Ledare. Om ett par dagar har drygt sju miljoner röstberättigade invånare i Sverige chansen att påverka politiken i EU. Den som behöver fler argument för sitt ställningstagande kan med fördel leta upp Vetenskapens värld som Sveriges Television sände den 12 maj. Det timslånga avsnittet handlade om klyftorna i Sverige. Om de radikalt ökade skillnaderna i inkomst, hälsa och livslängd.
De fakta som las fram ger en skrämmande bild av utvecklingen. Sverige har på tre decennier gått från att vara landet med världens minsta skillnader i inkomst och hälsa, till en medioker plats i OECD:s mittfält.
Forskare som granskat siffrorna kan slå fast att en högutbildad kvinna i Stockholms rika villaförorter numera lever i genomsnitt 18 år längre än en lågutbildad syster i miljonprogrammets lägenheter.
En husläkare beskrev tillspetsat hur 75-åringarna i Danderyd inte kom när de kallades till hälsokontroller. De var ute och spelade golf. 75-åringarna i huvudstadens södra förorter behövde inte kallas. De var inte längre i livet.
Vetenskapens värld besökte vanliga människor som slet för att försöka få ihop ett omöjligt livspussel. En ensamstående ung mamma tvingades uppsöka frivilligorganisationer, när matpengarna var slut halvvägs in i månaden.
Forskarna konstaterar att de rikaste i Sverige ökat sitt välstånd och sina inkomster mycket kraftigt sedan början av 1990-talet. Huvudförklaringen är slopad förmögenhets- och arvsskatt. Liksom fördelaktiga villkor för inkomster av kapital och trixande med företag.
Den fattigaste tiondelen av befolkningen har legat still de senaste 20 åren. Det ser också ut som om gruppen i botten tappat mot den stora flocken i mitten – tjänstemän och arbetare med fasta heltidsjobb och hyggliga löner.
Forskare på olika håll i världen försöker nu utröna hur inkomsterna egentligen är kopplade till hälsan. För det är otvetydigt så att med hög lön och bra sociala villkor följer god hälsa och lång livslängd.
Handlar det om att fattiga utsätts för mer skadliga ämnen, större risker i jobbet och andra saker som orsakar sjukdom och för tidig död? Nej, kanske på marginalen. I stället tycks det vara så att skillnaden i status, livskvalitet och livschanser i sig skapar ohälsa. Det är ingen hemlighet att konstant dålig ekonomi orsakar stress.
En ledande forskare påpekade att samhället historiskt sett haft en mekanism för att utjämna stora klyftor och förmögenheter. Det handlar om storskaliga krig och de effekter de haft på tillväxten, när länderna sedan ska byggas upp igen.
Forskaren förespråkade inte krig. Ett alternativ, förklarade han, var att länderna i väst höjer skatterna rejält och ser till att pengarna omfördelas mellan olika grupper i samhället. Inte heller här är Sverige längre något föredöme. Vi har gått från att vara ett av länderna som omfördelade mest – till ett som omfördelar minst.
Flera av de medverkande i tv-programmet konstaterade att utvecklingen inte är ödesbestämd. Den går att påverka. Om vi vill.
