Bilden som polisen la ut på sociala medier fick snabbt stort genomslag.
Foto: Henrik Sjöberg / Polisen
Bilden från polisen visar trend med låglöneåkerier
Åkeri.
Trafikpolisen i Stockholm har publicerat en bild på en skitig lastbilshytt och en text om nya sätt att utnyttja låglönechaufförer. Inlägget har fått stor uppmärksamhet på sociala medier. Här är historien bakom.
Henrik Sjögren är polisinspektör på tunga gruppen i Stockholm.
– På bilden ser du något av det vidrigaste jag har sett.
Henrik Sjögren och hans kollegor jobbar mycket med den internationella delen av åkeritrafiken. Men just den söndagen bilden togs var det lite trafik på vägarna söder om Stockholm. En svenskregistrerad dragbil rusade fram i vänsterfilen på en 70-väg vid vägbygget för Förbifart Stockholm vid Kungens kurva.
Polisen vinkade in bilen.
– En kollega som är bilinspektör skulle tömma färdskrivaren och säger ”du måste kolla, här är så äckligt”.
Föraren, som visade sig vara från Rumänien, såg ut att leva hela sitt liv i hytten. Föraren visade snart sitt anställningsavtal. Där stod inte mycket, enligt polisen. Bara adressen för det västsvenska åkeriet och ett namn. Inget personnummer. Och en uppgift om en lön på 15 000 kronor i månaden.
Henrik Sjögren blev åkare redan som 19-åring och var bilinspektör innan han blev polis.
– Jag har varit borta från tunga gruppen ett par år och sen jag kom tillbaka ser jag att det är väldigt vanligt med svenskregistrerade dragbilar som körs av förare från låglöneländer i EU eller tredjelandsförare.
Den här föraren hade 50 procent av lönen i ett svenskt kollektivavtal. För polisen såg det ut som att han bodde i hytten.
– Hur ska han kunna ligga ute och leva på den lönen i Sverige? Det går ju inte.
Just den här föraren blev rapporterad för hastighetsöverträdelse, brott mot kör- och vilotiderna och undermålig lastsäkring.
John Antonsson. Foto: Justina Öster
John Antonsson:
Är bilden ett tecken på en ny trend?
Analys. Polisens varning om ett växande låglöneträsk är inte oväntad.
De närmsta åren kan vi förvänta oss stora förändringar på vägarna. Planen var att Sverige skulle införa EU:s mobilitetspaket i februari. Något regeringen inte ser ut att klara av i tid.
Förra året tog Tomas Eneroth emot två utredningar på området. Den första gällde hur kontrollerna skulle se ut. Utredaren ville inte ändra på särskilt mycket och ministern lät inte jättenöjd. Transportarbetareförbundet var ännu mindre nöjt.
Nästa utredning gällde själva implementeringen av mobilitetspaketets regler.
Jag har läst den. Oerhörd svår att förstå. Och när man tror att man förstått lite, slänger utredaren fram ett helt annat alternativt förslag. Ingen av utredningarna har ännu lett till färdiga lagförslag.
I mobilitetspaketet finns det särskilt en del som verkligen berör Transport. Det gäller frågan när chaufförer ska ses som utstationerade och vad det ska innebära i praktiken. Där finns många om och men.
När det nya utstationeringsdirektivet för alla utom lastbilschaufförerna togs härom året sa S-politikerna att nu skulle det vara lika lön för lika arbete. Det var en något kryddad beskrivning. Vid en utstationering har facket möjlighet att genom kollektivavtal kräva lika lön för lika arbete.
Det blir en stor utmaning. Särskilt då många chaufförer bara är här i några få dagar.
Kolla bara på Byggnads uppförsbacke. Hälften av alla som utstationeras till Sverige jobbar inom byggbranschen. Där har de flesta kollektivavtal eftersom huvudavtalet löst det så. Byggnads har flera gånger vunnit mot utländska byggbolag och fått rätt till stora summor i skadestånd vid både förlikningar och domstolsavgöranden. Men några pengar ser de sällan röken av. Bolagen sticker bara från Sverige och då ska Byggnads driva en helt ny process i företagens hemland.
Svenska myndigheter har blivit bättre på att upptäcka transportfusk och det blir hela tiden dyrare att fuska. Kanske är det därför vi ser trenden med fler bilar som flaggas om till svenska. Chaufförerna tycks ha samma bakgrund som innan.
Också här är det Transport som förväntas rekrytera medlemmar och teckna avtal för att racet mot botten inte ska gå allt för fort.
Mobilitetspaketet och trenden med svenskregistrerade låglöneåkerier är ingen liten utmaning för facket. Det ska bli intressant att följa utvecklingen.
Konflikt.
Transports blockad av ryska, ryskkontrollerade och ryskflaggade fartyg pågår som varslats hela maj månad. Något beslut om förlängning är ännu inte fattat.
Försäkringar.
Under hösten förra året jobbade Andreas Ehm som försäkringsinformatör för Transport och Avtalat. Han ringde runt till transportarbetare och med hans hjälp fick 20 personer dela på mer än 800 000 kronor i försäkringsutbetalningar.
Facket.
Valet, avtalets ob-tillägg, försäkringar, medlemsvärvning och förbundets värderingar. Och en snabb fika med bulle – i dag genomförde Transports fyra nordligaste avdelningar en gemensam manifestation och mötte gamla och blivande medlemmar nära motorvägen.
Matbud.
Svarta löner, momsfiffel och utnyttjade bud. En underleverantör till Uber Eats undanhöll 2,3 miljoner kronor i skatter och avgifter. Nu ska Skatteverket specialgranska matbudsbranschen.
Första maj 2022.
Äntligen kunde förstamajtågen ringla fram igen. Efter två år av restriktioner och karantän var det många som ville demonstrera på arbetarrörelsens egen högtidsdag.
Skyddsombud.
Andreas Ehm stängdes av från statligt ägda kärnkraftverket Ringhals för två år sedan. Tingsrätten ansåg inte att kärnkraftverket gjort sig skyldigt till hindrande av skyddsombud. Men nu ska frågan upp i hovrätten.
– För mig är det en principfråga, säger Andreas Ehm.
Blockad.
Söndag den 1 maj träder Transports blockad i svenska hamnar i kraft. Vad innebär det för mig som jobbar i en hamn? Transports ombudsman Anders Gustafsson svarar.
Blockad.
Klockan 7.00 den 1 maj träder Svenska Transportarbetareförbundets blockad mot ryska fartyg i kraft. Transport håller kvar sin blockad då de inte tror att EU-blockaden har särskild stor effekt.
Viltolyckor.
Maj är en månad då aktiviteten bland djuren i skogen ökar. Det leder till fler viltolyckor på vägarna där rådjuren löper störst risk att råka illa ut. Förra året skedde 50 000 rådjursolyckor, skriver Riksförbundet M Sverige i ett pressmeddelande.
Arbetsmiljö.
I dag, torsdagen den 28 april infaller Internationella Arbetsmiljödagen, ”World Day for Safety and Health Work” – en dag då arbetet för säkrare och tryggare arbetsmiljöer står i fokus världen över.
Åkeri.
En kranbilsförare klämdes så svårt vid en byggarbetsplats i Stockholm att han senare avled av skadorna. Arbetsmiljöverket har funnit så allvarliga brister på arbetsplatsen att de lämnat fallet till åklagare som ska utreda skuldfrågan.
