Close
Distributionsförare och terminalarbetare löper stor risk att skada sig på jobbet.
Close

Stor skaderisk bland chaufförer och terminalarbetare

Arbetsskador. (UPPDATERAD) Distributionsförare och terminalarbetare är hårt utsatta på jobbet. De ramlar och skadar sig när de lastar, lossar, bär varor och kör truck. Varje år inträffar över 620 arbetsskador bland chaufförerna, visar en aktuell rapport.

Studien heter ”Arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare – orsaker och förslag till åtgärder”. Den har gjorts av arbetsmiljöforskare på uppdrag av Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya).

Djupdykningen i arbetsmiljön inom transportbranschen förskräcker. Här är ett axplock av resultaten:

  • 2014 inträffade 50 procent fler allvarliga arbetsskador bland manliga yrkesförare, jämfört med genomsnittet för män i arbetslivet.
  • Samtidigt låg kvinnliga yrkesförares arbetsskaderisk 150 procent högre än genomsnittet för kvinnor i arbetslivet. (Observera att kvinnliga yrkesförare inte har högre risk att skadas än manliga kollegor.)
  • Arbetsolyckorna bland distributionsförare ledde generellt till längre sjukskrivningar än terminalarbetarnas.
  • Fler fallolyckor inträffade på transportföretag med få anställda. (Orsaken vet forskarna inte, men ett förslag är att mindre resurser finns till arbetsmiljöarbete liksom mindre kunskap).
  • Varje vecka skadade sig chaufförerna allvarligt när de hanterade dörrar, portar eller luckor.

Rapporten ingår i transportarbetsgivarnas och Transports gemensamma projekt om distributionsförares och terminalarbetares arbetsmiljö. Den presenteras vid ett seminarium i Stockholm i dag.

Bakgrunden är de höga olyckstalen inom transportbranschen. Hårdast drabbade är lastbils- och långtradarchaufförer, men även truckförare lever farligt. När Arbetsmiljöverket (AV) inspekterade branschen 2013 fick sju av tio åkerier olika krav på sig att förbättra arbetsmiljön.

I projektet har man samkört register och statistik om anmälda arbetsskador till AV och arbetsmarknadens försäkringsbolag, Afa försäkring. Det bolag som anställda vänder sig till och begär ersättning från, om man skadat sig på jobbet. Arbetsgivaren är skyldig att rapportera in olyckor till AV.

Analyserna av distributionsförarnas och terminalarbetarnas skador ger en mer detaljerad bild än tidigare statistik. De har kompletterats med intervjuer av nästan 80 transportarbetare, förklarar projektledare Elaine Brun på Tya.

– Vi ville ta reda på de faktiska, bakomliggande orsakerna till olyckorna och vilka följder de får. Nu har vi vetenskapligt grundad fakta att utgå ifrån i vårt fortsatta arbete gentemot företag och arbetsmarknadens parter, säger hon.

Att studien gjorts bland just distributions- och terminalarbetare förklarar Elaine Brun med att olycksfrekvensen bland dem är hög och att vetenskapliga orsaksstudier saknades.

– Huvudsyftet är att göra något åt arbetsskadorna och helst få stopp på dem.

Något som förvånat Elaine Brun är bristerna i den statistik som finns. Trafikskadenämnden beslutar exempelvis om ersättning vid trafikolyckor, men bidrar inte med några offentliga uppgifter. Det försvårar möjligheterna att följa en arbetare som skadat sig på jobbet och se hur det gick. Elaine Brun hoppas att transportarbetsgivarna och Transport ska börja ställa krav på mer statistiska uppgifter som kan användas till att förebygga olyckor.

Intervjuerna som gjorts visar att det ofta är fler faktorer som leder till arbetsskador. Som exempel nämns trasig eller icke funktionell utrustning. Det vill säga yttre faktorer i kombination med organisatoriska orsaker som tidspress eller obalans mellan krav och kontroll över arbetet.

Andra skäl är nya och oväntade problem för förare i form av nya turer och kunder, nya typer av gods eller förpackningar. Föraryrket är ett ensamarbete, som innebär att chauffören själv får lösa problem under arbetets gång. Både kunskap och reflektion krävs, konstaterar forskarna.

En hög andel av olyckorna sker vid lossning av gods hos kunder och fler yngre förare, som inte hunnit få så mycket erfarenhet, skadar sig när de lastar, lossar och bär.

