Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg
Close
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet.
Close
Vägsträckan

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.

Plötsligt öppnar sig landskapet och blicken når långt, fritt över det stora vattnet till kullarna och städerna på andra sidan sjön.

– När man ser Vättern är det fortfarande wow, fast jag kört sträckan många gånger. Och hela vägen ned mot Jönköping är det jättefint, säger lastbilschauffören Evelina Månsson, som stannat vid Rasta.

Hon är anställd på ett Jönköpingsåkeri, och kör alkohol till systembolag och krogar. Släpet är helt vitt.

– Jag kör mycket på Höglandet, men gillar att vara här uppe.

Här uppe är Ödeshög. Och här börjar Vätterleden för den som kommer norrifrån. Men vägens omtalade skönhet blir slående först lite senare. Det är också möjligt att ta en avstickare ned till den gamla landsvägen, Riksettan, som i stort sett går parallellt med E4:an på sträckan. Lika rak här, men närmare sjön.

Klassiskt motell 1: Motell Vida Vättern, utmed gamla Riksettan, är nedlagt och ska rivas. Än står byggnaden och lusthuset kvar, men de nya ägarna planerar för sommarhus med permanent standard.
Klassiskt motell 1: Motell Vida Vättern, utmed gamla Riksettan, är nedlagt och ska rivas.
Klassiskt motell 1: Motell Vida Vättern, utmed gamla Riksettan, är nedlagt och ska rivas. Än står byggnaden och lusthuset kvar, men de nya ägarna planerar för sommarhus med permanent standard. Foto: Lilly Hallberg
Än står byggnaden och lusthuset kvar, men de nya ägarna planerar för sommarhus med permanent standard. Foto: Lilly Hallberg

Ikoniskt motell

Från motorvägen är det också skyltat ned till Vida Vättern – ikoniskt motell och rastplats, med panoramautsikt, där det tidigare låg en populär restaurang. Expressen kunde i april 1954 berätta om att Sverige skulle få sitt andra motorhotell, artikeln andas framtidsoptimism och en tro på bilismen som modernismens grund.

På Vida Vättern spelades också scener till Ingmar Bergmans film Smultronstället (1957) in. Sällskapet med professor Isak Borg (Victor Sjöström) i spetsen stannar på väg ned till doktorspromovering i Lund.

I dag är det flera år sedan det drevs verksamhet på motellet. Neonskylten är sedan länge nedtagen.

Klas Pantzar driver bensinstationen intill nedlagda Motell Vida Vättern. Han tycker att det är lite sorgligt att motellepoken gått i graven. Under många år drev hans far restaurangen. Foto: Lilly Hallberg
Klas Pantzar driver bensinstationen intill nedlagda Motell Vida Vättern. Han tycker att det är lite sorgligt att motellepoken gått i graven. Under många år drev hans far restaurangen. Foto: Lilly Hallberg

Ska rivas

Efter några år som flyktingförläggning i den intilliggande stugbyn har nya ägare tagit över. Planer finns att riva anläggningen och i stället bygga sommarhus eller villor.

– Det är lite synd, det är något av en epok som går i graven, säger Klas Pantzar.

Han driver den lilla bensinmacken intill motellet. Klas far skötte under många år ruljangsen på motellets restaurang, och efter honom tog Klas bror över.

– När de drev den var det alltid öppet, året runt. På sommaren från 7 på morgonen till elva på kvällen. Men senare ägare var inte så intresserade av långa öppettider, säger Klas Pantzar.

Tidningen Riksettan med artikeln om Motell Vilda Vättern. Foto: Lilly Hallberg
Tidningen Riksettan med artikeln om Motell Vilda Vättern. Foto: Lilly Hallberg

Han visar tidningen Riksettans reportage från 2012, med rubriken ”Det våras för Vida Vättern”. Här finns också en bild som Klas tagit i början av 1980-talet, på ett tjejgäng som parkerat sina amerikanare intill motellet och själva sitter i grönskan en solig sommardag.

– Men macken är kvar, även om det ju inte är så mycket trafik här i februari, säger Klas Pantzar.

Lunch med utsikt. Brahehus. Foto: Lilly Hallberg
Polislunch med utsikt på rastplats Brahehus. Foto: Lilly Hallberg

Lunch med utsikt. Trafikpoliserna Tomas Bonn och Anneli Ruuska från Eskilstuna intar medhavd mat på rastplats Brahehus. Foto: Lilly Hallberg
Trafikpoliserna Tomas Bonn och Anneli Ruuska från Eskilstuna intar medhavd mat på rastplats Brahehus. Foto: Lilly Hallberg

Lunchtid

På rastplats Brahehus är det mer folk i lunchtid. Bland andra flera poliser från trafikenheter inom Polisregion Öst, på väg ned till gemensam utbildning i Jönköping. Tomas Bonn och Anneli Ruuska, från Eskilstuna, har med sig matlådor.

– Vi njuter av maten, bättre än på många ställen utmed vägen. Och det är fin utsikt!

Här är vägdragningen som högst. Brahehus ligger 180 meter över Vättern, och sluttningen ned mot sjön stupar brant. Vilket orsakade problem på 1600-talet när byggmaterialet skulle forslas upp till höjden där adelsmannen Per Brahe ville uppföra ett slott med utsikt över Vättern och Visingsö.

Knappt 60 år efter att slottet stod färdigt brann det ned till grunden, år 1708, och har sedan dess stått ruin.

Per Brahe själv hade utsikt över Gränna under sin livstid, men den som vill besöka polkagrisstaden måste ta av från motorvägen. Vätterledens sista etapp, klar för 50 år sedan, drogs utanför staden.

