HRF: ”Systemet undergräver kollektivavtalet”

En majoritet av företagen bryter mot kollektivavtalet. Det var vad Hotell- och restaurangfacket fann när de granskade slumpvis utvalda företag som anställt invandrad arbetskraft. – Många människor utnyttjas å det grövsta, säger förbundets ordförande, Ella Niia.

Hotell- och restaurangfacket, HRF, är ett av få fackförbund som arbetar aktivt med de problem som följer på de förenklade reglerna för arbetskraftsinvandring. Förbundsordförande Ella Niia har vid flera tillfällen stuckit ut hakan i debatten och krävt att reglerna ändras för att undvika att skyddslösa människor utnyttjas. Förbundet har inte mer resurser än andra LO-förbund, men tycker att frågan är för viktig för att ignorera.

– För det första är det de rent mänskliga frågorna. Ett exempel    som jag   ofta   tänker på, är ett fall   som   vi hade på vår avdelning i Skåne, där ett kinesiskt tehus tog hit kinesiska kockar. De fick bo hos arbetsgivaren, en i källaren och en på vinden, och fråntogs pass och allting. Det där uppdagades först när en av dem hamnade på sjukhus, berättar Ella Niia.

Hon fortsätter:

–  Det andra är att hela det här systemet undergräver kollektivavtalet. Vi får ju en arbetsmarknad där arbetsgivaren trots kollektivavtal betalar löner långt, långt under kollektivavtalets miniminivå.

Att problemen inte kommer upp till ytan är kanske den största svårigheten med arbetskraftsinvandringen. Riktigt usla arbetsförhållanden brukar förr eller senare krypa fram i ljuset, oavsett om företaget har kollektivavtal eller inte. Men arbetskraftsinvandrarna är en utsatt grupp, som ofta inte vågar höja rösten.

– Risken för att de är väldigt tysta är uppenbar. Opponerar de sig blir de ju av med jobbet. Och hittar de inte ett nytt jobb inom en viss tid måste de åka hem igen, säger Ella Niia.

Därför kräver HRF en regeländring, som gör att den som fått ett arbetstillstånd får stanna i Sverige hela tiden ut. Oavsett vad som händer med anställningen.

Förra vintern gjorde HRF:s Stockholmsavdelning en första undersökning av arbetsförhållanden och löner hos några av de företag som anställt arbetskraft från länder utanför EU. Av 54 granskade bolag bröt 33 mot kollektivavtalet på något sätt. Undersökningen hittade också tydliga exempel på att det som står i anställningserbjudandet som skickas in till Migrationsverket ofta inte har någon täckning i verkligheten.

En anställd hade i ansökan till Migrationsverket blivit lovad 22 000 kronor i månaden. Den lönen hade på anställningsbeviset sänkts till 16 000 kronor, men enligt lönespecifikationerna till slut landat på 4 500 kronor.

I vår har man påbörjat en ny granskning, I Stockholm, Göteborg och Malmö. Preliminära resultat visar att nästan inga undersökta företag klarar sig utan anmärkning.

– Vi fortsätter för att hålla den här frågan vid liv. Det var inte bara barnsjukdomar som kom med de nya reglerna. Det finns en systematik i det här, säger Ella Niia.

Det är lätt att tro att felen bara ligger hos pizzerian på hörnet, eller kebabkiosken, som anställer en släkting från hemlandet. Men så är inte HRF:s bild av läget. Bland dem som inte skötte sig fanns även medlemmar i branschorganisationen Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare.

HRF har en lång lista på åtgärder som man vill se genomförda för att bromsa den negativa utvecklingen.

– Vi tycker att villkoren som arbetsgivaren har i avtalet med Migrationsverket ska vara bindande, också när det kommer till det enskilda anställningsavtalet. Ett annat krav är att regeringen ska ge Migrationsverket ett tydligt uppdrag att också göra uppföljningar.

Migrationsminister Tobias Billström (M) har tidigare sagt att det är fackets ansvar att kontrollera att arbetsgivare följer avtal. Ella Niia tycker att det resonemanget inte håller.

– Det är klart att det är ett fackligt uppdrag att upprätthålla kollektivavtalet, det säger vi ingenting om.

– Men det är lite lössläppt att Migrationsverket skickar ut en ansökan till oss, som vi får yttra oss över. När våra avdelningar säger att den föreslagna lönen ligger under lägstanivån säger arbetsgivaren bara att de betalar vad som krävs. Där tycker vi att myndigheten måste få ett uppdrag att kontrollera att avtalet följs.