Gör rent hus med furstekulturen!

Debatt. Lär de sig aldrig!? ropade jag till framför teveapparaten när Kommunalskandalen briserade. Varför skämmer fackliga höjdare så ofta ut sina fackföreningar, varför fläckar de ner den fackliga idén? För det är ju inte första gången, eller hur? Gång på gång samma beteende.

I mer än 40 år har fackligt värv besudlats av skandaler som får all slags borgerlighet att jubla och klappa händer.

Facket har förändrats. Det är inte som på farsans tid. Avståndet mellan medlem och ombudsman har ökat. Medlemsdemokratin har fastnat i en stadgeparagraf, blivit en formalitet. Undra då på att det blir som det blir: Vi får fackliga furstar som tror att de kan göra i stort sett som de vill. Och det kan de ju.

”Vi ska se över förbundets spritkultur”, klämde Kommunals ordförande Anneli Nordström till med. Men spritnotor och vidlyftiga representationskonton är ju bara symtom på ett fackligt virus. Själva sjukan består i en djupt odemokratisk furstekultur.

Skandalerna kom också i takt med fackets förvandling, från rörelse till myndighetsliknande institution. Från att ha burits fram av en någorlunda levande medlemsdemokrati till att förtvina inifrån av en avgrundsliknande klyfta mellan medlem och förbundsledning.

Tillfället gör tjuven, eller snarare fursten, för så ser jag den mörka sidan i den fackliga kulturen. Den föder auktoritära manér, maktfullkomliga ombudsmän, oftast män som knäpper med fingret och förväntar sig lydnad. Furstemanér som demonstrerar en närmast ofattbar oförmåga att fatta kärnan i arbetarrörelsens värderingar – jämlikhetstanken. Manér som kan visa sig på lite olika sätt och inte med nödvändighet i flott representation och ett extravagant leverne (se transportbasen Hans Ericson på sin tid) utan lika gärna i mer vardagliga sammanhang på fackexpeditionen genom att kuscha, sätta sig på och förödmjuka andra.

Lillemor Arvidsson, en tidigare ordförande i Kommunal (1988-95), lämnade i förtid sitt ordförandeskap på grund av magsår. Långt senare berättade hon om hur ”ont i magen” hon fick så fort hon närmade sig förbundsexpeditionen. Alla har ju inte stålmage, och många, många ser och har sett inifrån en facklig kultur där ensamhet, en gnagande känsla av otillräcklighet och stor rädsla för att göra fel inte sällan frodas.

Många, många före och efter Lillemor Arvidsson har känt att det inte står rätt till, men hållit mun. Av missriktad lojalitet, av rädsla för att hamna i onåd. Visselblåsare blir bannlysta i en kollektivistisk furstekultur där individens samvete och personliga integritet inte står högt i kurs. För i facket ska vi ju hålla ihop, eller hur?

Men jag har inte resignerat. Och jag böjer mig inte för herrskap, fackliga eller andra. Jag blir mest förbannad, sorgsen och förbannad. Och tron på facket släpper jag aldrig. Jag vill reformer som demokratiserar facket, vänder pyramiden upp och ner. Jag vill räfst och rättarting med en kultur som besudlar allt vad arbetarrörelsens värderingar innebär. Jag vill att facket ska återvända till sina medlemmar.

Om inte mycket eller något av den pånyttfödelsen sker lär facket fortsätta att förtvina i skuggan av sin storhetstid.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Berättelsen om Willi Betz

Davids krönika. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet.

Tommy Jonsson. Foto: Hanna Strömbom.

Han vill täppa till kryphålen i det svenska regelverket

Åkeri. Om något skvallrar om att något är annorlunda med den sömniga parkeringen i Partille så är det askkoppen, en utländsk ölburk som satts fast i stängslet med ett buntband. Och så nummerplåtarna då.

”Tyvärr är det vanligt att ingen betalar skatt och sociala avgifter för rumänska förare”, säger fackförbundet SLT:s ordförande Elena ”Nina” Frandes.

”Utvecklingen för rumänska förare är inte ljus”

Åkeri. Bemanningsföretag används för att ducka skatten och förarna får betala. Ett företag som hade tioårskontrakt med sin enda svenska kund påstod sig sakna fast driftställe och betalade 570 procent av ersättningen som skattefritt traktamente. – Det är rumäner som exploaterar andra rumäner, säger fackkämpen Elena Frandes.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.