Ombudsmän jagar fifflare åt Malmö stad
Malmö stad ska börja ställa tydliga sociala krav vid sina upphandlingar. Sju olika fackförbund, däribland Transport, ska kontrollera att företagen följer villkoren i den så kallade Vita jobb-modellen. Annars säger kommunen upp avtalet.
– Redan tidigare har det funnits bra policys för hur upphandlingar ska fungera. Problemet är att det är meningslöst att ställa krav som ingen kontrollerar, säger Andreas Schönström, socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö.
Därför ska ombudsmän och förtroendevalda från sju LO-förbund (Transport, Byggnads, Fastighets, Målarna, Kommunal, Elektrikerna och Seko) gå in som oavlönade konsulter åt Malmö stad. De kontrollerar företagen som kommunen anlitar och rapporterar eventuella övertramp. Om de visar att ett företag inte uppfyller de sociala kraven, ska kommunen säga upp avtalet.
Martin Viredius, tredje vice ordförande i Transport, är entusiastisk över initiativet.
– Det här är jättebra. Sedan flera år tillbaka har vi märkt att kommunal upphandling är en motor för oseriös verksamhet. Så det är oerhört välkommet att man nu börjar hitta åtgärder mot det, säger han.
De fackliga konsulterna som granskar företagen ska dock inte själva agera utan bara rapportera – faktum är att allt de ser och hör är sekretessbelagt, förutom gentemot kommunen. Information om missförhållanden i ett företag får inte föras vidare ens till fackliga kollegor.
– Men har man ett förtroendefullt agerande gentemot kommunen, så har ju den ett redskap som inte vi har: att helt enkelt göra sig av med företag som inte sköter sig. Det kompenserar mer än väl den tystnadsplikt som åläggs våra utsända, säger Martin Viredius.
Vilka är då de villkor som företagen måste följa enligt Vita jobb-modellen?
Ett företag som vinner en upphandling ska skriftligen förbinda sig att tillämpa kollektivavtalsenliga villkor. Dessutom ska företaget bara använda underleverantörer med kollektivavtalsenliga villkor. Svart arbetskraft får inte förekomma hos vare sig entreprenör eller underentreprenörer.
Företaget ska dessutom aktivt kontrollera att dess underleverantörer har F-skattebevis samt betalar skatter och arbetsgivaravgifter. Företaget måste också acceptera att de fackliga konsulterna gör kontroller på arbetsplatsen.
Andreas Schönström berättar att man även kommer att ställa någon form av sysselsättningskrav, som ännu inte formulerats i detalj.
– Företaget kan exempelvis tillhandahålla praktik- eller lärlingsplatser, eller nya jobb. Där måste man känna av från fall till fall vilka behoven är i respektive bransch, och det är inte helt klart hur det kommer att se ut. Men vi sneglar på Rotterdam i Holland, där minst fem procent av lönekostnaden i en upphandling ska gå till att skapa nya arbetstillfällen.
Dessutom vill man förhindra att företag som kommunen anlitar, för ut sina vinster till så kallade skatteparadis utomlands. Men det är inte säkert att man faktiskt har rätt att skriva in detta i avtalen: ett sådant krav har aldrig prövats i EU-domstolen.
– Rättsläget är väldigt osäkert. Vad vi gör är helt enkelt att vi inför den här uppförandekoden, och sedan får vi se vad som händer om någon vill överklaga, säger Andreas Schönström.
Upphandling enligt Vita jobb-modellen införs på prov till hösten, i fyra olika branscher. Vilka branscher det blir är ännu inte beslutat, men enligt Andreas Schönström är taxi, bygg, städ och vägunderhåll tänkbara alternativ.
Målet är att Malmö stad ska utveckla ett permanent system, för alla branscher, till våren 2013. I förlängningen hoppas Andreas Schönström att systemet ska spridas över landet.
– Jag har varit runt i många andra kommuner som är väldigt intresserade, och som vill följa projektets utveckling. Bara Malmö stad upphandlar för cirka fem miljarder kronor varje år, och den kommunala upphandlingen i hela Sverige omsätter uppskattningsvis 600 till 800 miljarder. Det är lika mycket som Staten har i sin budget. Så det är mycket pengar som skulle kunna användas till att skapa vita jobb.
