Nihilisten i baren

Krönika. Du är en romantiker! hörde jag någon säga med hög röst i trängseln vid bardisken. Musiken i pubens källare hade gjort en paus och jag hade lyckats tränga mig fram för att köpa en öl. Jag vände mig om och fick syn på en man i min ålder, något kortare än jag och prydligt klädd i skjorta och pullover. Inte riktigt i stil med den övriga rätt stökiga publiken.

Jag kunde inte påminna mig att jag sett honom tidigare.

– Ursäkta, känner jag dig?

– Näe, men jag känner dig. Jag läser dina krönikor och jag har läst dina böcker. Du är en hopplös romantiker och en bakåtsträvare.

Jag vet inte vad jag förväntade mig när jag gick ut med ett par vänner för en middag, några öl och för att lyssna på ett shuffle- och bluesband. I vart fall var det inte att få mitt skrivande recenserat, särskilt inte så hårdhänt.

Å andra sidan, att bli igenkänd på krogen är inte alla förunnat. Tydligen hade han också tagit sig igenom böckerna och man får väl vara beredd att stå för vad man gjort.

Jag fick min öl, betalade och tog ett par klunkar. Han stod kvar.

– Tiden står inte stilla! Folk tänker på sig själva nu. Marknadskrafterna styr och facket, som du tycks älska, är helt ute. Det där med solidaritet kan du drömma om. Jag vet, jag har varit både i transport- och byggbranschen. Folk bryr sig inte längre bara de kan köpa saker billigt.

– Vad jobbar du med nu då?

– Datorer, programmering.

Även han tog ett par klunkar öl och sa, lite otippat:

– Ni borde strejka. Göra som fransmännen och ställa bilarna tvärs över motorvägarna, eller sprida gödsel utanför riksdagshuset. Då kanske det blir någon förändring. Men inte med det där gamla sjuttiotalssnacket du håller på med.

Ölen gjorde sitt till och mina tankar malde långsamt.

– Fransmännen, sa jag. Jag kan inte minnas att de uppnådde så mycket.

Så klarnade det för ett ögonblick

– Men vad är det som är så nytt med att folk är egoistiska? Egoismen har väl alltid regerat. Det är bara någon promille av jordens befolkning som äger i stort sett allt. Är det nytt? Det funkar inte nu, och har aldrig gjort det, utan har bara lett till katastrofer. Det nya är väl att försöka göra något åt eländet. Socialismen är ny i förhållande till alla gamla kungar och grevar och baroner. Åtminstone den demokratiska socialismen som vi nästan hade en gång, och kanske kommer att få en dag. Och du får väl medge att vi har det jämförelsevis hyfsat här i landet.

– Du är en jävla besserwisser och en scout. Ni har inte lyckats med nånting. Se på bemanningsbolagen så fattar du!

– Vi har i alla fall lite bättre pli på dem här än vad de har i många andra länder

– Jo tjena! De gör som de vill. Men skit i det nu. Jag säger bara en sak. Det bästa som skulle kunna hända jorden är att mänskligheten dog ut och att det blev en ny istid!

Innan jag hann svara höjde han sitt glas till en skål, tömde det, lämnade bardisken och försvann i folkvimlet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt!

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

Dags att ta ansvar i alla led

Insändare. Nu är det dags att sätta ner fötterna ordentligt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar i samhället när det gäller stress i arbetslivet.

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Ännu ett trick för att splittra arbetarklassen?

Debatt. Det är en gammal sanning: härska genom att splittra. Genom att blåsa upp skillnader mellan grupper kan fokus flyttas bort från det som förenar oss – lönearbetet och beroendet av trygga jobb för ett värdigt liv.

Solidaritet och rättvisa på allvar

Arbetstidsförkortning. Mycket prat om makteliten och deras löner dessa dagar, och att några få hela tiden äter mer av den så berömda ”kakan”. Givetvis är detta ett stort problem och totalt fel.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.