Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna. Foto: Lilly Hallberg
Close
Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna.
Close
Kultur

När Picasso flyttade in i det svenska folkhemmet

Konst. Beundrade, utbuade och bortglömda – fem jättelika betongskulpturer av den store Pablo Picasso finns i Sverige. En ny bok utforskar verkens väg in i vår vardag.

Bokomslag "Picasso i det svenska folkhemmet"På en husvägg i ett av Helsingborgs miljonprogramområden hänger en fågelfisk, en gång överkörd av traktor efter beslut i kommunfullmäktige. Världens största Picassoskulptur står i Kristinehamn. En mäktig, grå mås dyker ned bland lika grå studentkaserner i Solna. Alla är äkta, signerade av världens kanske kändaste konstnär.

I boken Picasso i det svenska folkhemmet – berättelsen om fem offentliga skulpturer har skribenterna Ola Liljedahl och Lena Nyblad Liljedahl, fotografen Ulf Berglund och initiativtagaren Peter Forhaug sökt svar på hur skulpturerna hamnat på sina platser.

Reportagebok

Det blir spännande berättelser om politik, passion, personliga insatser, gjutmetoder och konsthistoria. Och ett dokument från en tid då konstnärlig utsmyckning sågs som en självklar del av samhällsbygget, något som skulle komma alla till del i det nya välfärdssamhället och inte bara ett privilegierat fåtal.

– Projektet utvecklades till en reportagebok och mycket av arbetet har varit grundläggande journalistiskt – prata med människor, söka i arkiv, läsa brev och följa i Picassos fotspår i både Sverige, Frankrike och Spanien, säger Lena Nyblad Liljedahl.

Erfarenhet

Hon har liksom maken, Ola Liljedahl, lång erfarenhet som journalist.

– Att gräva i arkiven var som att tas tillbaka till folkhemmet, flyttas till en tid då vi knappt var födda, säger han.

Fågelfisken i Helsingborg. Foto: Ulf Berglund
På en husvägg i Närlunda i Helsingborg hänger ”Fågelfisken”, vars dramatiska öde varit rätt bortglömt. Foto: Ulf Berglund

Upprinnelsen till boken är att de blev kontaktade av fotografen Ulf Berglund, som båda tidigare gjort jobb ihop med. Ulf i sin tur känner Peter Forhaug, ”som pluggat konsthistoria” och var den som initierade ”upptäcksresan”. Den inleddes då Peter fick höra talas om skulpturen i Helsingborg.

– Det är en fantastisk historia om ett bortglömt verk – och om offentlig konst, säger Ulf Berglund.

Åter i fokus

Drygt 50 år efter Pablo Picassos död är hans konstnärskap åter i fokus. Det märks på intresset för boken, det har varit ett enormt tryck. Och snärjigt för författarna att få den klar i tid till invigningen av Picassoutställningen på Moderna museet i Stockholm, som öppnade den 22 november. Här visas målningar främst från konstnärens senare produktion.

Hyfsat konstintresserade känner kanske till Picassos skulpturer i Kristinehamn och vid Moderna museet. Men i Solna är nog de flesta omedvetna om vem som skapat Dykande måsen, som sedan 1969 stått på en liten kulle i studentområdet Kungshamra.

– Är det med på tavlan nu? frågar sig författarna och någon torkar av den frostiga informationsskylten vid infarten till området.

Jodå, där står det Picassoparken, men det finns däremot inte ens en skylt vid konstverket. Som hamnade där tack vare att områdets byggmästare lyckades köpa skulpturen före Oslo stad. Den hade några år tidigare varit huvudattraktion vid utställningen Kunst i betong och sedan placerats i Frognerparken i staden.

Drog ut på tiden

Carl Nesjar, den norska konstnär som hjälpte Pablo Picasso med alla stora betongprojekt, ivrade för permanent placering i parken. Men allt drog ut på tiden och det var så måsen hamnade i Kungshamra. Där invigningen avbröts av en grupp studenter som ropade att byggherren var en ”förbannad kapitalist och att de inte ville ha hans kapitalistiska Picassoskulptur”, uppgav Nesjar i en intervju, som boken tar upp.

Dramatiskt är också Fågelfiskens öde i Helsingborg. På begäran av konstnären förstördes den första, ursprungliga skulpturen ”genom gatukontorets försorg” den 7 augusti 1970. År 2021 fick verket sin nuvarande plats, på en ny husvägg i Närlunda, efter att ha legat nedpackad i fem år.

På en udde i Vänern, en halvmil utanför Kristinehamn, står den 15 meter höga Picassoskulpturen Jacqueline. En ung konstnär och lokala politiker gjorde det möjligt att den hamnade här och inte i New York. Foto: Ulf Berglund
På en udde i Vänern, en halvmil utanför Kristinehamn, står den 15 meter höga Picassoskulpturen ”Jacqueline”. En ung konstnär och lokala politiker gjorde det möjligt att den hamnade här och inte i New York. Foto: Ulf Berglund

Fem stycken

Pablo Picasso formgav under senare delen av sitt liv sexton monumentala betongskulpturer varav fem alltså nu finns i Sverige.

– Fler än i något annat land, det är faktiskt otroligt, säger författaren Ola Liljedahl.

Förutom Fågelfisken (Helsingborg) och Dykande måsen (Solna) tar boken upp verken Jacqueline (Kristinehamn), Frukost i det gröna (Stockholm) och Kvinnohuvud (Halmstad).

Fotnot: Boken Picasso i det svenska folkhemmet är utgiven på Bly förlag (2025).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Tre p-vakter på uppdrag i centrala Stockholm.

Avarn krävs på 3,5 miljoner efter misstänkt fusk

Bevakning. Säkerhetsbolaget Avarn misstänks ha lurat Stockholms stad på totalt 2,7 miljoner kronor. Bolaget har debiterat staden för parkeringsövervakning som aldrig utförts och trafikkontoret har polisanmält Avarn för misstänkt bedrägeri.

Ola Almquist är tjänstledig från sitt jobb som miljöarbetare och går Transports aspirantutbildning för potentiella ombudsmän.

Ola är redo för nästa uppdrag

Fackligt. Ola Almquist är en av elva Transportmedlemmar som blivit antagna till Transports aspirantutbildning för framtida ombudsmän.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Fråga facket
Fråga tidningsbud

Vilket fack ska min son tillhöra?

Transport. Henrik vill veta om hans son kan vara medlem i Transport då han jobbar som tidningsbud. Ingela har mörkt på jobbet och undrar om det verkligen ska vara så. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi bra stämning på arbetsplatsen

Arbetsmiljö. Vi behöver inte vara kompis med alla på jobbet. Men bemöter vi varandra med hyfs och respekt skapar vi en bättre stämning. Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en hövlighetsguide för att hjälpa oss på traven.