Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll
Respekttrappan

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Den egna skammen växer med den utsatta kvinnans ensamhet. Hon har fått rasistiska glåpord kastade efter sig. Nu sitter hon i ett öde omklädningsrum och gråter. Jag, eller kameran, smygtittar in genom en dörr på glänt. Ingen har kommit till hennes undsättning, inte heller kommer någon till tröst.

Det är bara en liten film, men den väcker starka känslor. Som åskådare ska jag hitta min roll: Vem är jag när jag ser någon utsättas på det viset? Den som går förbi? Den som går fram? Jag befinner mig på Respekttrappans första steg. Det här är den enklare delen, den som handlar om situationer utanför min egen arbetsplats.

Malin Averstad Ryd är genusvetare med pedagogisk bakgrund. Hon är aktiv med förtroendeuppdrag inom ideell verksamhet med fokus på integration och har tidigare jobbat med barn och unga inom både skola, kolloverksamhet och personlig assistans.
Malin Averstad Ryd är genusvetare med pedagogisk bakgrund. Foto: Make Equal

– Den filmen kommer att väcka olika typer av känslor beroende på hur vi är och hur vi lever våra liv. Den som riskerar bli utsatt av rasism, den som sett rasism, den som aldrig tänkt på detta – vi kommer att reagera på helt olika sätt, förklarar Malin Averstad Ryd, jämlikhetskonsult på Make Equal.

Fri att använda

Respekttrappan är ett verktyg som Make Equal har tagit fram tillsammans med SBAB. På banken gjorde den så stor skillnad på arbetsmiljön och atmosfären att såväl SBAB som Make Equal ville göra den tillgänglig för fler. Den är numera fri för alla att använda, utan kostnad.

Den har en egen webbadress, och den förvaltas av Make Equal och SBAB. Den som vill använda Respekttrappan får skapa ett konto och logga in. Det kan såväl privatpersoner som företag göra. Exakt vilka företag som använder den går inte att se, men avsändarna på den feedback som kommit in visar att det är frågan om företag i vitt skilda branscher.

– Respekttrappan är uppbyggd på ett sätt som funkar för många olika typer av verksamheter. Materialet är framtaget av jämlikhetskonsulter på Make Equal, och vi har jobbat med de här frågorna i tolv år i en stor bredd av sammanhang.

Olika stor vana

Malin Averstad Ryd påpekar att man i olika branscher kan ha olika stor vana att diskutera de olika ämnena – rasism, sexism, funkofobi, ålderism… För den som brukar hantera sådana frågor blir tröskeln lägre till övningarna.

– Det kan vara viktigt att lägga en bra grund innan, men det får man hjälp med i Respekttrappan. Den första delen av verktyget handlar om hur man utser en samtalsledare och hur man skapar en bra atmosfär för samtal, för att pröva nya tankar.

Samtalsledarens roll är inte att vara expert, utan att förbereda sig inför varje övning, välja övning efter vad som passar gruppen och hålla samman samtalet. Man kan låta rollen cirkulera i gruppen, om man vill.

Samtalsreglerna är enkla. På SBAB har de blivit regel i de dagliga samtalen och inte bara vid övningarna:

  • Utgå från att ”alla” finns i rummet (”de av oss som…”).
  • Kom ihåg att vi har olika förkunskaper och erfarenheter av de teman som tas upp, så visa respekt.
  • Provtänk och tolka varandra snällt.

– En bra metod att sätta en fin grundton är incheckning. Man går laget runt och berättar vad man varit med om nyss, vad man tar med sig in. Sedan kan man också checka ut, genom att berätta vad man tar med sig från övningen.

Sju steg

Och sedan är det dags att ta sitt kliv i trappan. Den består av sju steg. På varje steg finns mellan två och sju övningar, vissa individuella och vissa för grupper.  För varje steg man tar i trappan tränar man olika förmågor, i syfte att bli mer redo för positiv förändring.  De två sista stegen handlar om att prata om och kartlägga beteenden på den egna arbetsplatsen, och att förändra dem så arbetsplatsen blir mer rättvis.

Här kan det bli knepigt, för nu har vi kommit nära vår egen vardag. Våra egna blinda fläckar, fördomar, och orättvisor. Låter det läskigt? Tanken med de olika stegen är att trappan ska förbereda för det. På det sjunde steget ska deltagarna vara vana vid att tala respektfullt med varandra i enlighet med samtalsreglerna, inte minst.

De ska också ha fått en bättre blick för att vi alla är olika. Och för att medmänniskor och kollegor upplever vardagliga situationer på olika sätt.

– Tanken är att gruppen ska komma framåt tillsammans. Trappan är uppbyggd så att de första övningarna skapar samsyn, en grund att stå på. Vad är normer, vad är fördomar? De senare stegen kryper vi längre in på frågan ”Hur ser det ut hos oss?”

På steg sex finns en kartläggning som heter ”Slasktratten” som handlar om att få syn på de informella arbetsuppgifterna. Vem håller koll på att alla mår bra? Vem fixar fikat? Vem städar undan?

Positiv feedback

Upplägget fungerar superbra, enligt den feedback som kommit till Make Equal från användarna.

– Generellt är användarna väldigt nöjda. För många är Respekttrappan en ordentlig ögonöppnare. Övningarna väcker mycket tankar och känslor, och det är en viktig del av processen. Det är också därför som det är så viktigt att skapa en tillitsfull grund för att ha samtal.

Hon har sett att nyfikenheten på Respekttrappan är stor – den tycks ha mycket som lockar. Hon gissar att det kan vara att det finns inslag av lekfullhet, på ett steg får man till exempel quizza. På ett annat använder deltagarna sig själva för att vända och vrida på normer. Hur ser en ledare ut? Hur blir det när män och kvinnor byter plats i stereotypa situationer?

Också det faktum att man som deltagare får sitta ned i samtal som är uppriktiga och på riktigt, som är frånkopplade den jargong som kan finnas på arbetsplatser, är lite speciellt med trappan:

– Vi tror ju att många vill jobba med detta, men inte vet riktigt hur det ska gå till. Det är den feedbacken vi får, ”äntligen har vi hittat ett hur”.

Främja och förebygga

Många andra känner att de befinner sig på en arbetsplats där det inte finns några problem, och därmed ingen anledning att lägga dyrbar tid på sociala aktiviteter. På frågan när det kan vara dags att fundera över att ta itu med jämlikhet och rättvisa på arbetsplatsen kommer svaret snabbt och bestämt.

– Det handlar om att arbeta främjande och förebyggande. Respekttrappan är inte ett åtgärdspaket. Den är byggd för att man ska kunna jobba med inkludering oavsett om det finns problem eller inte.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Insänt logga

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Ulrich kör malmtransporter – belönas för säkerhetsarbete

Arbetsmiljö. Ulrich Höntzsch jobbar med att köra 90-tons ekipage för Kaunis Iron logistik. Han är också skyddsombud och nu prisas han med ett stipendium på 15 000 kronor från Prevent.

Robert Savela och Ulf Karlander. Foto: Privat

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.