Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.
Close
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.
Close
Kultur

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Nej, Napoleon var ingen släkting, inte en prinsessa så långt trädets toppar når och mörke farfars bruna ögon kom inte av vallonblod som sagts i familjen, utan från resandefolk. De som kallades tattare på hans tid och knappast var en bakgrund att skryta i Riddarhuset med.

Släktforskning kan föda besvikelser, ibland avslöja okända blodsband eller djupt fördolda hemligheter i släktled, skam och tragedier – eller att mammas släkt inte alls kom från Flen utan från Dalarna.

Det är ändå intressant! Tycker allt fler. Studieförbundens cirklar för släktforskare har blivit många och har kommit att bli de populäraste kurserna på senare år. Trots att det samtidigt är jämförelsevis enkelt att hemma söka sina rötter på nätet, gratis i alla fall under några veckors provperiod.

Söker sina rötter

Markus Aujalay är en av kändisarna som söker sina rötter i släktforskningsprogrammet Vem tror du att du är? som numera flyttat från SVT till Kanal 5. Foto: ©Discovery+
Markus Aujalay är en av kändisarna som söker sina rötter i släktforskningsprogrammet Vem tror du att du är? som numera flyttat från SVT till Kanal 5. Foto: ©Discovery+

I tv söker kända svenskar sina rötter i programmet Vem tror du att du är? i Sveriges Television sedan 2009–2016, nu i Femman. Och även kändisarnas egna familjesanningar kommer på skam. I ett avsnitt hösten 2021 visar det sig att kocken och kokboksförfattaren Markus Aujalay, på sin mors sida, inte alls hade några rötter i Skottland. Men däremot, i rakt nedstigande led, är släkt med Gustav Vasa!

Vilket i och för sig inte är helt unikt. Författaren Per Andersson visar i sin bok Sveriges kungasläkt att över 250 000 personer i dag har släktband till den svenske kungen som levde 1496–1560, däribland alla i kungahuset både i dag och tidigare – genom ingiften – långt efter att Vasaätten lämnat tronen och kronan.

Tillbaka till Vem tror du att du är? Tv-kocken Markus Aujalay verkade i slutet av avsnittet, i kunglig slottsmiljö, uppriktigt glad att ha fått hjälp att trassla ut släktbanden.

Dna-forskning

I programmet medverkar bland andra Peter Sjölund, landets mest namnkunnige expert på dna-forskning. Han hjälpte polisen att efter 16 år klara upp ett dubbelmord i Linköping; år 2004 mördades en liten pojke och en medelålders kvinna. Trots att polisutredningen är den största i svensk historia, efter Palmeutredningen, och dna på mordvapnet – en kniv – kunde gärningsmannen hålla sig undan. Sjölund lyckades genom att ladda upp dna-profilen på ett av företagen som säljer dna-tester till privatpersoner, för släktforskning. Det gav flera hundra träffar, ett drygt tiotal hyfsat nära släktingar till den man som lämnat sitt dna på kniven.

Peter Sjölund använde sig sedan av traditionell dokumentation, som kyrkböcker, och kartlade hundratals personers släktförhållanden bakåt i historien. Till slut återstod en familj, där två bröder var möjliga – den ene visade sig vara gärningsmannen, som erkända dubbelmordet.

I dag är Peter Sjölund välkänd, har skrivit flera böcker och håller regelbundet föredrag samt bloggar på DNA-bloggen. Dagens dna-test, som säljs till privatpersoner, är betydligt säkrare än den teknik polisen hade vid millennieskiftet då gentekniken bara säkert kunde fastställa nära släktskap.

Dna-testa hemma

Den som beställer ett dna-kitt från ett privat företag får själv topsa sig och skicka in provet. Någon månad senare kommer resultatet; visar varifrån du härstammar och en lång lista på släktingar som är dna-testade. Vilket miljoner människor världen över är. De allra flesta, runt 80 procent, är dock amerikaner. De släktingar som får kontakt tack vare dna-tester är alltså framför allt amerikaner, eller personer som visar sig ha släkt i USA.

För den med rötter i Sverige som vill göra sitt eget släktträd är kyrkböckerna fortfarande centrala. Bakgrunden är att präster inom Svenska kyrkan sedan 1600-talet varit skyldiga att föra anteckningar om invånarna i sin församling. Flyttningslängder, dödböcker, vigselböcker… Husförhörslängderna kan ses som folkbokföringens huvudbok.

Rätt församling

Viktigt är att veta vilken församling man ska leta i. Det går att få hjälp i databasen Sveriges dödbok, som innehåller omkring 13 miljoner från år 1860, hos Riksarkivet.

Ett bra starttips är att börja hos just Riksarkivet. Här ryms källorna till vår historia. Brev och dagböcker likaväl som officiella civila och militära arkiv, statlig förvaltning och privata företag. Berättar om vem som fötts och vem som dött, vem som gift sig och vem som flyttat.

Den som fastnar i släktforskandet på allvar kan komma hur långt som helst. På något sätt är vi ju alla släkt med varandra, med bakgrund i Afrika.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Tema sömn
Tema Sömn. Illustration: Unni von Feilitzen

Så klarar du nattskiften

Sömntips. Jobbar du natt? Då löper du större risk att drabbas av sömnstörningar, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. En trött förare är dessutom en farlig förare. Men det finns knep som gör att du klarar skiftarbetet bättre.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Snabbkoll
Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Dina pengar
Mynthögar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.