Vilnius
Fackligt arbete i öst: Litauen

Han är en jagad man

Egenföretagaren. Raimondas Balčiūnas är en jagad man. Av det litauiska facket. Av arga chaufförer som inte fått lön. Själv känner han sig lurad. Av ett åkeri i Veddige.

Raimondas Balčiūnas tittar på Transports ombudsman Tommy Jonsson. Det finns en vädjan i blicken.

– Kan Transport göra något, undrar han. Finns det inget sätt jag kan få ut pengarna på, så att jag kan betala mina chaufförer?

Vi sitter i ett hotellrum i Litauens huvudstad, Vilnius. Resan hit blev minnesvärd. Taxichauffören slog förmodligen hastighetsrekord. Tills polisen tände blåljuset. I Vilnius innerstad får taxi inte köra i bussfilen. Och inte i 90 blås heller.

På hotellet har Raimondas Balčiūnas med sig hustrun som tolk. Hon har ofrivilligt dragits in i en härva som startade i Sverige. I den lilla orten Veddige.

Raimondas Balčiūnas är lastbilschaufför. För några år sedan fick han jobb på Andreassons åkeri – ett omdebatterat företag som satte i system att bemanna sina svenska lastbilar med lågbetalda förare från Polen och Baltikum. Förutsättningen för jobb var att chaufförerna blev egenföretagare.

Efter ett par år på åkeriet fick Balčiūnas påstötningar från Andreassons. Kunde han starta ett bemanningsföretag och fixa fram fler förare från Litauen?

Han nappade och via bolaget Raisitra började han förmedla arbetskraft. Först till Andreasons åkeri och koncernens moderbolag Ajeden. Och sedan, efter Andreassons konkurs, till efterföljaren Lundåkra frakt.

Till vårt möte på hotellrummet har Raimondas Balčiūnas med sig kontrakt, fakturor, mejlväxlingar och inspelade samtal.

– Det är Yvonne Andreasson som kontrollerar allt. Så var det i Andreassons åkeri, så var det i Ajeden och i Lundåkra frakt, säger Balčiūnas.

Han plockar fram två kontrakt från 2016. De är identiska. Det ena tecknade Raimondas Balčiūnas med Andreassons åkeri/Ajeden, det andra med Andreassons polska bolag, V-Trans.

I en paragraf regleras ersättningen som Raisitra ska få för varje förare. 5 910 kronor per vecka. Alltså runt 24 000 kronor i månaden. Brutto.

Enligt avtalet ansvarar Raisitra, eller möjligen varje chaufför individuellt, för inbetalning av skatt och sociala avgifter. Ersättningen ska också täcka omkostnader, traktamente.

Hur mycket blir egentligen kvar till lön när Raisitra tagit sin andel och skatt och moms betalats? Hur såg Andreassons kalkyl ut för de människor som skulle bemanna och köra deras bilar i Sverige?

För några år sedan stod de vita dragbilarna på rad utanför Andreassons åkeri i Veddige.
För några år sedan stod de vita dragbilarna på rad utanför Andreassons åkeri i Veddige. Foto: Jan Lindkvist

Av mejlväxlingen mellan Raimondas Balčiūnas och Yvonne Andreasson framgår tydligt att jobbet inte handlade om 40-timmarsveckor. Andreasson skriver att kör- och vilotidsreglerna måste utnyttjas till fullo för varje chaufför – om affärerna ska gå ihop. Det innebär, påpekar Yvonne Andreasson, sex dagars arbetsvecka och 45 timmars ren körtid.

Raimondas Balčiūnas beskriver hur Yvonne Andreasson låg på om fler och fler chaufförer. Förmedlingen av arbetskraft pågick från 2016 till våren 2019. Då hade både Andreassons åkeri och efterföljaren Lundåkra frakt försatts i konkurs.

Av mejlen som Balčiūnas visar framgår att samarbetet gnisslar. En del förare hyrs in via det polska bolaget V-Trans. Han kontaktar den person som på papperet företräder V-Trans och efterlyser betalningen. Pengar som ska gå till förarlöner.

Svaret kommer snabbt:

”Skicka inte några frågor till mig. Skicka dem till Yvonne Andreasson, för hon är ’the boss’ och bara hon kan bestämma.”

Som mest har Raisitra omkring 70 chaufförer uthyrda till Andreassons. Men Raimondas Balčiūnas är pressad. Åkeriet gör hela tiden avdrag på den avtalade ersättningen. För skador på bilar och trailrar. För mobilsamtal, p-böter,

p-avgifter och felaktiga vägval.

– Chaufförerna var kritiska och undrade om åkeriet inte hade fordonen försäkrade, inflikar Balčiūnas.

Av mejlväxlingen med Yvonne Andreasson framgår att flera förare har alkoholproblem. En stoppas av polisen och placeras i häkte i Örebro. En annan kör raka vägen från Veddige till en rastplats och börjar dricka. En ny dragbil skickas ut, som får ta över trailern.

