Inför EU-valet

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Jan van den Brink
Släpps inte in. Längre än till flygbolaget KLM:s incheckning kommer inte ombudsman Jan van den Brink.  Foto: Calle von Scheele

En inlämnad resväska på Schiphols flygplats utanför Amsterdam får en rafflande resa ut till passagerarplanets bagageutrymme. Ett nyhetsinslag på det amerikanska tv-bolaget CNN visar hur väskan åker på ett kilometerlångt transportband med hissar, vipplattor och robotarmar fram till bagagevagnen.

Först när vagnen når passagerarplanet tar mänskliga händer vid.

– Se hur väskan åker som i en bergochdalbana, säger den entusiastiska programledaren när han visar inslaget.

Modernast i världen

Den automatiska bagagehanteringen på Schiphol är bland de modernaste i världen. Det nederländska facket FNV ser positivt på just denna automatisering, som minskar arbetsskadorna i bagagehanterarnas slitsamma yrke.

Men trots att flygbolaget KLM inte har någon konflikt med facket FNV eller ombudsmannen Jan van den Brink släpps Transportarbetaren inte in, och vi får inte tala med personalen.

KLM är nämligen oense med sina anställda om hur mycket tid deras representanter får lägga på företagsrådet. I nederländska företagsråd sitter både fackligt aktiva och andra. Nu har KLM ställt in rådets alla möten.

– Då säger företaget att alla måste arbeta. Det är bakgrunden till restriktionerna, säger Jan van den Brink när vi slagit oss ner på ett kafé i närhet av KLM:s incheckning. Och konstaterat att ingen i personalen får gå från jobbet för att prata med oss.

Positiva

Om vi fått möta personal skulle de ha gett en hel del positiva omdömen om automatiseringen, enligt Jan van den Brink.

– Ja, eftersom det är svårt att behålla hälsan i detta yrke, säger han.

Just staplingen av väskorna i flygplan med mindre lastutrymmen är ett problem. Då måste personalen stå på knä i det trånga utrymmet och lyfta in väskan för hand med en onaturlig vridrörelse.

– Många anställda har problem med knän, ryggar, handleder och skuldror. Särskilt axlar är utsatta.

Jan van den Brink önskar att även denna del skulle automatiseras för att minska förslitningsskadorna.

”Inget akut problem”

I Rotterdams hamn har FNV drivit ett framgångsrikt arbete med hårda krav med anledning av automatiseringen av containertrafiken. På Schiphol verkar samma FNV hälsa automatiseringen välkommen, men så enkelt är det inte.

– Just nu ser vi inget akut problem med automatiseringen, eftersom det råder arbetskraftsbrist i Nederländerna och utslagningen av jobb riktar sig mot ohälsosamma arbeten, säger Jan van den Brink.

Men han har samma principiella uppfattning om automatiseringen som FNV:s företrädare i hamnen.

– Ja, de generella problemen är desamma i hamnen och inom flyget. När vi får fler maskiner och färre anställda måste vi få ett system där man beskattar kapital i stället för arbete.

FNV:s största problem bland flygplanslastarna har inte varit automatiseringen, utan de skilda anställningsvillkoren mellan inhyrd personal och KLM:s egna anställda.

Men nu finns en uppgörelse med KLM där villkoren för inhopparna från bemanningsföretag närmar sig de fast anställdas.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.