Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)
Close
Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)
Close
Kultur

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Socialdemokraterna har sedan slutet av 1800-talet gett ut förstamaj-märken. Märket till vänster är från 1897. Årets märke ha parollen Välfärden först.
Socialdemokraterna har sedan slutet av 1800-talet gett ut förstamaj-märken. Det till vänster är från 1897. Årets märke har parollen Välfärden först.

Välfärden först. Det är parollen som Socialdemokraterna demonstrerar under i år. Eller nja, några demonstrationståg blir det ju inte. Men det är i alla fall budskapet som står på partiets förstamaj-märke.

– När vi bygger samhället starkare efter pandemin sätter vi välfärden först i alla lägen. Det är vad valet nästa år kommer handla om, och där tar vi avstamp den 1 maj, säger Lena Rådström Baastad, partisekreterare Socialdemokraterna, i ett pressmeddelande.

För andra året i rad har pandemin satt stopp för fysiska samlingar. Men enligt Socialdemokraterna blir firandet inte mindre för det, bara annorlunda. Tillsammans med LO kommer partiet att samla arbetarrörelsen digitalt, både nationellt och lokalt.

Men redan för ett år sedan gjorde Aftonbladets skribent Lena Mellin analysen att coronakrisen riskerar att bli dödsstöten för ”traditionellt första maj”. Statsminister Stefan Löfven talade på Facebook, utan paroller, mot en fond av svenska flaggor. Men det vikande intresset för förstamaj-firande av traditionellt slag har pågått länge. Leden i tågen har glesnat långt tidigare.

Hjalmar Branting talar på Hakberget på Gärdet i Stockholm den 1 maj 1917. Bilden publicerad i tidningen Social-Demokraten. Foto: Axel Malmström
Hjalmar Branting talar på Hakberget på Gärdet i Stockholm den 1 maj 1917. Bilden publicerad i tidningen Social-Demokraten. Foto: Axel Malmström

Bara ett exempel av många: Socialdemokraterna i Östersund – en av städerna som haft demonstrationståg sedan 1890 – ersatte redan i mitten av 1990-talet det traditionella tågandet, till mässingsblås, med ”förnyelse” i form av mer sociala aktiviteter, som tipspromenad.

Transports förbundssekreterare Lars Mikaelsson tror att pandemin visserligen kan komma att påverka första maj-tågen något, i förlängningen. Kanske blir det stora tåg, men på färre orter.

– I Ånge, där jag kommer ifrån, har vi haft tal på torget och alla fanor uppsatta under första maj-firandet. Vi brukar ha arbetarfrukost före talen. Då för vi fackliga och politiska samtal i klassisk kämparanda, säger han.

Det var dock några år sedan man gick i demonstrationståg i Ånge.

– Men vi är en internationell rörelse som har mycket kvar att kämpa för. Det skulle förvåna mig mycket om vi inte skulle få se förstamaj-tågen i gång igen, och det redan nästa år då det ju är valår, säger Lars Mikaelsson.

The Mamas står för musikunderhållningen på Socialdemokraternas och LO:s nationella förstamaj-firande, som visas digitalt. © 2020 Fotograf Anna-Lena Ahlström
The Mamas står för musikunderhållningen på Socialdemokraternas och LO:s nationella förstamaj-firande, som visas digitalt. © 2020 Fotograf Anna-Lena Ahlström

Det är inte första gången det talas om första maj-firandets förestående undergång. I början av millenniet hotades arbetarrörelsens dag rent konkret att mista sin status som röd dag. Men efter diskussioner blev det i stället annandag pingst som fick bli svart när nationaldagen, 6 juni, fick helgstatus.

Det är inte heller givet hur det traditionella firandet ska se ut. I England firas majdagen (May Day) alltid den första måndagen i maj. Till skillnad från i många andra länder är demonstrationstågen inte knutna till politiska partier.