Yvonne Andreassons mejl innehåller ingen kritik mot de namngivna förarna. Bara ett konstaterande att det blir avdrag på ersättningen till Raisitra. Däremot är hon bekymrad över återkommande överträdelser mot kör- och vilotidsreglerna.

”Om vi får en företagskontroll, med alla de här misstagen, blir det väldigt dyrt”, påpekar hon.

Enligt Balčiūnas sker all hans kontakt med Yvonne Andreasson. Det kan tyckas märkligt, eftersom Lundåkra frakt formellt styrs och företräds av en man som heter Anders Örman.

– Jag vet inte vem Anders Örman är. Jag har varken sett eller träffat honom under mina besök i Sverige, säger Balčiūnas.

I slutet av mars 2019 tar samarbetet en ny vändning. Raimondas Balčiūnas ringer upp Yvonne Andreasson. Betalningen för den gångna månaden är försenad, när ska den komma?

”Jag har inga pengar”, svarar hon. ”Jag väntar också på pengar. Det är tyvärr väldigt lite jobb nu. Vi får väldigt få containrar från våra kunder i England. Jag tror att det beror på brexit.”

Raimondas Balčiūnas förklarar att han får stora problem med förarna. Om de inte får betalt.

Samtalet avslutas. Dagen efter, fredagen den 29 mars klockan 16.27, ringer Yvonne Andreasson upp Balčiūnas. Beskedet blir en kalldusch:

”Du måste skicka hem dina chaufförer omedelbart! Nästan alla. Vi kan behålla kanske fyra, fem stycken. Förhoppningsvis kan du få besked på måndag. Vi skickar hem alla våra rumänska, polska och litauiska förare.”

”The air is out of the market. Det är bättre att dina chaufförer tar ledigt, vi har ändå inga pengar att betala med”, säger hon i samtalet som varar i knappt fyra minuter.

I Litauens huvudstad Vilnius är trådbussar en vanlig syn.
I Litauens huvudstad Vilnius är trådbussar en vanlig syn. Foto: Jan Lindkvist

Sex veckor efter samtalet försätts Lundåkra frakt i konkurs. Då har företrädaren, Anders Örman, plus suppleanten, hoppat av från styrelsen.

Raimondas Balčiūnas uppger att bolagen som paret Andreasson kontrollerar är skyldiga honom närmare 900 000 kronor i obetalda fakturor. Den största fordran ligger på Lundåkra frakt, som gått omkull. Någon svensk lönegaranti kan förarna inte hoppas på.

– Jag vet inte vad jag ska göra, suckar Raimondas Balčiūnas. Jag blir hotad av besvikna förare. Advokater ringer, det litauiska facket ringer. Chaufförerna hävdar att jag stoppat undan pengar. Och att jag ljuger när jag säger att inga pengar kom från Sverige.

– Jag söker både konkursförvaltaren och Yvonne Andreasson. Ingen av dem svarar eller ringer tillbaka.

I oktober 2019 hade Raisitra fortfarande 35 anställda chaufförer. Företaget har tecknat kollektivavtal med svenska Transport och helst av allt vill Balčiūnas hitta nya kunder i Sverige. Nya partners som behöver förare.

Skatteverket har länge haft ögon på Andreassons. Myndigheten har i omgångar underkänt upplägget med egenföretagare och i efterhand krävt arbetsgivaravgifter av åkeriet.

På adressen i Veddige, där Andreassons åkeri och Lundåkra frakt tidigare huserade, finns nu ett annat åkeriföretag – Vamos Transport. I det sitter Anders Örman som styrelseledamot.

Han är även ledamot i Ajeden AB. Företaget startades 2013 och har fungerat som både åkeri och moderbolag för de olika företagen i Veddigekoncernen.

– Ajeden kontrolleras av Andreassons. En del av mina förare körde Ajedens bilar. Det bolaget finns kvar och jag borde åtminstone få betalt för arbetet jag utförde för dem. Om jag inte hittar en lösning snart blir det konkurs för mig också, säger Raimondas Balčiūnas.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

226 miljoner i klimatböter för flygbolaget Braathens

Flyg. Flygbolaget Braathens (BRA) var först i världen med att lansera biljetter där en viss del biobränsle ingår vid flygningen. Men nu kräver Naturvårdsverket nästan 226 miljoner kronor i böter för försenad rapportering av koldioxidutsläpp.

Konkursskylt. Foto: Shutterstock

Braathens varslar ytterligare ett 20-tal kabinanställda

Fyg. I september försattes två av flygbolaget Braathens bolag i konkurs och 120 kabinanställda förlorade jobben. Nu går moderbolaget vidare och säger upp ytterligare cirka 20 kabinanställda på dotterbolaget Braathens people, vid flygbaserna i Göteborg och Malmö.

Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.