Reptilhjärnan styr cyklister

Ledare. Nu är våren här och med den en explosionsartad ökning av cyklisterna. Det finns ingen trafikantgrupp som är lika utskälld och bespottad som denna. Cyklister kör mot rött, på trottoarer, för fort, syns inte och vinglar för mycket. Nu har forskarna tagit sig an cykelåkarna. Resultat är nedslående. Eller uppmuntrande – om man som jag är cyklist.

Det visar sig att människor när de trampar tvåhjuling inte tänker särskilt logiskt. Det är i stället mer primitiva delar av hjärnan som kopplas in. Precis som för gående i trafiken. Man söker mer eller mindre omedvetet framkomlighet, smidighet och rörelsefrihet.

Jag vill påstå att även motorcyklister i stor utsträckning uppvisar samma beteende. I Stockholms rusningstrafik är det få trafikregler som gäller för mc-förare som kryssar sig fram mellan filer och bilar.

Forskaren, en beteendevetare, som studerat cyklisterna konstaterar också att gruppen i decennier varit helt bortglömd av landets samhällsplanerare. Det finns helt enkelt inget utrymme för dem. Prioritering ett är bilen, prioritering två är bilen, trean är också bilen. Någonstans på fjärde plats kommer fotgängarna.

Det räcker med att trampa några kilometer genom Stockholm för att se mängder av helt bisarra trafiklösningar som huvudstadens 150 000 dagliga cyklister förväntas underkasta sig. Ja, du läste rätt, 150 000. Sveriges politiker har dessutom uttalat att cykelåkningen ska fördubblas.

Cykelbanan, vår huvudled in från västra förorterna, är på många ställen 150 centimeter bred eller smalare. Och dubbelriktad! Ett vanligt styre på en mountainbike är nästan 70 centimeter brett.

Här – på de 150 centimetrarna – trampar tant Agda på sin gamla Monark i elva kilometer i timmen och Joel, fyra år, som precis lärt sig hålla balansen på sin 16-tummare. Och så jag och några tiotusen till som dagligen pendlar ganska långt till jobbet.

Kan man förändra mitt beteende? Få mig att börja cykla i Joels tempo? Få mig att börja tänka mer och följa varje rödljussignal och trafikregel?

Nej, säger forskaren. Det kommer inte att gå. I stället måste trafikmiljön utformas så att cyklande och gående inte blandas på samma smala asfaltsremsa. Inte bilar heller givetvis. I korsningar måste det vara extremt tydligt vart de olika trafikanterna ska ta vägen och vem som åker först.

Forskarens slutkläm lyder: När dagens cyklister bryter mot trafikreglerna är det lika mycket trafikplanerarnas fel, som cyklisternas.

Om politikernas vision om fördubblat trampande ska bli verklighet krävs ökad medvetenhet och radikalt andra insatser än de som gjorts hittills.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.