Under många år förknippades också första maj med det kommunistiska östblockets regisserade föreställningar. Inte minst då SVT traditionsenligt visade bilder från ”firandet” på Röda torget i Moskva. Där militärparader hedrade kommunistledarna, högt uppe på ett podium. För medborgarna kunde det mer handla om plikt att delta. Efter revolutionen 1917 firades helgen i Sovjet också med ett slags ”annandag första-maj”, vanligen mer som en familjefest med aktiviteter ute i det fria.

Transportare i förstamaj-tåg på Kungsgatan, Stockholm, 2014. Närmast till höger syns Transports ombudsman Joakim Guttman. Foto: Carolina Nolasco
Transportare i förstamaj-tåg på Kungsgatan, Stockholm, 2014. Närmast till höger syns Transports ombudsman Joakim Guttman. Foto: Carolina Nolasco

I Sverige var det i början av förra århundradet vanligt att socialdemokrater och kommunister tågade sida vid sida. I alla fall vissa år. Efter Andra internationalens splittring och bildandet av Tredje internationalen – ”Komintern” – sjöng svenska kommunister att ”tredje internationalen åt alla lycka bär” i sången.

Många av talen från den tiden ger ett lätt nattståndet intryck, liksom tidningstexter om ”arbetarhövdingar” och ”framdrifvare av krafvet på kortare arbetsdag”. Men som en röd tråd löper också tanken om allas lika värde, solidaritet, fred och jämlikhet.

Författaren och journalisten Göran Greider skriver i sin bok Bergspredikan för socialister om hur det från borgerligt håll inför varje första maj raljeras över en ålderdomlig politisk rit som borde avskaffas. Han framhåller att trots det – eller kanske, tack vare det – är firandet en av de stora, levande kollektiva manifestationerna i Sverige och världen.

Greider, också chefredaktör för Dala-Demokraten, har hållit många förstamaj-tal. Han har alltid inlett med de tre orden: Kamrater! Vänner! Mötesdeltagare!

”De slår en vag men högtidlig retorisk ring kring åhörarna och förbinder den som talar med dem som tilltalas. Alla närvarande kliver för en stund in i ritens cirkel.”

Transports ordförande Tommy Wreeth är övertygad om att första maj som en dag för manifestationer är relevant även i framtiden. Här framför Brantingmonumentet på klassisk förstamaj-mark, Norra Bantorget, en annan dag. Foto: Justina Öster
Transports ordförande Tommy Wreeth är övertygad om att första maj som en dag för manifestationer är relevant även i framtiden. Här framför Brantingmonumentet på klassisk förstamaj-mark, Norra Bantorget, en annan dag. Foto: Justina Öster

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth får avsluta med några tankar inför helgen, den andra att genomföras under pandemin:

–  Jag tror att behovet för människor att samlas runt första maj är större än någonsin efter de tuffa tider vi tvingats gå igenom det senaste året. Jag är övertygad om att arbetarna och arbetarrörelsen återtar första maj 2022, som ju också är ett valår.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Claes Thim, ombudsman Transport avd 5 Stockholm. Foto: Petra Hägglund

Nu ökar dödsolyckorna på jobbet igen

Debatt. Pandemin är långt ifrån över men om vi ska nämna något positivt så har allt fler kunnat gå tillbaka till arbetet. Nu var det väldigt många som inte kunnat arbeta hemifrån men åtskilliga arbetsplatser stängde ner eller minskade kraftigt på sin verksamhet. Baksidan? Från minskade dödsolyckor ser vi nu helt plötsligt en ökning. Elva arbetare fler än 2020 har fått sätta livet till på grund av livsfarlig arbetsmiljö. Totalt 42 människor som är våra vänner, mammor, pappor eller syskon som aldrig mer fick komma hem.

”När man öppnar dörren följer ratten med. Det är en kul grej med bilen som räddade BMW från total bankrutt”, säger P-O Åberg om sin mintgröna BMW 300 Isetta från 1959. Bredvid står en annan tysk minibil, en Goggomobil. Foto: Kamilla Kvarntorp

Samlare utan mål

Mopedfantast. En flygplanspropeller, gamla radioapparater och kameror, en Wurlitzer-jukebox och en lyxig trampbil av märket Austin J40. Men framför allt mopeder är det som gäller för samlaren P-O Åberg.

Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.