Panaxia – en skandal

Ledare. I början av september gick säkerhetsföretaget Panaxia i konkurs. Bolaget var ett av landets största när det gäller att transportera och hantera flödet av kontanter.

I spåren av kraschen kommer minst 400 anställda att mista jobbet och hundratals butiker och bensinmackar kan i värsta fall ha förlorat upp mot en halv miljard kronor. Pengar som Panaxia försnillat. Några av affärsidkarna har redan gått ut med att konkurs väntar runt hörnet.

Härvan är en praktskandal. En skandal som kommer att påverka förtroendet för en hel bransch och tilltron till en av samhällets viktigaste funktioner – nämligen en trygg och säker hantering av mynt och sedlar.

Hur är det över huvud taget möjligt att det kunde gå så här? Vilket ansvar har tillsynsmyndigheterna? Vilket ansvar har kunderna själva?

Av det som hittills framkommit står det klart att Panaxia gått med stora underskott under flera år. Företaget har uppenbarligen täckt bristerna genom att ”låna” kundernas pengar. Alltså de dagskassor som man hämtar in från affärer och stormarknader.

Enligt konkursförvaltaren har skulden växt som en rullande snöboll. I ett desperat försök att rädda situationen aviserade Panaxia en nyemission av aktier, för att få in 225 miljoner kronor. Marknaden nappade inte.

Det låter bisarrt. Att ett seriöst värdehanteringsföretag inte skiljer på sina egna medel och klienternas. Men är det ett regelbrott? Möjligen inte. Branschorganisationen Svensk Handel har enligt uppgift hjälpt sina medlemsföretag att utforma ett standardavtal som tecknats med företag som hämtar in dagskassorna. Där finns tydligen en öppning för värdebolagen att – om inte använda – så i vart fall sitta på kontanterna en period. För att få ränta.

Hur agerade Panaxias revisor? Är det inte rimligt att förvänta sig att en revisor frågar sig hur förlusterna i ett bolag täcks och slår larm om det sker med hjälp av kundernas tillgångar?

Var fanns Finansinspektionen? Panaxia är ingen bank. Kan man verkligen hantera pengar på det sätt som skett, utan att bryta mot grundläggande bestämmelser?

Vilket ansvar har länsstyrelsen? Tillsynsmyndigheten har bevisligen fått in åtskilliga uppgifter om oegentligheter i Panaxia. Bolaget lät medvetet chaufförer köra värdetransporter, utan den utbildning som lagen kräver. Panaxia har även anlitat en underentreprenör som helt saknade auktorisation. När Transportarbetaren skrev om detta hävdade Panaxias säkerhetsansvarige att det inte var Panaxias sak att kolla att det fanns auktorisation.

I Sverige har värdehanteringen blivit ännu en bransch där lägsta pris på tjänsterna varit ledstjärna. Det har lett till brister i säkerheten, dålig arbetsmiljö för de anställda och till att uppräkningscentraler hysts in i undermåliga lokaler.

Det är nog dags att tänka om nu.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.