Så vill Trafikverket förbättra godstrafiken

En statlig utredning föreslår att tung trafik genom avgifter ska styras till nätterna, då belastningen är lägre på vägarna. Transport höjer ett varnande finger. Det är väl belagt att nattarbete ger sämre hälsa och kortare medellivslängd.

För ett år sedan fick statliga Trafikverket i uppdrag att utreda hur kapaciteten kan förbättras på både järnväg och landsväg. Rapporten har nu skickats ut på remiss och Transport har yttrat sig.

Förbundet ställer sig positivt till många av förslagen i utredningen. När det gäller järnvägen menar Transport att det behövs effektivare styrmedel. Nya spår är nödvändigt. Det kan ske genom satsning på nya godsbanor. Eller på höghastighetståg för passagerare – något som i så fall frigör spårkapacitet för godset.

Transport poängterar att vägarna i framtiden måste underhållas bättre och facket efterlyser nytänkande. Nya vägar behövs, men det går att komma långt med andra mindre omfattande åtgärder också. Ett exempel är att på olika sätt styra den tunga godstrafiken mot 25,25-metersekipage. Mer gods får plats på långa ekipage och såväl trängsel som vägslitage minskar.

Utredarna föreslår nya avgiftssystem där tidstariffer ska göra det fördelaktigare att köra tung trafik på nätterna. Transport avstyrker, med hänvisning till arbetsmiljöproblemen som uppstår.

Andra förslag kan nog attrahera yrkeschaufförerna. Som:

• Nyttotrafik ska få köra i bussfiler.
• Enklare utbyggnader som skapar säkrare på- och avfarter till hårt trafikerade motorleder.
• Fler sträckor med mitträcken och ”två plus ett-vägar”.
• Smarta (elektroniska) vägskyltar som ger snabb information om nedsatt hastighet, hinder och alternativa färdvägar.

Transport kan också tänka sig en kilometerskatt, särskilt om den premierar längre och klimatsmartare fordon. En förutsättning är att kilometerskatten gäller lika för alla bilar, oavsett nationalitet, och att den växlas mot andra avgifter som finns i dag.

Det är också viktigt, påpekar förbundet, att pengarna som dras in via den kilometerbaserade skatten faktiskt går tillbaka till vägtransportsystemet. Till underhåll och investeringar.

Transport avslutar med att fackförbundet inte är motståndare till järnväg. Lågvärdigt gods som ska färdas långt bör gå på spår eller båt. På samma sätt bör högvärdigt gods som transporteras kortare sträckor åka på lastbil. I det här sammanhanget har goda kombi-möjligheter stor betydelse.

Som slutkläm skriver förbundet:

”Behovet av nytänkande är stort och detta uppfyller utredningen i vissa delar. Vi anser att kapaciteten i det svenska transportsystemet inte kommer att bli tillfredsställande, om man inte vågar satsa rejält på vårt transportsystem. Samt förlika sig med tanken på att alla transportslag krävs. Men att dessa givetvis måste reformeras för att möta ett framtida klimatsmart Sverige.”