Därför finns utbildning i arbetsmiljö och säkerhet för både arbetsledning och chaufförer med bland förslagen till åtgärder. Särskilt viktigt är det när unga förare introduceras.

För att få ner olyckstalen behöver både fordon och hjälpmedel hållas i gott skick. Rapporten föreslår också att transportarbetsgivarna ska komma överens om gemensamma krav, som kan ställas på kunderna vid lastnings- och lossningsställen.

Ergonomiprofessor Mikael Forsman har lett forskargruppen. Han hänvisar till bryggeribranschen, som trots konkurrens enades kring olika krav. Ett var högst fem trappsteg för leverans av öl och läsk. Annars sa transportörerna nej till jobbet.

Inom transportnäringen kan det handla om jämnare underlag, mer utrymme och upprusning av lastkajer, föreslår han.

Fotnot. Rapporten ”Arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare – orsaker och förslag till åtgärder” har gjorts av forskare vid Karolinska institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting. Studien tog upp till Arbetsmiljöverket och Afa försäkring anmälda arbetsskador under åren 2005–2014. Till försäkringsbolaget gällde godkända arbetsskador.

500 personer bjöds in till intervjuer och 78 personer intervjuades.

Projektet var tvåårigt (mars 2015 – juni 2017) och finansierades av Afa försäkring.

Lång lista med skador

Studien om arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare lyfter fram fler olyckor som handlar om att anställda träffas av föremål i rörelse eller kollidera med något. Arbetare blev instängda, trängda eller klämda och drabbades av fysisk stress som resulterade i olika besvär.

Här kommer fler resultat:

  • Varje sjätte dag skedde en så allvarlig skada på jobbet att en distributionsförare drabbades av bestående men (någon form av invaliditet som till exempel svårigheter att gå och röra sig).
  • Var tredje vecka inträffade en allvarlig olycka bland distributionschaufförerna på grund av att de ramlat. Fallen ledde till sjukskrivningar på i genomsnitt 3,5 månader.
  • Orsaken till att förarna ramlade kom sig av bilen eller lastbilen, berodde på is, isfläckar eller snö, att något gått snett på flaket, lastkajen eller lastbryggan.
  • Var sjätte dag inträffade en allvarlig skada med lyftanordningar. En hög andel ledde till månadslånga sjukskrivningar.
  • Pallyftare är ytterligare en skaderisk. Var tionde dag inträffade en allvarlig olycka med lyftare.
  • Lika ofta skadade sig arbetare när något ramlade, tippade, välte eller rasade. Även det med sjukskrivning som följd.
  • När det gäller arbetssjukdomar dominerade besvär med muskler och leder.

Den dystra listan fortsätter med allvarliga klämskador bland förare och bestående invaliditet i fingrar och händer. Skador inträffade också när chaufförer och terminalarbetare klev i och ur fordon, liksom svåra truckolyckor som ledde till lång sjukfrånvaro.

Sammantaget kan de vanligaste olycksfallen bland distributionsförarna sammanfattas:

  • Fallolyckor – i samma nivå eller från höjd, trappa eller stege (cirka 40 procent)
  • Olycksfall i kontakt med kolli eller fordon vid lastning eller lossning (cirka 35 procent)
  • Olycksfall med truckar, pallyftare och andra lyftanordningar  inblandade (cirka 20 procent).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”På en död planet finns inga jobb”

Klimat. Tjänstemannafacket Vision har som första fackförbund infört klimatombud – ett nytt fackligt uppdrag på landets arbetsplatser. Det går ut på att minska en verksamhets klimatavtryck och påverka arbetsgivaren att värna om miljön och minska utsläppen.

Transportarbetareförbundets skyddsombud

”Skyddsombud behöver fackets stöd”

Arbetsmiljö. Regeringen och Sverigedemokraterna har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda åtgärder för att fler ska engagera sig som skyddsombud. Något krav på att ombuden ska tillhöra facket, som i dag, finns inte. Uppdraget skapar oro och ilska i de fackliga leden.

APM Terminalsklubbens ordförande Daniel Börjesson och kassören, tillika skyddsombudet, Peter Saltvik. Foto: John Antonsson

Arbetsmiljön största utmaningen

Hamn. Transports klubb på APM Terminals i Göteborg har flera stora utmaningar. Den kanske största: arbetsmiljön ska vara bra samtidigt som jobb försvinner med automatisering.

