Debatt

2019 – ett år fyllt av kaos

Debatt. Varför är det så tomt på barrikaderna? undrar Örjan Wallon. Som vice ordförande i Transports Norrbottensavdelning ser han tillbaka på året som snart tar slut.

Året då blockpolitiken definitivt gick i graven. Den 21 januari, efter 129 dagar av förhandlingar mellan alla partier, hittar Stefan Löfven till slut en överenskommelse med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna som Vänsterpartiet kan tolerera. Denna konstellation sätter sig dock med en budget i knät som Moderaterna, Kristdemokraterna och SD satt samman och röstat genom.

Att regera med en Moderat-, KD- och SD-budget, tillsammans med två partier från ”andra” flanken, har bäddat för oro och ett bristande stöd från väljarna.

Tunga arbetsmarknadsfrågor har behandlads detta år, och trots att det berör arbetare och arbetarrörelsen har känslan varit flegmatisk. Har vi det för bra? Arbetsgivarsidan verkar tycka det och vill ha fler inskränkningar i arbetsrätten och strejkrätten. Var är rörelsen? Varför är det så tomt på barrikaderna?

Transport märker av en dipp i medlemsantalet och anställer medlemsrekryterare som jobbar hårt med att få medlemmarna att för det första tillhöra rätt fack, för det andra märka vad som håller på att hända med våra välfärdspengar som strömmar ut till annat än det de var avsatta för. Medlemsantalet stabiliseras, men engagemanget uteblir. Var är rörelsen?

Olyckskorpar som sprider negativ och ofta falska fakta har gjort Mark Zuckerberg, Facebooks grundare, till en av världens rikaste män.

Vad som är rätt och vad som är fel går inte att ta reda på i detta informationskaos. Har polisen rätt om våldet eller är det Ebba Busch Thor som har sina fakta rätt? En pekning med hela handen kan dölja oceaner av osäkerhet.

Befolkningen lever allt längre och vi har snart inte nog många medborgare i arbetsför ålder. Vem ska ta hand om de äldre när alla går i pension?

I regeringskansliets konferenslokaler har det säkert funderats fram och tillbaka på hur vi ska hitta en lösning på detta stundande problem. Vårt välfärdskonto, de sociala avgifter som vi avstått från att ta ut i löneförhöjningar utan betalar in till vår välfärd, svämmar över.

Det finns så mycket pengar där att våra regeringar beslutat att ta ut en allmän löneavgift. Man kan tänka att det är en liten del man tar från detta välfärdskonto, men det är den största potten. Tio procent går till våra pensioner och drygt elva procent går till allmän löneavgift.

Detta till trots ska nu pensionsåldern höjas, vi ska inte leva så länge efter vi gått i pension. Moderatledaren säger att en lastbilschaufför kan väl jobba tills hen blir 70: De sitter ju bara i sin sköna förarstol och kör. Inga protester, inga lastbilar som tippar gödsel utanför regeringskansliet. Bara tystnad.

Fler dör på jobbet än de som skjuts ihjäl i Sverige. Trots detta får Arbetsmiljöverket minskad budget med 6,4 miljoner, medan det satsas miljoner på fler poliser. Chaufförsyrket är ett av Sveriges farligaste då det gäller arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Flera tusen chaufförer saknas det tre kommande åren, ett farligt yrke och låga löner bäddar för att vi kommer att stå med ett stort underskott av chaufförer. Fler utbildningsplatser är statens lösning, och med tanke på att en chaufför bara sitter i sin sköna förarstol tycker de säkert att de kommit på en bra lösning.

Uppsökerivecka och vi drar Transports husvagn upp till Haparanda, regndroppar trillar ned så vi sitter inne i vagnen. Efter några allmänna samtal om försäkringar får vi besök av tre män med väderbitna ansikten. Snart sitter 150 års gemensamt medlemskap och berättar hur det var på den tiden då alla var med i facket. Är så glad att jag var med och fick ta del av deras minnen. Senare på kvällen har vi sektionsmöte.Två medlemmar kom och jag tänkte på ”gubbarnas” historier tidigare, på den tiden då alla var med. Man var solidarisk, man ställde upp, man gick på möten, man var engagerad i facket – inte bara medlem.

