Ledare. Det tredje och fjärde av fem av Transports avtalsråd pågår just nu. Förtroendevalda från hela landet har samlats och diskuterat fram och tillbaka för att ta fram krav inför de kommande avtalsförhandlingarna. Förhandlingar som kommer allt närmare.
Facken inom industrin gick i början av november ut med sitt krav, en höjning på 4,2 procent. För lite tyckte Transport och förbundsordförande Tommy Wreeth reserverade sig. Transport gör som förra gången och ställer sig utanför LO-samordningen.
Fler stora privata fastighetsägare har aviserat hyreshöjningar på 15 procent. Orimligt och verklighetsfrånvänt kan jag tycka. Ändå är det industrifacken som anses ha ett fullständigt orimligt krav med sina 4,2 procent. Flera arbetsgivarorganisationer gick ut med hur en sådan höjning skulle vara ett dråpslag för den svenska ekonomin. Vad det i slutändan blir återstår att se.
Jag tror att vi är många som känner av en minskad köpkraft. Allt har blivit dyrt. Och med krig, översvämningar och ökade gränsövervakningar och tullavgifter så ser det inte ut att bli mer i våra plånböcker.
Arbetslösheten i Sverige ligger på nästan 8 procent. Samtidigt som branscher, till exempel transportbranschen, behöver folk. Det är glädjande att läsa att etableringsgraden ett år efter avslutad vuxenutbildning riktad mot transportsektorn har ökat. Det kan bli fler medlemmar i Transport. Har du kollegor som inte är medlemmar än? Du kan ge dem tidningen efter det att du har läst den. Och du som värvar en ny medlem får ett Superpresentkort värt 200 kronor. Det passar bra nu när julen och julklappsinköp närmar sig.
Styrkan sitter i numerären. För att facket ska kunna sätta verkligt tryck på arbetsgivarna så är det bra att så många som möjligt är med. Det gäller i alla föreningar. Utan medlemmarna har man ingenting. Sörj inte, organisera er som den svenskfödde amerikanske fackföreningskämpen Joe Hill uttryckte det.
