Ledare

Både plus och minus med samordning

Ledare. Det drar ihop sig till en oviss avtalsrörelse. Två LO-förbund har redan deklarerat att de inte tänker acceptera samordnade lönekrav och den normerande roll som industrin länge haft.

Först ut bland avhopparna var Pappers. Förbundet kräver fyra procent i lönelyft.

Saknar verklighetsförankring! mullrade arbetsgivarna.

Även IF Metall knorrade över Pappers friåkning.

Samtidigt växer kritiken mot industrins dominans när det så kallade märket spikas i LO-borgen.

I oktober var det Kommunals tur att hoppa av från samordningen. Utjämningen mellan män och kvinnor går alldeles för långsamt, hävdar Kommunalbasen Tobias Baudin, som klargjort att LO:s största fackförbund kommer att kräva mer till kommunalarna än vad andra får.

Kräver förändring

De fem förbunden i 6F är annars den grupperingen som mest ihärdigt krävt en förändrad löneprocess.

6F får tungt eldunderstöd av Lars Calmfors och andra inflytelserika ekonomer som hävdar att många år av låga löneökningar skapat problem för Sverige. Bland annat för låg inflation.

Många ekonomiska bedömare anser att den svenska tillväxten till stor del drivs av inhemsk efterfrågan. Är det då rimligt att den konkurrensutsatta exportindustrin, som stadigt tappar jobb, fortfarande ska vara normerande för alla?

Jo, hävdar industrins parter och målar upp skräckbilder av 1970-och 1980-talen då fackförbunden tävlade med varandra i lönematchen och inflationen nådde tvåsiffriga nivåer.

I kraven på återhållsamhet får arbetsgivarna draghjälp av en lågkonjunktur som ser ut att komma snabbare än väntat. Låga lönehöjningar, helst nollbud, är annars ett arbetsgivarmantra som fackets förhandlare vant sig vid. Oavsett konjunkturläge.

Fallande kronkurs

En faktor talar arbetsgivarna tyst om. Den svenska kronkursen. På bara några år har den fallit med över 20 procent. Ett ras som gjort att arbetskraftskostnaderna gått ner dramatisk för svenska företag – jämfört med viktiga konkurrentländer som Tyskland.

Transport då?

Det är ett förbund som både gynnas och missgynnas av en strikt LO-samordning. Pressade grupper som taxiförarna skulle ha mycket svårt att få ut samma lönelyft som andra LO-arbetare, utan draghjälp från det stora kollektivet.

Lastbil och bevakning är två branscher som skriker efter folk. Enligt marknadslogiken borde efterfrågan pressa upp lönerna. Det är troligt att LO-samordningen – och arbetsgivarnas ändå hårdare samordning – fungerat som en broms för åkerichaufförernas löneutveckling.

Det är möjligt att det vi ser nu är början till en återgång. Till en ordning då LO:s 14 fackförbund körde egna race. Mot sig har de ett arbetsgivarläger som kommer att bjuda stenhårt motstånd.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Petra undrar över hur lång uppsägningstid hon har. Illustration: Martin Heap

Hur lång uppsägningstid har jag?

Transport. Petra undrar över hur lång hennes uppsägningstid är och Nischay vill veta hur man räknar ut avdrag för vab. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Bakficka på jeans med två sedlar nedstoppade

Så blev de nya lönerna

Löner. Alla utom ett av Transports kollektivavtal är färdiga. Här är de nya lönerna – och så tycker facket, arbetsgivarna och arbetarna om de nya avtalen.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.