Klassiskt motell 2: Motell Vätterleden i Ölmstad, nära Gränna, lockar med vacker Vätternvy. Foto: Lilly Hallberg
Klassiskt motell 2: Motell Vätterleden i Ölmstad, nära Gränna, lockar med vacker Vätternvy. Foto: Lilly Hallberg

Lågsäsong

På ett annat klassiskt motell, Vätterleden, råder lågsäsong. Dörrarna till soldäcket på övervåningens restaurang är låsta.

– Nej, det är inte så tätt med besökare, nej. Februari är absolut botten, säger en av de anställda i motellets reception som delar lokal med bensinstationens butik.

Kommenterar alla besökare utsikten?

– Ja, i princip. Men ibland ser vi inte ens sjön om det är dimma. Om Vättern fryser? Ja, det händer typ var tionde år. I år blir det inte.

Det är den tionde februari och Sveriges näst största insjö ligger djupblå och isfri. Mörka moln tornar upp sig, det ser ut att vara kraftiga regnskurar på andra sidan land. Trakten är känd för snabba väderomkast och Vättern för att det snabbt kan blåsa upp till storm. Mest omtalad är kanske den stormiga novembernatt 1918 då ångaren Per Brahe förliste utanför Hästholmen vid Ödeshög. Samtliga 24 ombord omkom, bland dem konstnären John Bauer, hans hustru och lille son.

Klassiskt motell 2: Motell Vätterleden i Ölmstad, nära Gränna, lockar med vacker Vätternvy.
Klassiskt motell 2: Motell Vätterleden i Ölmstad, nära Gränna, lockar med vacker Vätternvy. Foto: Lilly Hallberg

Äter i hytten

På parkeringen intill Vätterledens motell står ett tiotal långtradare. Bara en är svenskregistrerad.

– Ja, det brukar vara så. Jag byter här, säger Nick Lundberg, som kommer från Stockholm och kör svetsbil.

Han har med sig lunch i termos, och äter i hytten. Det brukar han göra här.

– Vacker utsikt? Nej, det tänker jag inte på längre. Jag har blivit hemmablind, säger Nick.

Sjönära. Vätterledens äldsta del, i söder, löper nära vattnet som här vid trafikplats Vista Kulle. Ett medvetet val för att öka ledens skönhetsvärde. Foto: Lilly Hallberg
Sjönära. Vätterledens äldsta del, i söder, löper nära vattnet som här vid trafikplats Vista Kulle. Ett medvetet val för att öka ledens skönhetsvärde. Foto: Lilly Hallberg

60-årsjubileum

År 2020 firade den första sträckan av leden 60 år. Etappen från Jönköping upp mot Gränna invigdes högtidligt på Luciadagen, den 13 december, 1960. Då var sträckan Brunstorp – Vättersmålen färdigställd.

Bygget av motorvägen hade startat 1958 och innebar stora utmaningar. Den branta sluttningen gjorde att vägbanorna ligger i olika nivå, med dagens norrgående körfält högre upp. Kraftiga metallnät spänner över berget, för att förhindra sten från att rulla ned där vägen sprängts fram.

Utmed långa partier stryker motorvägen utmed sjöns strandkant, till exempel vid rastplats Vista Kulle. Det är ett medvetet estetiskt val, för att de som körde på vägen skulle hänföras av landskapets skönhet.

Jätten Vist är ett av Sveriges mest kända landmärken.
Jätten Vist är ett av Sveriges mest kända landmärken. Foto: Lilly Hallberg

Jätten Vist

Lite yngre än leden är trollet som står vid vägkanten intill Vätterns ”högra hörn”: Jätten Vist som håller Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemarks träskulptur kom på plats på 1970-talet, vid Strandvägen i Huskvarna.

Enligt legenden hade jätten Vist tillsammans med sin fru varit på kalas i Västergötland. När de skulle hem till Småland tog han sig själv med ett jättekliv över sjön, men hans hustru var för trött. Då slet Vist upp en stor tuva och kastade ut för henne att kliva på. Och så kom Visingsö till, säger sagan. För den som vill besöka jättetuvan i Vättern går det färja till Visingsö från Gränna, en tur som tar en knapp halvtimme.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

I år ska Linda Lööw vara med och förhandla om transportavtalet för lager och terminal. Arbetstidsförkortning är den fråga hon brinner mest för. ”Att vara ledig varannan helg är också viktigt att få in i avtalet.”

”Är man föreningsmänniska så är man”

Engagerad. Linda Lööw är ordförande för fackklubben på Postnord TPL:s lager i Jönköping. På fritiden är hon engagerad i dotterns fotbollsklubb och har dessutom varit ledare för barngympa. – Är man föreningsmänniska så är man, säger hon.

Här fylls drivmedel på. Utvändigt ser de helelektriska lastbilarna vid en snabb anblick ut som vanliga dieselbilar, men saknar vanligt tanklock och har i stället kontakter för laddning. Foto: Annika Hamrud

Miljardstöd till tung laddning

Elektrifiering. Utbyggnaden av ladd- och vätgasstationer för tunga godstransporter ska skyndas på. Energimyndigheten betalar i år ut 1,4 miljarder kronor i stöd med krav på att stationerna ska stå färdiga till nästa höst.

Högakustenbron. Foto: John Antonsson

Höga kusten fortsätter att skjuta i höjden

Ångermanland. Bland bensinstationer, vägkrogar och höga toppar. Transportarbetarens turné bland ikoniska vägsträckor har nått Höga kusten.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.