Efter att kollektivavtalet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknades förra året har stridsåtgärderna upphört. Men konflikten i Göteborgs hamn lever vidare. Senaste bataljen utspelar sig i Arbetsdomstolen.
Close
Efter att kollektivavtalet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknades förra året har stridsåtgärderna upphört. Men konflikten i Göteborgs hamn lever vidare. Senaste bataljen utspelar sig i Arbetsdomstolen.
Close
Avtalsstriden

Två dagar i AD avgör ordningen i hamnarna

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet tecknade sitt första centrala kollektivavtal i mars 2019. Har APM Terminals brutit mot det, när de bara förhandlade med Transport om nya arbetstider? Arbetsdomstolen ska avgöra frågan.

Det var i mars i år som containerhamnen i Göteborg, APM Terminals, fick ett önskemål från 2M-alliansen, bolagets största kund, om ändrade anlöpstider. Det krävde nya scheman för hamnarbetarna. Arbetsgivaren förhandlade fram nya arbetstider med enbart Transport.

Hamnarbetarförbundets (HF) avtal är i princip likalydande med Transports. Också i deras avtal står det att en lokal uppgörelse krävs för att lägga schema utanför normalarbetstiden mellan klockan 07.00 och 16.30. Eftersom HF inte fick förhandla om det nya schemat stämde de APM Terminals och Sveriges Hamnar för brott mot kollektivavtalet.

Det är sista dagarna i september. Längs högra långsidan i Arbetsdomstolen sitter Sveriges Hamnars ombud och rättschef Jan Bergman.

– APM Terminals har inte brutit mot kollektivavtalet och ska därför inte betala skadestånd. Hamnarbetarförbundet anser att avtalet är jämställt med det som först tecknats med Transport. Jag tycker tvärtom. Som andrahandsval har avtalet inskränkningar och är inte tillämpligt i fråga om lokala överenskommelser, det är oförenligt, säger han.

Avgörande

Under de två dagarna i Arbetsdomstolen gör HF:s företrädare tydligt att de ser processen som direkt avgörande för vilket värde deras kollektivavtal egentligen har. Men väldigt mycket handlar om historik. Om hur man gjorde förr i Göteborg.

Anders Karlsson, HF:s ombud, kallar upp Peter Annerback, Hamnarbetarförbundets klubbordförande vid APM Terminals, som vittne.

– Traditionellt har man kallat båda facken till lokal förhandling i Göteborg. Vi har suttit med och sedan har Transport skrivit på. Så har vi gjort åtminstone mellan 1995 och 2015. Ibland satt vi tillsammans och förhandlade och ibland, när Transport ville ha det så, satt vi i olika rum. Vi har kommit överens, förutom vid ett tillfälle, säger Peter Annerback.

Sveriges Hamnar säger att deras skyldigheter finns mot Transport, som har det först tecknade avtalet, och ingen annan. Transport nämns vid närapå varje vittnesmål under rättegången. Däremot kallas ingen från förbundet som vittne.

”Ohållbart med två avtal”

Per-Olof Norgren
Per-Olof Norgren. Foto: Justina Öster

Per-Olof Norgren, förbundets centrala stuveriombudsman lyssnar på hela huvudförhandlingen. Han tror inte att Arbetsdomstolen kommer att ge Hamnarbetarförbundet rätt att teckna lokala uppgörelser.

– Det är vårt avtal som är det först tecknade, jag ser ingen anledning till att ett annat fack ska sitta med och förhandla. Om en arbetsplats har två förhandlingar kommer det att leda fram till två olika avtal. Om ett förbund sedan säger nej kan det leda till att halva arbetsstyrkan jobbar skift och så ska den andra halvan bara jobba dagtid.

– Då stannar hela hamnen. Det är ohållbart. Eller ska vi ha olika löner och arbetstid? Om ett förbund kommer överens om arbetstidsförkortning eller kompledigt och det andra bättre lön. Vad ska då gälla? Och vilka villkor ska gälla dem som inte är med i något förbund?

Ett fackförbund

Transport är ett fack som en gång i tiden bildades av hamnarbetare. Förbundet har allt sedan HF bildades hållit fast vid linjen att det bara ska finnas ett fackförbund för yrkesgruppen.

– Varför ska vi ha två föreningar i hamnarna? Som jag ser det kan de få komma till oss när de vill. Då blir vi mycket starkare, säger Norgren.

Vid ett tillfälle under förhandlingen visar Transportfunktionärernas minspel en kraftig (om än tyst) reaktion. Det är när Hamnarbetarförbundets ombud säger att HF organiserar en majoritet av Sveriges hamnarbetare.

– Vi har fler än de. Nu vet jag inte exakt hur många de är. Men när man jämför hur många som är med i deras a-kassa med våra 1 700 medlemmar så är vi betydligt större. På APM Terminals är de något fler. Men de har inte en överväldigande majoritet som de hävdar, säger Per-Olof Norgren.

Oförenliga avtal?

I sitt slutanförande frågar HF:s advokat Anders Karlsson om avtalen verkligen är oförenliga, som Sveriges Hamnar gör gällande.

– Oförenligt är ett starkt ord. Från vittnesförhör framkommer det att det visst har gått att förhandla med bägge parter. Vid ett stort antal tillfällen har det kunnat tecknas lokala överenskommelser. Arbetsdomstolen kan tycka att det är besvärligt. Där kan man hålla med.

– Men mycket är besvärligt utan att för den skull vara oförenligt. Om Hamnarbetarförbundet inte får ett bemyndigande att teckna lokala överenskommelser är andrahandsavtalet i praktiken ett hängavtal, eller meningslöst. Sveriges Hamnar är inte lojala mot det avtal som har ingåtts utan gör allt för att avlöva andrahandsavtalet.

Första avtalet gäller

Sveriges Hamnars Jan Bergman återkommer gång på gång till rättspraxis i Arbetsdomstolen under sitt slutanförande:

– AD har i flera domar prövat vad som gäller när avtal konkurrerar med varandra. Då gäller det först tecknade avtalet. Även om det är två identiskt formulerade avtal, kan de strida inbördes med varandra. Då har facket som har tecknat det första avtalet företräde.

Arbetsdomstolens avgörande kommer den 25 november.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Transport stämmer åkeri: ”Vägrade ge information”

Arbetsrätt. Det var åkeriet i Kungsbacka som kallade till förhandling inför anlitande av bemanningsbolag utan kollektivavtal. Men när Transports förhandlare ville ha information om de anställdas villkor tog det stopp. Nu har facket stämt åkeriföretaget i Arbetsdomstolen.

Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.