På spaning efter den väska som flytt

Ledare. Om knappt ett år håller Svenska Transportarbetareförbundet kongress. Det känns stort och viktigt. Väl medveten om att historien aldrig upprepar sig, människor alltid, tänkte jag lyfta något viktigt för mig. Handväskan. Eller rättare i dag, axelremsväskan.

Vart är vi på väg inom LO och politiken?

Ordförandeord. Frågetecknen runt framtidens LO och framtidens socialdemokrati har blivit allt fler och svaren tyvärr allt färre den här hösten.

Klimatkonferensen Cop26

Framgång eller misslyckande

Rapport. I november möttes världsledare i Glasgow för toppkonferens om klimatet, Cop26. Ulf Jarnefjord, under många år regionalt skyddsombud på Transports Göteborgsavdelning, var på plats. Här skriver han själv om mötet – om fackligt samarbete, om miljöhot och svårigheter att nå resultat. Läs hela rapporten här:

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Och barnen då?

Samhällsbärarna. ”Det dånar uti rättens krater / snart skall uppbrottets timma slå!” Kanske är det som det sjungs i Internationalen? Barnmorskorna vill i vart fall inte längre, chaufförsbristen är monumental med hundratusentals vakanser i Europa och brist på tusentals förare i Sverige.

Syndensberg – om att ge ut en egen bok

Böcker. Det sägs att varje människas liv är en roman, en sanning som yttrats så många gånger att den nästan blivit en floskel. Tur är det dock att inte alla människor skriver romaner för redan nu kommer det ut 15 000 boktitlar varje år i Sverige.

Räddad av världens uslaste lastbil

Arbetsmiljö. Vilken är den viktigaste komponenten i en lastbil? Hjulen, flaket/vändskivan? Eller motorn, växellådan och hytten? Javisst, de är viktiga annars lär inte bilen funka. Men det allra viktigaste? Jo så klart förarstolen!

LAS – om detta måste vi prata

Debatt. Lagen om anställningsskydd betyder också att vi vågar gå samman på arbetsplatserna och organisera oss fackligt. När man läser förslag till förändring av turordningen så vet vi att det kommer att drabba de som är sjuka lite för ofta, de som säger ifrån, de som chefen inte riktigt tycker ”passar in”.

Kissnödiga män och kvinnor

Även färdtjänstförare måste få kissa!

Insändare. Nu får det vara nog! En färdtjänstförare, vi kan kalla honom ”Gustavsson”, talar om för facket att han ringt Beställningscentralen (BC), hos Region Örebro Län, för att meddela att han behöver en paus för han var så kissnödig att det gjorde ont. Svar: Det går inte.

LAS-förändringarna bryter mot det fackliga löftet

Debatt. Att LAS-förändringarna var dömda att gå i stöpet säger sig självt, när man läser det fackliga löftet. Vad det beror på kan de lärda få tvista om. En sak är klar, alla förbund kan inte se förändringen som en förbättring.

Återupprätta respekten för kroppsarbetet

Debatt. I den historiska romanen "Varvsslammer" beskriver författaren Aino Trosell med stor värme arbetet på varven i Göteborg.

Vi borde tala om det

Ledare. Brunt är inte en färg som andra. I politiska sammanhang i Sverige har hetaste modefärgen hösten 2021 sedan länge ett helt annat symbolvärde. Står för rasism, exkludering, unken nationalromantik och blodsmystik.

Chaufförsbrist och ellastbilar

Ordförandeord. Häromdagen träffade jag en åkare som provar en helt elektrisk tung lastbil. Han var uppe i Stockholm för att träffa energiminister Anders Ygeman och klaga på den bristfälliga laddinfrastrukturen och bristen på el, i framför allt södra Sverige.

Bländande ljus ett arbetsmiljöproblem

Insändare. Ta bort alla bländande ljus i transportbranschen och bli mer effektiv! Forskning visar att man blir trött och stressad av felriktad arbetsbelysning och bländande ljuskällor.

Se åt vänster först!

Ledare. Mansplaining. Smaka på ordet. ”Man” ihopbakad med engelskans ”explain” (förklara) – nytt ord, gammal företeelse. Är övertygad om att vi alla någon gång känt oss drabbade, oavsett kön: Någon förklarar något på ett nedlåtande och drygt vis, i en kombination av övertro på sin egen kunskap och ointresse för den andras.