Krönika

Lyckans pris

Davids krönika. Att bli fattig är nog mångas stora skräck. Men huvudpersonen, kvinnan i romanen Skred av Marit Sahlström, är långt ifrån fattig. Ändå är hon olycklig så till den grad att själva livet blir till en omöjlighet.

Det kan synas märkligt för hon har det mesta: en bra lägenhet i Stockholm, en man med ett till synes oändligt tålamod, två söta halvsmå barn och ett bra jobb. Ändå går livet i baklås och allt, varenda handling, kräver en övermänsklig ansträngning där hon så småningom också får lämna sitt jobb.

Man frågar sig vad är felet? Varför denna självupptagna dystopi?

Det visar sig att kvinnan i boken kommer från en liten by i norra Sverige. Trots allt hon har i storstaden längtar hon tillbaka dit och messar flitigt med en gammal kärlek därifrån.

Att flytta från ett ställe till ett annat går lätt. Men det förefaller vara svårare att få med sig själen.

Boken är bra. Man fattar grejen och jag kommer att tänka på alla uppbrott vi gör. Först från barndomen, sedan från vänner och partners i olika perioder av livet. Men också från platser.

Om det lämnar så djupa spår som i den här boken att flytta från en ort i Sverige. Hur ska det då inte vara att lämna sitt land?

Men kanske är förändringar själva förutsättningen för livet? Att man vågar ta steg i den ena eller andra riktningen även om risken är att allt går i baklås.

Vi försöker och provar oss fram och de som tar störst risker är naturligtvis de som lämnat allt bakom sig.

Men förflyttning kan ju vara mer eller mindre vettig. Man kan undra över de, i och för sig fattiga, afghanska föräldrar som skickar sina barn med människosmugglare till rika länder. Hur många dör, tillfångatas eller blir slavar på vägen? Detta uppmärksammades också för flera år sedan som ett problem av Svenska Afghanistankommittén.

I stort är ändå förändringen bra på sikt. Inget i Sverige skulle fungera utan alla som invandrat hit. Men ett ”värdekonservativt” parti som Sverigedemokraternas har sitt mantra i att stoppa invandringen helt.

Helst vill de nog inte ha några förändringar alls. Nu är det invandrarna man skyller det mesta på. Men vad kommer sedan? Vilka förändringar i våra liv och i samhället vill de stoppa härnäst? Nya böcker? Filmer? Tv- och radioprogram?

I boken Skred når huvudpersonen den absoluta botten men övervinner till sist det allra värsta. Det är sådana personer man kan beundra: De som ändå vågar en förändring, och är både svaga starka.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Thomas Laursen:
    20 mars, 2020

    Jag tror vi behöver förändringar. Såna som gör nytta. Det skulle bli tråkigt om inget händer. Utveckling. Nya vyer. Resor,bekantskaper.
    Ibland kan man bli så less på vardagen att ett tandläkarbesök kan bli ok.

  2. Thomas Laursen:
    2 mars, 2020

    Vi behöver förändringar tror jag. Gå i samma hjulspår alltid är kanske tryggt. Men vi är inte skapade för trygghet. Vi föddes med adrenalin. Vi härstammar från stenåldern. Där det var en kamp. För livet ibland. Fly eller anfalla. Tristess var nog inte känt på den tiden. Idag kan upplevelser kosta pengar. Man kan få dem från en bok också.

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Davids krönika. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Davids krönika. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet.

Att marschera i takt eller inte

Davids krönika. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Foto: Shutterstock

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Chefer jag minns

Arbetsliv. Vad är en bra chef? Eller snarare, hur är en bra chef? Personer i chefsposition är naturligtvis bara vanliga människor, som dock av någon anledning fått en lite speciell roll i livet.

Berättelsen om Willi Betz

Fiffel & båg. Det har skrivits mycket om tyska Willi Betz, lönedumpningens fader, och hans åkeri i tidiga 2000-talet. Från början var det ett litet tankbilsåkeri som körde vin (!) från Italien till Tyskland. Men när Berlinmuren föll 1989 öppnades portarna för privat ägande i de forna sovjetstaterna.

Att marschera i takt eller inte

Kanon. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Vi står där när det gäller

Om kriget kommer. När Sverige nu rustar för ett förstärkt totalförsvar talas det mycket om mat, energi och infrastruktur. Mindre uppmärksamhet får vi väktare, ordningsvakter och skyddsvakter som varje dag bidrar till att samhällets nyckelfunktioner fungerar.

Måste varje glåpord bli ett rättsfall?

Rätt & orätt. Jag har blivit kallad mycket under de många år jag har jobbat som väktare, ordningsvakt och skyddsvakt. ”Fitta”, ”hora”, ”stasivakt”… ja, listan kan göras lång men det har också gjort att jag har … härdats? Blivit avtrubbad? Tål mer än gemene man?

På ny adress

Flytt-tankar. Jag försöker säga hejdå till den gamla lägenheten. Det låter kanske enkelt, men hur lämnar man egentligen platsen där ens liv vecklat ut sig, dag för dag, år efter år?

När folkbildningen dör får lögnen liv

Ledare. Regeringens nedskärningar i folkbildning och civilsamhälle riskerar att lämna demokratin oskyddad. När fria fackförbund pressas tillbaka och kunskap trängs undan får osanningar större spelrum – och då blir den fackliga rörelsen viktigare än någonsin.

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Arbetsgivare, bered er på en match

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i princip klar för denna gång. Avtal har tecknats för alla Transports yrkesgrupper. Vissa har löst sig lättare än andra och på en del avtalsområden har vi tvingats varsla om konflikt för att nå fram.

Hur tänker ni politiker göra arbetslivet säkrare?

Insändare. Om knappt ett år är det allmänna val i Sverige. Bland annat till riksdagen där den lagstiftande makten utövas. Riksdagen utser regering som utövar den verkställande makten. I dessa delar av makten i vår stat ingår att se till så skyddslagstiftning som den samlade arbetsmiljölagstiftningen omsätts i verklighet.