Heder åt Radoslaw Rostkowski!

Krönika. Efter mycket om och men tecknades ett nytt kollektivavtal för taxiförarna den 29 januari i år. Därmed kan 2013 års avtalsrörelse läggas till handlingarna. Men det är inte utan att avtalet för taxiförarna ger en fadd smak i munnen. Under förhandlingarnas gång har vi hela tiden mötts av argumentet att det inte finns pengar i branschen och därmed inte heller några förutsättningar för förbättrade villkor.

Förbundet har under några år arbetat mycket med taxibranschen. Detta arbete kommer att fortsätta även framöver. Vi vill uppnå en bransch där de människor som valt den som sin utkomst också kan känna glädje och stolthet över att jobba där. Vi vill bryta den negativa spiral som en total avreglering har skapat.

Dagens situation är ett resultat av de liberala marknadsexperimenten. Det borde vara ett varnande exempel på vad som händer då marknadskrafterna får fritt spelutrymme. Tyvärr fortsätter experimenterandet för fullt. Det räcker med att se på avregleringen av Apoteket och järnvägstrafiken för att inse att detta inte kan få fortsätta. Det finns visa delar av samhällsservicen som borde skötas av staten. Posten är ett sådant område.

Men tillbaka till taxi. Förbundet har ställt fyra krav till det politiska etablissemanget. Först vill vi se att det införs en etableringskontroll. Det torde inte vara speciellt svårt att räkna ut hur många fordon det behövs för att betjäna en stad av Stockholm eller Malmös storlek. Sådana system finns det flera exempel på, New York, London med flera. Vi vill införa en priskontroll. Även inom detta område finns exempel på hur man kan göra detta. Ett riktpris på låt säga max 450 kronor för en standardresa på tio kilometer eller 15 minuter. De som anser sig behöva ta ut ett högre pris får inte sorteras under taxi utan är i stället att betrakta som hyrverk, och har då inte rätt till en taxiskylt. Vi vill se att taxibilar utrustas med elektroniska färdskrivare. Ett krav som förbundet drivit i många år ser nu ut att gå i uppfyllelse, nämligen inrättandet av tömningscentraler.

Detta är de fyra krav som förbundet framför vid kontakter med de politiska partierna. Vi får se om några av dem delar vår uppfattning. Man ska komma ihåg att kravet om etablerings- och priskontroll inte är det lättaste att driva i det mest liberala landet på vår jord.

Vi ska inte heller glömma bort det vi själva kan göra. Fortsatt arbete med att organisera fler förare till förbundet. Ta en seriös diskussion kring procentlönesystemet, dess fördelar respektive nackdelar. Bevakningen av offentliga upphandlingar där vi vill använda oss av “Vita jobb”-modellen. Och att fortsätta arbeta för att samhällsbetalda körningar inte ska avlönas enligt procentlönesystemet. Kort sagt: att göra taxiföraryrket till ett statusfyllt och samhällsviktigt yrke igen, efter den katastrofala avregleringen för snart 25 år sedan. Vägen dit är säkert både lång och svår, men jag är säker på att vi kommer lyckas med det vi företar oss. Kanske inte i år eller nästa år, men vi har målet klart för oss. Och vi kommer oförtrutet fortsätta arbetet. Även om vi skulle stöta på patrull då och då, i form av marknadsidealister och andra som sjunger marknadskrafternas lov.

Många höjde kanske på ögonbrynen när det blev känt att förbundet förlikades med Andreassons åkeri i det andra målet i Arbetsdomstolen, AD. Som handlade om huruvida de polska chaufförer som körde för åkeriet var att betrakta som anställda eller som egenföretagare.

Anledning till förlikningen är det faktum att arbetsdomstolen klart och tydligt förklarade att bara för att AD fastställde att Radoslaw Rostkowski de facto var att betrakta som anställd i den första domen, så var detta inte en självklarhet i det andra målet. Detta innebar att förbundet i varje enskilt fall måste bevisa det vi bevisade tillsammans med Radoslaw i det första målet.

Tyvärr är det ingen av de andra polska chaufförerna som visat samma civilkurage som Radoslaw Rostkowski och trätt fram. Vid domstolsförhandlingarna i det första målet frågade domstolen varför förbundet inte agerat tidigare, eftersom vi uppenbarligen haft kännedom om förhållandena på åkeriet. Svaret var enkelt, det var ingen chaufför som kom till oss och framförde vad som egentligen försiggick förrän Radoslaw Rostkowski gjorde det. Förts då kunde förbundet agera. Detta visar på hur oerhört viktigt det är att vi har medlemmar som vågar stå upp för sina rättigheter.

Heder åt Radoslaw!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Petra undrar över hur lång uppsägningstid hon har. Illustration: Martin Heap

Hur lång uppsägningstid har jag?

Transport. Petra undrar över hur lång hennes uppsägningstid är och Nischay vill veta hur man räknar ut avdrag för vab. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Uber och Bolt delar branschen – Taxiunionen manar till enighet

Taxi. Målet är lön som det går att leva på och bättre villkor. På Taxiunionens fullsatt möte blev det uppenbart att förbättringar är angelägna – men också att splittringen är stor i synen på hur det ska göras.

Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.