Kontroller avslöjar utbrett fusk bland matbudsföretag

Matbud. Nio av tio kontrollerade företag som erbjuder matleveranser måste betala mer skatt. Skatteverkets riktade insats har upptäckt oredovisade intäkter, momsfusk och bristande bokföring – och utnyttjande av människor.

Här sugs fartyg in

Hamn. Kappelskärs hamn är först i landet med att använda automatisk förtöjning med vakuumplattor. Att fartygen förtöjs med jättelika sugproppar i stället för trossar ska göra arbetet säkrare och effektivare.

Ojämlik vägstandard orsak till olycksrisk

Trafik. Risken att dö i olyckor på vägarna är betydligt högre i skogslänen i norr än i södra delen av landet. Kvaliteten på vägarna har avgörande betydelse, visar en ny rapport.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

Mörk trend i trafiken

Trafik. Dödsolyckorna på vägarna fortsätter att öka. Under årets nio första månader omkom 194 personer i trafiken, visar statistik från Transportstyrelsen. Även i november har antalet olyckor legat högt, flera med yrkesförare inblandande.

Lönebidrag och nystartsjobb – en fuskfabrik

Lönebidrag. En granskning av subventionerade anställningar som lönebidrag och nystartsjobb visar på flera brister. Arbetsförmedlingen har svårt att kontrollera löner på arbetsplatser utan kollektivavtal, och trots omfattande bidragsfusk döms knappt någon alls.

Populärt soundtrack stoppas i Teslabilar

Konflikt. Musikerförbundet ansluter sig till de fackförbund som, likt Transport, vidtar sympatiåtgärder för att stötta IF Metall i kampen för att förmå Tesla att teckna kollektivavtal med IF Metall.

Strejken på Tesla
Jimmy Åsberg den första blockaddagen i Södertälje, en av de fyra hamnar som togs ut i första blockadvågen. Foto: Lilly Hallberg

Brett stöd i Tesla-konflikt

Konflikt. Sympatiåtgärderna blir allt fler – 40 nordiska transportförbund står nu bakom IF Metall i konflikten om rätten till kollektivavtal. Från klockan 12 i dag gäller Transports utökade blockad mot Tesla i alla svenska hamnar.

”På en död planet finns inga jobb”

Klimat. Tjänstemannafacket Vision har som första fackförbund infört klimatombud – ett nytt fackligt uppdrag på landets arbetsplatser. Det går ut på att minska en verksamhets klimatavtryck och påverka arbetsgivaren att värna om miljön och minska utsläppen.

Granskning: Stora brister på yrkesvux lastbilsutbildningar

Utbildning. Dålig eller ingen träning på att köra lastbilsmonterad kran, truck och hjullastare. Ingen mörkerkörning. Listan på brister är lång när Skolinspektionen krävt åtgärder på 25 av 28 granskade lastbilsförarutbildningar inom yrkesvux.

Blockad mot Tesla en världsnyhet

Konflikt. Transports sympatikonflikt mot Tesla har inte gått obemärkt förbi. I hela världen rapporteras om beslutet att stoppa Elon Musks elbilar i de svenska hamnarna.

Utesluten SD-politiker utesluts från – SD

Politik. Transport har i svenska domstolar förgäves hävdat sin rätt att utesluta en lastbilschaufför sedan han valts in för Sverigedemokraterna i ett kommunfullmäktige. Nu utesluts han från SD efter att ha dömts för grovt rattfylleri.

Avtal 2023
Lastare vid SAS-plan på Arlanda. Foto9: Justina Öster

Nytt lönesystem i stora flygavtalet

Flyg. I Transport och Svenska Flygbranschens nya kollektivavtal öppnas det upp för lokalt förhandlade individuella löner. Det blir en ny utmaning för fackklubbarna att fördela potterna.

Transportarbetareförbundets skyddsombud

”Skyddsombud behöver fackets stöd”

Arbetsmiljö. Regeringen och Sverigedemokraterna har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda åtgärder för att fler ska engagera sig som skyddsombud. Något krav på att ombuden ska tillhöra facket, som i dag, finns inte. Uppdraget skapar oro och ilska i de fackliga leden.