Återerövra EU från kapitalisterna

Krönika. Besvikelsen efter EU parlamentsvalet har nu lagt sig. Någon besvikelse över själva valresultatet kan man inte gärna ha. Det var ett demokratiskt val och resultatet av det ska givetvis respekteras. Nä, besvikelsen ligger snarare i att det i vårt land endast var strax över 50 procent av de valberättigade som gick till vallokalerna. Varför utnyttjar vanligt folk inte denna möjlighet att behålla det som redan finns eller till att bidra till en förändring?

Låt mig göra en personlig betraktelse över ämnet.

Europa består och har alltid bestått av ett lapptäcke av spridda folkgrupper. Vår gemensamma historia har alltid bestått av strid. När folk möter det okända blir de aggressiva. Detta kan tyvärr många gånger leda till krig. Efter tusentals år av strider, där andra världskrigets fullständiga obeskrivliga lidande fick oss att inse att nu är det nog, föddes tanken på ett system som skulle göra ett krig i Europa omöjligt. Därmed skapades embryot till dagens EU.

Problemet med unionen är att den rört sig från ett fredsbevarande projekt till ett affärsprojekt. Det är riktigt att vi måste vara starka för att kunna konkurrera med andra starka ekonomier som Kina och USA, men kapitalismen har blivit en ideologi. Den var aldrig tänkt som ett politiskt system. Vi måste återerövra EU från kapitalisterna och återskapa den ursprungliga fredstanken, det som byggde på idén om gemenskap. Att vi som europeiska folk ska känna oss delaktiga i Europas utveckling.

Kapitalismen är alltid motsatsen till gemenskap. Kapitalismen säger att ensam är stark och jag är inte övertygad om att folk vill se att Europas enda drivkraft är ett tunnelseende mot den egna plånboken. När nyliberalismen slog igenom på bred front luckrades alla tankar på gemenskap upp. Ensam-är-stark-samhället innebar att utslagning blev en väsentlig del av samhällsmekanismerna. Ekonomisk skicklighet blev den enda kompetensen värd namnet. Många människor skickades ut i kylan. Arbetslösheten skapar en enorm frustration. Och jag tvekar inte att hävda att den våg av högerextremism, som jag till min stora fasa ser växa sig stark runt om i Europa, är en effekt av nyliberalismen.

Några få har vunnit mycket, de allra flesta har förlorat desto mer. Det man ser nu i valresultatet runt om i Europa är förlorarnas revansch. Förlorare som inte alls hade behövt vara förlorare. Arkitekterna bakom EU-samarbetet kunde nog inte tänka sig denna utveckling.

När den franska socialisten Jacques Delors, som nytillträdd ordförande för kommissionen 1985 presenterade ett lagstiftningsprogram för den inre marknaden med de fyra friheterna, var (bak-)tanken att en så pass stor ekonomisk integration med nödvändighet skulle leda till en allt starkare politisk gemenskap. Tanken var god. Tyvärr kan vi i dag konstatera att så inte blev fallet. EU-parlamentsvalet påvisar att den starkaste politiska tendensen just nu pekar i motsatt riktning, mot upplösning och sönderfall.

Jag tror att EU:s framtid kommer att avgöras inom de närmaste tio åren. Vi måste bestämma oss för om vi vill ha en Europeisk Union eller inte. Om svaret är ja måste vi också bestämma oss för om unionen ska vara på storföretagens och börshajarnas villkor. Eller om den ska vara på de europeiska folkens villkor. Detta är ödesfrågor som vi måste ta på största allvar.

Det yttersta ansvaret ligger på de fokvalda politikerna. Jag är säker på att den europiska tanken går att förena med omsorgen om det egna landet och dess välfärd.

Detta är min högst personliga betraktelse efter att ha följt utvecklingen av EU i snart 25 år. Även om betraktelsen i vissa stycken framstår som pessimistiskt är jag ändå i grund och botten övertygad om att sakernas tillstånd kan förändras och förbättras. Det kan göras genom att visa varandra respekt och acceptera varandras ståndpunkter.Men framför allt kan det uppnås genom att man utnyttjar sin rösträtt.

Låt mig stilla hoppas att fler röstberättigade gör det den 14 september, då vi har nästa allmänna val i Sverige.

Med förhoppning om en lång och härlig semester till er alla!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Insänt logga

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, kallad Europadomstolen, ligger i Strasbourg. Varje år inkommer över 50 000 klagomål från personer och organisationer i Europarådets 46 medlemsstater.

Här prövas misstänkta brott mot mänskliga rättigheter

Juridik. När Högsta domstolen nekade Transport prövning av rätten att utesluta en SD-politiker tog förbundet ärendet till Europadomstolen. Men väntan på besked om klagomål kommer att behandlas är ofta lång.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Julfrid – och tack för att du läser oss

Ledare. Julen ska vara varm och glädjefylld, inte ett maraton av måsten. Låt oss släppa taget om perfektionen och hjälpas åt, så tindrar både barn och vuxna lite mer.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

Kortare arbetstid högt på agendan

Ordförandeord. År 2025 närmar sig sitt slut och jul- och nyårshelgerna är nära. Året som gått har varit minst sagt hektiskt. Det har varit en långdragen avtalsrörelse, som för oss i Transport pågått från mars till oktober.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.