Ledare. Måste inte en fackförbundstidning vara lojal med förbundet? Häromdagen fick jag frågan vid fikabordet. Jag har fått den ganska många gånger under årens lopp. Svaret är varken enkelt eller självklart. Tidningen, anser jag, ska i första hand vara lojal med medlemmarna. Och medlemmarna är väl förbundet, kan man förstås invända.
Medlemmarna har faktiskt valt de företrädare som sitter i styrelse, ledning med mera …
En rimlig utgångspunkt är att tidningen ska vara lojal med sitt uppdrag. Det vill säga göra det som ägarna, ytterst medlemmarna, ålagt den att göra.
För Transportarbetaren är kruxet att det inte finns någon formulerad ägarpolicy och frågan diskuteras sällan i organisationen.
När jag tillträdde som chefredaktör och ansvarig utgivare 2002 var det ingen i den dåvarande ledningen som frågade hur jag såg på tidningen eller hade synpunkter på vilken inriktning den borde ha framgent.
Jag har tolkat det som att vi skulle fortsätta på den inslagna vägen. Transportarbetaren är Transports medlems- och förbundstidning med målet att berätta om vad facket gör. Vi ska skildra medlemmarnas arbete och jobbvillkor och granska arbetsmarknaden och dess mekanismer kritiskt.
Som jag, och i princip alla andra redaktörer inom fackförbundspressen, tolkar det är en av våra huvuduppgifter också att granska förbundet, den fackliga organisationen. Helt enkelt kolla att fattade beslut följs och att medlemmarnas pengar används på bästa möjliga sätt.
Det är en sorts revisorsuppgift där det även ingår att uppmuntra till debatt och diskussion om facket och fackets roll i samhället.
Den interna granskningen är inte okomplicerad. Transportarbetaren delar lokaler med förbundet och personalen är våra arbetskamrater. Det kräver integritet hos redaktionen och klara spelregler. Liksom ett öppet klimat där man inte hugger varandra i ryggen.
Det är också min bestämda uppfattning att vårt arbete i grunden förutsätter en journalistisk tidning där den ansvarige utgivaren finns på redaktionen – inte någon annanstans i förbundet.
Numera har i stort sett alla svenska fackförbund valt att ha självständiga tidningar, med egna ansvariga utgivare. Det är en lösning som facken och dess medlemmar ska vara stolta över.
För det signalerar självförtroende, att förbunden tror på det man gör.
