Krönika. Vardagsmorgon på Eriksdalsbadet i Stockholm. I omklädningsrummet står en grupp medelålders män och pratar träning och affärer. Av samtalen att döma är de chefer med arbetsveckor en bra bit över 40 timmar. Dessutom tränar de mer än tio timmar i veckan. Det är ingen slump. Träning och affärer hör ihop.
Efter några års löparboom har många motionärer blivit medvetna om hur man kan träna mer effektivt och kör allt mer målinriktad träning.
Det har i sin tur lett till fler fullbokade lopp och deltagarrekord, men också en växande marknad för arrangörer av träningsläger och kurser.
Vasaloppet är numera en vintervecka och en sommarvecka, med ett dussin olika lopp.
Under årets vintervecka var 67 000 deltagare anmälda till sju olika lopp. Omsättningen för Vasaloppet ligger numera på cirka 120 miljoner kronor, vinsten på 18 miljoner, eller 15 procent av omsättningen.
Det är inte bara arrangörerna som tjänar på loppen. En del elitmotionärer skaffar sig sponsorer, precis som elitidrottsmän. Bland chefer som tränar blir det allt vanligare att man lägger till sina resultat från tävlingarna i CV:et.
Den typiske vasaloppsåkaren är man, drygt 40 år, har akademisk utbildning och ett jobb med hög lön. Bland medelålders svenskar finns det ett tydligt samband mellan lusten att motionera och den egna utbildningsnivån, var man bor och om vännerna motionerar, enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet.
Medan den övre medelklassen tränar som aldrig förr och pengarna flödar till loppen och runt deltagarna är motion och bra kost på väg att bli en allt större bristvara inom arbetarklassen:
Barn till välutbildade föräldrar i storstäder tränar mer, äter bättre och väger mindre än barn till lågutbildade och arbetslösa som bor på landet.
En undersökning från Stockholms landstings Centrum för tillämpad näringslära (CTN) visar att barn som bor i fattigare områden i Stockholm rör sig mindre efter skolan och deltar i färre organiserade fysiska aktiviteter än jämnåriga i rikare områden.
Medan motionsvågens vinnare pratar nya träningsmetoder och bättre resultat i omklädningsrummen har vi en ohälsovåg i samhället runt omkring.
Antalet feta i Sverige har fördubblats på tjugo år. I dag 2,5 miljoner svenskar överviktiga. Och de som drabbas värst av den nya folksjukdomen är arbetarklassen.
