Krönika

Klarna skor sig på fattiga

Davids krönika. De flesta känner nog till inkasso- och finansbolaget Klarna. Dess historia från några studenter på Handelshögskolan som fick en idé, till ett företag med miljardomsättning är inget annat än en framgångssaga.

Och faktum är att min mor varit med och skapat dess inkomster! Så här gick det till då hon fick förmånen att vara med och bygga upp både Klarnas och inkassobolagens rikedomar.

För ett par år sedan, då mamma ännu levde (hon blev 86 år), ringde min syster och sa:

– Morsan har inga pengar. Kan du hjälpa henne?

Jag blev lite förvånad. Min mamma hade varit banktjänsteman och vad jag visste hade hon ganska bra ekonomi.

Det visade sig vara fel. Utan att vara dement, hade hon rört till saker en aning. Då jag kom in i det hela hade hon en duktig hög med inkassokrav från Klarna och andra företag med mer eller mindre fantasifulla namn.

Hon kunde få erbjudande om allt från en säkerhetsdörr, som jag dock lyckades avstyra, till tre månaders gratis prenumeration på någon sticktidning, eller Baka och sylta och liknande. När månaderna gått ville hon avbryta ”prenumerationerna”. Men det var lättare sagt än gjort. Att komma fram på telefon var omöjligt och inte heller mejl svarades det på. Däremot fortsatte räkningar och tidningarna att komma.

Då inga pengar fanns blev det inkasso och avgifter. Först kanske 160 kronor sedan 560 och så vidare upp till tusenlappar för hanteringen och med skyhöga räntor. Och här kommer en av Klarnas grundare, Niklas Adalberth, in. Vid en investeringskonferens 2014 sa han:

– Den bästa kunden är den som inte betalar direkt och som får en påminnelse och sedan ett inkassobrev. Då kan vi lägga på avgifter.

Klarna är värderat till 265 miljarder. Företagets inkomster kommer till stor del från fattiga människor som min mor som betalar, eller luras betala, för varor som de egentligen inte ha råd med. Vilket visas av att Klarnakunder har skulder på 500 miljoner kronor hos kronofogden enligt Aftonbladet.

Klarna och säkert andra inkassobolag gör alltså miljardvinster på medvetet usla affärer som sedan kronofogden får reda ut och driva in pengar för. Samtidigt som personer som min mamma får leva på mindre än tvåtusen i månaden som ska räcka till allt.

Klarnas framgångar är otvivelaktiga, men jag undra bara en sak: när ändrades begreppen så att lånehajar och ockrare plötsligt började kallas finansmän?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Per Olof Lundin:
    30 mars, 2021

    Jag vill absolut inte vara någon "djävulens advokat" men... Jag har en ganska lång tid använt mig av Klarna som betallösning och det har fungerat klanderfritt. Jag började ursprungligen då jag, absolut,
    inte ville lämna ut mina kortuppgifter på "nätet" Jag får alltid faktura på min mail när jag köpt något och nu när jag klickar så kommer automatiskt "faktura 14 dagar" på deras sida när jag loggar i för en betalning. Jag vill bara delge mina erfarenheter, "rätt ska vara rätt" Turken

Lästips:

David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Davids krönika. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Alexandra Einerstam

Allt kan vara fejk

Alexandras krönika. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt!

Ingen liten skitsak

Davids krönika. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Lata speditörers paradis

Logistik. I en nattbuss på väg från jobbet kom jag i samspråk med föraren om våra respektive yrken. Han menade. – Att köra buss är bättre än att köra lastbil för här går paketen på själva. – Kan så vara, sa jag. Men mina paket är tysta och bråkar aldrig…

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt!

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Skit i nyårslöften – välj intentioner

Tid för förändring. Om bara några dagar är det nyårsafton och då hopar sig förväntningarna. Mitt i nyårskvällen står vi och tittar upp mot himlen där raketerna avlöser varandra. Och just där och då ska nyårslöften avges och löften staplas på varandra.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

Dags att ta ansvar i alla led

Insändare. Nu är det dags att sätta ner fötterna ordentligt. Vi måste ta ett gemensamt ansvar i samhället när det gäller stress i arbetslivet.

När ovädret slår till räcker inte ord

Ledare. Äntligen är januari över. Det är en månad som på något sätt är mycket längre än sina 31 dagar. Vintern håller dock i sig. Och med det halkiga vinterväglag. I storhelgerna drabbades Sverige av både Johannes och Anna, stormar och snöoväder.

Ännu ett trick för att splittra arbetarklassen?

Debatt. Det är en gammal sanning: härska genom att splittra. Genom att blåsa upp skillnader mellan grupper kan fokus flyttas bort från det som förenar oss – lönearbetet och beroendet av trygga jobb för ett värdigt liv.

Solidaritet och rättvisa på allvar

Arbetstidsförkortning. Mycket prat om makteliten och deras löner dessa dagar, och att några få hela tiden äter mer av den så berömda ”kakan”. Givetvis är detta ett stort problem och totalt fel.

När facket är starkt vågar medlemmarna höja rösten

Debatt. Vi som arbetar på vägarna, i hamnarna och på terminalerna vet att trygghet inte bara handlar om försäkringar. Trygghet handlar om att våga säga ifrån när något är fel – och om att veta att man inte står ensam när man gör det.