Bilden som polisen la ut på sociala medier fick snabbt stort genomslag.
Foto: Henrik Sjöberg / Polisen
Bilden från polisen visar trend med låglöneåkerier
Åkeri.
Trafikpolisen i Stockholm har publicerat en bild på en skitig lastbilshytt och en text om nya sätt att utnyttja låglönechaufförer. Inlägget har fått stor uppmärksamhet på sociala medier. Här är historien bakom.
Henrik Sjögren är polisinspektör på tunga gruppen i Stockholm.
– På bilden ser du något av det vidrigaste jag har sett.
Henrik Sjögren och hans kollegor jobbar mycket med den internationella delen av åkeritrafiken. Men just den söndagen bilden togs var det lite trafik på vägarna söder om Stockholm. En svenskregistrerad dragbil rusade fram i vänsterfilen på en 70-väg vid vägbygget för Förbifart Stockholm vid Kungens kurva.
Polisen vinkade in bilen.
– En kollega som är bilinspektör skulle tömma färdskrivaren och säger ”du måste kolla, här är så äckligt”.
Föraren, som visade sig vara från Rumänien, såg ut att leva hela sitt liv i hytten. Föraren visade snart sitt anställningsavtal. Där stod inte mycket, enligt polisen. Bara adressen för det västsvenska åkeriet och ett namn. Inget personnummer. Och en uppgift om en lön på 15 000 kronor i månaden.
Henrik Sjögren blev åkare redan som 19-åring och var bilinspektör innan han blev polis.
– Jag har varit borta från tunga gruppen ett par år och sen jag kom tillbaka ser jag att det är väldigt vanligt med svenskregistrerade dragbilar som körs av förare från låglöneländer i EU eller tredjelandsförare.
Den här föraren hade 50 procent av lönen i ett svenskt kollektivavtal. För polisen såg det ut som att han bodde i hytten.
– Hur ska han kunna ligga ute och leva på den lönen i Sverige? Det går ju inte.
Just den här föraren blev rapporterad för hastighetsöverträdelse, brott mot kör- och vilotiderna och undermålig lastsäkring.
John Antonsson. Foto: Justina Öster
John Antonsson:
Är bilden ett tecken på en ny trend?
Analys. Polisens varning om ett växande låglöneträsk är inte oväntad.
De närmsta åren kan vi förvänta oss stora förändringar på vägarna. Planen var att Sverige skulle införa EU:s mobilitetspaket i februari. Något regeringen inte ser ut att klara av i tid.
Förra året tog Tomas Eneroth emot två utredningar på området. Den första gällde hur kontrollerna skulle se ut. Utredaren ville inte ändra på särskilt mycket och ministern lät inte jättenöjd. Transportarbetareförbundet var ännu mindre nöjt.
Nästa utredning gällde själva implementeringen av mobilitetspaketets regler.
Jag har läst den. Oerhörd svår att förstå. Och när man tror att man förstått lite, slänger utredaren fram ett helt annat alternativt förslag. Ingen av utredningarna har ännu lett till färdiga lagförslag.
I mobilitetspaketet finns det särskilt en del som verkligen berör Transport. Det gäller frågan när chaufförer ska ses som utstationerade och vad det ska innebära i praktiken. Där finns många om och men.
När det nya utstationeringsdirektivet för alla utom lastbilschaufförerna togs härom året sa S-politikerna att nu skulle det vara lika lön för lika arbete. Det var en något kryddad beskrivning. Vid en utstationering har facket möjlighet att genom kollektivavtal kräva lika lön för lika arbete.
Det blir en stor utmaning. Särskilt då många chaufförer bara är här i några få dagar.
Kolla bara på Byggnads uppförsbacke. Hälften av alla som utstationeras till Sverige jobbar inom byggbranschen. Där har de flesta kollektivavtal eftersom huvudavtalet löst det så. Byggnads har flera gånger vunnit mot utländska byggbolag och fått rätt till stora summor i skadestånd vid både förlikningar och domstolsavgöranden. Men några pengar ser de sällan röken av. Bolagen sticker bara från Sverige och då ska Byggnads driva en helt ny process i företagens hemland.
Svenska myndigheter har blivit bättre på att upptäcka transportfusk och det blir hela tiden dyrare att fuska. Kanske är det därför vi ser trenden med fler bilar som flaggas om till svenska. Chaufförerna tycks ha samma bakgrund som innan.
Också här är det Transport som förväntas rekrytera medlemmar och teckna avtal för att racet mot botten inte ska gå allt för fort.
Mobilitetspaketet och trenden med svenskregistrerade låglöneåkerier är ingen liten utmaning för facket. Det ska bli intressant att följa utvecklingen.
Miljöarbete.
En avfallsanläggning i Fagersta misstänks vara platsen där vildsvin smittats av afrikansk svinpest. Lokalt har kraven för hantering av hushållssopor redan blivit hårdare men det kan bli skärpta regler i hela landet, enligt ansvariga myndigheter.
Facket.
Transport tar frågan om förbundets rätt att utesluta en SD-politiker vidare till Europadomstolen. Det beslutade förbundsstyrelsen på ett extramöte på måndagskvällen.
Uppsökeri.
Runt om i landet pågår Transportarbetareförbundets kampvecka, då förbundets anställda ger sig ut till rastplatser och arbetsställen för att träffa anställda i Transports olika branscher. En hel del frågor handlar om det nya avtalet för åkerichaufförer och terminalarbetare.
Socialförsäkringar.
Det är för svårt att få ersättning för förlorad arbetsinkomst efter arbetsskador. Därför föreslår utredaren Dan Holke att kraven minskas.
Taxi.
Facket har rätt att få ut uppgifter om övertid för alla anställda chaufförer, hävdar Transportarbetareförbundet. Men Varbergs taxi vill bara lämna ut anteckningar om medlemmar i facket. Nu stämmer Transport taxibolaget inför Arbetsdomstolen för brott mot kollektivavtalet.
Trafik.
De senaste åren har flera svåra olyckor med A-traktorer inträffat. Regeringen har därför beslutat om nya regler för att öka säkerheten. Det innebär bland annat krav på bilbälte från och med den 31 augusti.
Elektrifiering.
Upphandlingen av Sveriges första permanenta elväg på E20 mellan Hallsberg och Örebro har stött på patrull. Anbuden som kommit in till Trafikverket är så höga att myndigheten drar i bromsen.
Forskning.
Vikariat radat på vikariat, otillräcklig lön, lågt inflytande över arbetet och svårt att utnyttja sina rättigheter på jobbet. En ny studie vid Karolinska institutet visar att osäkra, otrygga anställningar kan öka risken att dö i förtid.
Tidningsbud.
Nära hälften av Västsvensk Tidningsdistributions tidningsbud kan tvingas sluta i vissa områden. Under hösten genomför distributionsbolaget stora förändringar i utdelningen av morgontidningar, en följd av neddragningar hos mediejätten Stampen.
Arbetsliv.
Kvinnliga tidningsbud är en av de yrkesgrupper som tar ut flest vabbdagar. Minst vabb tar chefer ut, enligt ny rapport från Försäkringskassan.
Bevakning.
Per Svedberg blev väktare för att han inte ville jobba med människor. Men upptäckte att just det är själva kärnan i jobbet. Han försöker alltid se människan, bortom deras ibland bråkiga, stökiga beteende.
