Ingen rätt till lokala stridsåtgärder

Under tisdagskvällens första halva avhandlades internationella och arbetsrättsliga frågor. Kongressen avslog bland annat två förslag om rätt till lokala stridsåtgärder.

När tisdagen övergick i tisdagskväll låg man fortfarande långt efter i tidsschemat. Nattmanglingarna inleddes med att kongressen avslog två motioner om lokal strejk- och konflikträtt.

Robert Langholz från avdelning 46 Flyg talade engagerat om den frustration som kan uppstå, när en lokal avdelning inte lyckas lösa en fråga och begär central förhandling.

– Kongresskamrater: känner ni igen svaret från förbundet, ”Det där är en lokal fråga”? Men hur ska vi lösa den, när vi inte har några medel, undrade han.

Enligt motionerna betyder detta i praktiken att ”förbundet trycker ner allt arbete lokalt men behåller vapnen själva”.

Föredragande Marcel Carlstedt från förbundskontoret hänvisade till att avtalen ägs av förbundsstyrelsen.

– Om avdelningarna hade lokala avtal, bar de egna kostnaderna för detta och så vidare, så skulle man kunna besluta om lokala stridsåtgärder. Men man kan inte ha lokala stridsåtgärder när man har centrala avtal, det följer av MBL, sade han.

En annan motion föreslog att styrelsen ska verka för att upphandling av entreprenader ska jämställas med övertagande av verksamhet enligt LAS. Syftet med detta skulle vara att arbetstagare då får ta med sig sin anställningstid, när de byter arbetsgivare i samband med att ett nytt företag tar över en entreprenad.

Daniel Myr från avdelning 5 Stockholm yrkade bifall med orden:

– Jag har jobbat i bevakningsbranschen sedan 2004 och är nu inne på min femte arbetsgivare. Jag tror många här känner igen sig i det: man byter egentligen bara företagslogga på arbetskläderna och fortsätter med samma uppgifter.

Mot detta invände förbundsstyrelsen att entreprenadföretag utbjuder sina tjänster till flera köpare, och skulle riskera att fastna i LAS-trassel med varje kundföretag.

– De få gånger som vi skulle vara betjänta av detta, skulle inte motivera det flertal gånger som det skulle slå fel, sade Marcel Carlstedt.

Motionen avslogs efter votering.

Vad gäller det internationella arbetet, avslogs ett förslag om att förbundet skulle rekrytera en internationell sekreterare för att arbeta gentemot EU-parlamentarikerna och deras politiskt sakkunniga.

En motion om att förbundet ska verka för – och skjuta till pengar för – ett internationellt nätverksbyggande mellan fackliga organisationer lokalt, antogs. Dock med en strykning av skrivelsen om att skjuta till pengar, så att åtagandet konkret bara innebär att förbundet ska ”verka för” det internationella fackliga nätverksbyggandet.