Krönika. Semester! skrek godsägare Wrangel och hötte med käppen mot drängen Anders, som fått sina kamraters uppdrag att begära en dags semester när skörden var bärgad. Så inleds berättelsen om Anders och hans vedermödor på ett av de skånska godsen i början av 1920-talet.
Anders och hans gelikar arbetade hårt för godsägaren. Året om – sommar, höst, vinter och vår – skulle jobbet göras. Ett hårt arbete som slet ut både människor och djur.
Livslängden var i snitt cirka 57 år för män, något högre för kvinnor. Sjukdomar och olyckor var aldrig långt borta. Bostadsförhållandena var bortom all beskrivning, där stampade jordgolv och rum utan värmekälla var det som erbjöds. Drängarna, som Anders, bodde bland djuren i stallet.
Sverige var fattigt. Industrialismen var förvisso på ingång, men ännu arbetade de flesta inom jordbruket. Det hade varit politisk oro i landet en längre tid där regeringar av olika färger kommit och gått. Men så började Socialdemokraterna forma ett politiskt program som kom att bokstavligen slå världen med häpnad. Den sociala ingenjörskonstens era hade börjat.
Anders trodde säkert inte att hans förslag till godsägaren skulle falla i god jord, och han blev nog inte så förvånad över godsägarens reaktion. I dag tar de flesta semestern för given, men som sagt: Så har det inte alltid varit.
Semester lagstadgades i Sverige först 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors betald ledighet. Förslag från två socialdemokratiska riksdagsledamöter resulterade i en proposition från den socialdemokratiska regeringen, utarbetad av socialminister Gustav Möller.
1946 fick ungdomar under 18 år rätt till tre veckors semester, men först 1951 kom detta att gälla alla anställda. Fyra veckor infördes 1963, och efter förslag från LO och TCO infördes rätten till fem veckor 1978.
Längden på den lagstiftade semestern har alltid varit en miniminivå. Många i Sverige har i dag semestrar på sex eller sju veckor. Men betald semester förekommer inte i alla länder.
Semestern är tänkt att ge arbetarna vila och rekreation, något man nog bör tänka på inför sommaren.
När jag växte upp fanns det något man kallade för industrisemestern. Det var överenskommelser mellan facket och arbetsgivarna om att man helt enkelt slog igen fabriker och kontor. Man kan lite förenklat säga att Sverige stängde och folket drog i väg på semester.
I semesterns barndom var det cykel och campingliv som gällde, något som förändrades helt och hållet med bilismens framväxt. I dag är det flygresor till främmande länder och miljöer som möjliggörs tack vare vår rätt till semester. Globaliseringen och internationaliseringen har ändrat på våra semestervanor.
I dag kan man inte stänga fabriker och andra verksamheter, utan produktionen pågår i stort sett året om. Många anställda vill dessutom ta ut sin semester på andra tider än de traditionella sommarmånaderna.
Slutligen önskar jag er alla en fin och underbar semesterledighet.
