Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.
Close
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.
Close
Kultur

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Nej, Napoleon var ingen släkting, inte en prinsessa så långt trädets toppar når och mörke farfars bruna ögon kom inte av vallonblod som sagts i familjen, utan från resandefolk. De som kallades tattare på hans tid och knappast var en bakgrund att skryta i Riddarhuset med.

Släktforskning kan föda besvikelser, ibland avslöja okända blodsband eller djupt fördolda hemligheter i släktled, skam och tragedier – eller att mammas släkt inte alls kom från Flen utan från Dalarna.

Det är ändå intressant! Tycker allt fler. Studieförbundens cirklar för släktforskare har blivit många och har kommit att bli de populäraste kurserna på senare år. Trots att det samtidigt är jämförelsevis enkelt att hemma söka sina rötter på nätet, gratis i alla fall under några veckors provperiod.

Söker sina rötter

Markus Aujalay är en av kändisarna som söker sina rötter i släktforskningsprogrammet Vem tror du att du är? som numera flyttat från SVT till Kanal 5. Foto: ©Discovery+
Markus Aujalay är en av kändisarna som söker sina rötter i släktforskningsprogrammet Vem tror du att du är? som numera flyttat från SVT till Kanal 5. Foto: ©Discovery+

I tv söker kända svenskar sina rötter i programmet Vem tror du att du är? i Sveriges Television sedan 2009–2016, nu i Femman. Och även kändisarnas egna familjesanningar kommer på skam. I ett avsnitt hösten 2021 visar det sig att kocken och kokboksförfattaren Markus Aujalay, på sin mors sida, inte alls hade några rötter i Skottland. Men däremot, i rakt nedstigande led, är släkt med Gustav Vasa!

Vilket i och för sig inte är helt unikt. Författaren Per Andersson visar i sin bok Sveriges kungasläkt att över 250 000 personer i dag har släktband till den svenske kungen som levde 1496–1560, däribland alla i kungahuset både i dag och tidigare – genom ingiften – långt efter att Vasaätten lämnat tronen och kronan.

Tillbaka till Vem tror du att du är? Tv-kocken Markus Aujalay verkade i slutet av avsnittet, i kunglig slottsmiljö, uppriktigt glad att ha fått hjälp att trassla ut släktbanden.

Dna-forskning

I programmet medverkar bland andra Peter Sjölund, landets mest namnkunnige expert på dna-forskning. Han hjälpte polisen att efter 16 år klara upp ett dubbelmord i Linköping; år 2004 mördades en liten pojke och en medelålders kvinna. Trots att polisutredningen är den största i svensk historia, efter Palmeutredningen, och dna på mordvapnet – en kniv – kunde gärningsmannen hålla sig undan. Sjölund lyckades genom att ladda upp dna-profilen på ett av företagen som säljer dna-tester till privatpersoner, för släktforskning. Det gav flera hundra träffar, ett drygt tiotal hyfsat nära släktingar till den man som lämnat sitt dna på kniven.

Peter Sjölund använde sig sedan av traditionell dokumentation, som kyrkböcker, och kartlade hundratals personers släktförhållanden bakåt i historien. Till slut återstod en familj, där två bröder var möjliga – den ene visade sig vara gärningsmannen, som erkända dubbelmordet.

I dag är Peter Sjölund välkänd, har skrivit flera böcker och håller regelbundet föredrag samt bloggar på DNA-bloggen. Dagens dna-test, som säljs till privatpersoner, är betydligt säkrare än den teknik polisen hade vid millennieskiftet då gentekniken bara säkert kunde fastställa nära släktskap.

Dna-testa hemma

Den som beställer ett dna-kitt från ett privat företag får själv topsa sig och skicka in provet. Någon månad senare kommer resultatet; visar varifrån du härstammar och en lång lista på släktingar som är dna-testade. Vilket miljoner människor världen över är. De allra flesta, runt 80 procent, är dock amerikaner. De släktingar som får kontakt tack vare dna-tester är alltså framför allt amerikaner, eller personer som visar sig ha släkt i USA.

För den med rötter i Sverige som vill göra sitt eget släktträd är kyrkböckerna fortfarande centrala. Bakgrunden är att präster inom Svenska kyrkan sedan 1600-talet varit skyldiga att föra anteckningar om invånarna i sin församling. Flyttningslängder, dödböcker, vigselböcker… Husförhörslängderna kan ses som folkbokföringens huvudbok.

Rätt församling

Viktigt är att veta vilken församling man ska leta i. Det går att få hjälp i databasen Sveriges dödbok, som innehåller omkring 13 miljoner från år 1860, hos Riksarkivet.

Ett bra starttips är att börja hos just Riksarkivet. Här ryms källorna till vår historia. Brev och dagböcker likaväl som officiella civila och militära arkiv, statlig förvaltning och privata företag. Berättar om vem som fötts och vem som dött, vem som gift sig och vem som flyttat.

Den som fastnar i släktforskandet på allvar kan komma hur långt som helst. På något sätt är vi ju alla släkt med varandra, med bakgrund i Afrika.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.