Bemanningslivets problemlösare

Krönika. Halv sex på morgonen. Gatlyktornas sken över industrigatan framhäver skuggorna mer än de lyser upp. Snön knarrar under stålhätteskorna där jag går mot det kalla och nedsläckta bil- och släpekipaget.

Döda ting som det är meningen att jag ska få liv i. Bara jag nu hittar nycklarna. I frontluckan ska de ligga. Få se hur öppnar man den på en Mercedes Actros? Javisst ja, plipparna i nederkant på grillen.

Upp i hytten, starta motorn och försöka hitta Mercedes jävla lampknappar. Och så fraktsedlarna, tjugofem stycken är det. Och schemat över lasset. Kan det stämma? Det får visa sig vid första lossningsstället. Jag tänker i vart fall inte gå ut och se efter nu när det börjar komma varmluft i hytten.

Med slirande drivhjul bär det i väg mot det första stället samtidigt som jag undrar var jag ska ta den tröstande och värmande morgonfikan.

Jag är bemanningsanställd. Vi är ”problemlösare”, som chefen säger. Vardagskittet mellan en transportledare i Skåne som tror att Stockholm är ungefär av Tomelillas storlek, och verklighetens köer och trånga lossningsställen på brädgårdar, industrier och lager.

Att alltid kunna bli nådd för att ställa upp med någon timmes varsel, när någon på ett företag sjukskriver sig, tillhör bemanningslivet. Om det så gäller att ta över en grönsaksbil klockan tre på morgonen eller köra paket åt posten före jul och bli kallad ”julmiffo” av de fastanställda.

Det är också svårt att säga nej till helgjobb när det varit lugnt i veckan. Därför är det nästan omöjligt att ens stämma träff med någon för en fika. För då kanske en långresa dyker upp och vem har råd att säga nej till de tusenlapparna?

För många bemanningsanställda är förstås det här ett helvete på hjul. Särskilt för de som har småbarn. Och egentligen finns det ingen framtid i en sådan arbetsmarknad för den som vill ha ett liv.

Men det finns ändå några fördelar. Det är lättare att få ledigt, särskilt när det är ont om jobb. Och det är en frihet att inte höra till en fast arbetsplats, eftersom man då slipper en del av intrigerna.

Man kommer med sina arbetskläder och förhoppningsvis en viss kompetens. Är kunden för korkad får denne lära sig att bilen står ungefär där han slutade skälla och att nyckeln ligger i på expansionskärlet. Enkelt och lättfattligt.

Själv tycker jag ändå att jag har det bra nu när jag kör för ett stort företag där folk är okej och alla papper är i ordning. För vad kan man mer begära? Fast vila och återhämtning kan det bli dåligt med.

Nattkörningar är inte roliga men ibland, i den eviga strömmen av långtradare på tyska Autobahn, med nattradions salsa, soul och romsk musik, kan jag känna ett slags förtröstan. En vila i att allt rullar på i ett strilande vinterregn med BMW:arna visslande förbi i tvåhundra i högfartsfilen. Ett hopp om försoning med alla dem jag försummar då jag ligger ute på vägarna. Och en känsla av att de ändå finns med mig på resan genom natten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.