Bitterhetens politik

Krönika. Det är kallt i Rolfs lilla kåk. Elementen är avslagna. Han har inte råd att köpa ny olja till oljepannan och socialbidraget är slut. Nu går han går runt inomhus i ett tjockt underställ som dykare använder och väntar på att nästa check från socialförvaltningen ska anlända.

Lenas son drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Sedan dess har hon kämpat för att få ersättning från staten, samtidigt som hon söker ett nytt jobb.

För ett tag sedan skrev Martin Klepke i tidningen Arbetet:

”Trots alliansens ständiga tal om att de vill föra bort Sverige från det ”bidragssamhälle” de påstår att tidigare regeringar skapat har alltså det mest grundläggande bidraget, det som ska säkerställa att människor inte svälter ihjäl, tvärtom ökat, dessutom med hela 43 procent.”

Samtidigt som beroendet av bidrag ökar försvinner minst 100 000 jobb varje år i Sverige på grund av de snabba förändringarna i ekonomin.

Det här är en allvarlig utveckling, som hotar att spränga hela trygghetssystemet. Det var aldrig byggt för att klara permanent massarbetslöshet.

Men den är inte bara allvarlig i kronor och ören.

Rolf röstar på Sverigedemokraterna. Lena sympatiserar med partiet.

Undersökningar visar att det inte bara är utslagna eller arbetarklass som röstar på Sverigedemokraterna. Väljarna kommer numera från många olika håll.

Men yngre arbetarklass, som Rolf och Lena, är överrepresenterade bland partiets sympatisörer.

Det finns många olika anledningar till att man väljer ett parti som bygger sin politik på främlingsfientlighet.

Men en gemensam nämnare bland de Sverigedemokrater jag har träffat är bitterhet; bitterhet över att inte behövas, över att inte ha några pengar eller ett jobb, över myndigheters beslut eller hur man blivit behandlad av någon person med utländsk härkomst.

Bitterheten kan bygga på verkliga eller inbillade upplevelser, men den snabba ekonomiska förändring som Martin Klepke talar om i sin artikel har – anser jag – en stor betydelser för Sverigedemokraternas tillväxt.

I glappet mellan det gamla och moderna finns ett utrymme för någon som kan ge de besvikna, bittra och hatiska enkla svar på alla frågor.

Professor Eckhard Jesse, som har studerat tyska nynazister, talar om ”moderniseringsförlorarna”; de som av olika anledningar inte orkar, kan eller vill följa med i utvecklingen.

Känslan av misstro mot det nya växer när moderniseringen inte ens uppfyller de materiella förväntningarna. När man inte har råd att värma sitt hus eller kan ge sina barn trygghet, när jobben försvinner och de som blir kvar kanske bara är tillfälliga och deltid och inte räcker till att försörja familjen.

Det är möjligt att protesttåg och kampanjer mot rasism kan fungera mot Sverigedemokraternas tillväxt.

Men personligen tror jag att den ekonomiska politik vi för och hur vi klarar av att hålla trygghetssystemen i gång är mycket mer avgörande för partiets framgångar.

Där värdigheten går förlorad gror bitterheten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

Hur mycket och hur länge?

Ledare. Har du koll på hur din pension blir? Och hur länge du ska jobba innan du går in i nästa fas i livet? Arbetstiden handlar inte bara om veckoarbetstiden utan också om hur länge vi ska jobba. Är det din viktiga valfråga?

Ditt engagemang är värdefullt

Ordförandeord. Våren och sommaren närmar sig snabbt nu. Enligt min uppfattning är det den bästa tiden på året. Ljuset kommer tillbaka och du kan äntligen lätta lite på vinterklädseln. Angående det fackliga har första maj passerat och fokus börjar alltmer hamna på valet i september. Därefter väntar avtalsråd för oss Transportare.

Arbetstid utan kontroll hotar trafiksäkerheten

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.