Ett år fyllt av kaos och tjorv går nu mot sitt slut och ett nytt kapitel ska skrivas. Medlemsvärvarsatsningen i Transport verkar ha slagit väl ut. Vi syns mer på arbetsplatserna och medlemstalet är stabiliserat. Vi ser med tillförsikt(ighet) på framtiden och hoppas på ett jämlikare samhälle med minskande löneklyftor och ett miljöansvar i allt vi gör.

Stå på er, annars gör någon annan det …

Med dessa ord vill vi från avdelning 26 tacka för året som varit och önska er alla ett gott nytt år!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Joakim Sandberg:
    9 december, 2019

    Bra skrivet och så sant som det just är skrivet 👍🏼

  2. Birger Wiklund:
    9 december, 2019

    Bra initiativ Örjan m.fl. fortsätt din kamp för bättre villkor.

Inget annat än vidrigt

Debatt. Fredagen den 4 december upplevde vi slutet på arbetarrörelsen, som vi har lärt känna den. Vi arbetare upplevde det stora sveket från våra kamrater i IF Metall och Kommunal.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Virusets väg

Corona. Covid-19, Sars 2, corona … Okärt barn har många namn. En sak är säker, dess dödlighet är större än i många andra pandemier och jag har själv förlorat en bekant i sjukdomen.

Chauffören – en luffare?

Frihet. Många tror nog att luffarna som drog efter vägarna för över hundra år sedan och tiggde mat i gårdarna, gjorde det för att de antingen var arbetslösa eller arbetsskygga. Jag tror att sanningen är mer komplicerad än så. Arbeten har nog alltid behövt göras men frågan är till vilket pris.

Att läsa med öronen!

Läsning. När jag och en kamrat kom in på en dansk pizzeria utanför Köpenhamn, påpekade pizzabagaren förskräckt att vi måste ha ansiktsmask. Kollegan hade redan en medan jag raskt fick en tilldelad.

Snacka om kalldusch …

Ledare. Torsdagen den 3 december 2020. Dagen då IF Metall och Kommunal manifesterade LO:s oförmåga att hålla samman.

Ett stort svek mot svenska arbetstagare

Ordförandeord. Vi närmar oss slutet av detta minst sagt annorlunda, och ur många olika aspekter tuffa, år. Vi har tvingats hantera en pandemi som påverkat oss alla personligen. Och den har också påverkat förbundets verksamhet på flera områden. Bland annat fick vi skjuta fram avtalsrörelsen, en åtgärd som inneburit ett väldigt komprimerat arbete i slutet av året.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Arbetsgivarna agerar respektlöst

Ordförandeord. Avtalsrörelsen pågår för fullt, och med stor sannolikhet har det hänt en hel del från det att denna krönika skrevs till att Transportarbetaren ligger i din brevlåda.

För dagbok på jobbet

Insändare. För ni dagbok i ert arbete? Om inte, varför? Min far var noga med att se till att jag förde dagbok, när jag började köra för elva år sedan.

Pungsparka tillbaka i las-debatten!

Debatt. Om parterna på allvar ska behålla balansen på svensk arbetsmarknad så borde vi väl rätteligen inte enbart diskutera hur arbetsgivaren lättare skall kunna säga upp personal genom att luckra upp lagen om anställningsskydd (las).

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Ovissheten består

Ordförandeord. När jag skriver detta har regeringen precis lagt sin höstbudget. En budget som definitivt inte är som förr, på gott och ont. Den här budgeten är ett stort steg framåt jämfört med tidigare under mandatperioden, inte minst fördelningspolitiskt.