Krönika. Bankmannen hade just flyttat hem till Sverige efter några år i Tyskland. Han tyckte att brottsligheten ökat i hemlandet, att det var för många invandrare och allmän oreda.
Bankmannen hade just flyttat hem till Sverige efter några år i Tyskland. Han tyckte att brottsligheten ökat i hemlandet, att det var för många invandrare och allmän oreda.
Statstjänstemannen irriterar sig över gänget från höghusen, som drar över till villaområdet och stjäl och bråkar med hans barn.
Det knorras i den mer välmående delen av medelklassen. Men inte över att riskkapitalbolag skor sig på våra skattepengar, missköter vården av gamla och sedan smiter utomlands med vinsten.
Bankmannen och statstjänstemannen är inte heller oroliga över att de sociala klyftorna ökar och att allt fler svenskar saknar fasta jobb och därmed hamnar utanför trygghetssystemen.
De oroar sig över de följdverkningar som de själva drabbas av i sin vardag när samhället blir hårdare och utslagningen ökar.
Men det betyder inte att de tänker rösta för en mer solidarisk fördelningspolitik eller ett moderniserat trygghetssystem i nästa val.
Bankmannen har just byggt en ny stuga i fjällen. Statstjänstemannens föräldrar har ett sommarhus i skärgården, där familjen tillbringar en stor del av sommaren. På vintrarna åker statstjänstemannen och hans familj till släktens fjällstuga varje lov och många helger.
I USA har de stora sociala klyftorna och den kriminalitet som följer i spåren gjort att många i den välbeställda medelklassen flyttat in i ”gated communities”. För några år sedan spekulerades det i media att vi skulle få samma utveckling i Sverige. Det skrevs artiklar om det exklusiva bostadsområdet Gåshaga på Lidingö, och experter och opinionsbildare varnade för att vi snart skulle få se inhägnade villaområden med vägbommar även i Sverige.
Men någon sådan utveckling har inte skett. Husen i Gåshaga visade sig svåra att sälja och området har fått få efterföljare.
Den svenska medelklassen behöver inte isolera sig bakom murar och staket i städerna – den flyr till fritidshuset.
I Sverige finns det i dag cirka 700 000 sommar- och fjällstugor. Vi är förmodligen det land i världen som har flest fritidshus.
I stugområdena i fjällen där bankmannen och statstjänstemannen håller till på vintrarna finns knappt några invandrare, inga arbetslösa eller visstidsanställda LO-medlemmar.
Normen är vit, medelålders, medelklass från storstad med två barn, eget företag eller någon form av chefsposition inom näringslivet.
Likadant är det på ön i skärgården där jag själv hyr ett hus, en del av sommargästerna kommer från familjer som byggde hus på ön redan på 1950- och 60-talen, men nästan alla sommarhusägare som tillkommit de senaste tjugo åren tillhör den övre medelklassen. Precis som bankmannen och statstjänstemannen söker många av dem en fristad från ett samhälle som de allt mer ser som ett hot och problem.
Eller som en av mina grannar brukar säga:
– I sta’n jobbar jag bara – det är här ute jag lever.
