Ledare. Läget är kritiskt för den svenska åkerinäringen. Illegal inrikestrafik, momsfusk bland utländska transportföretag och olika villkor för skatter och indrivning av böter är några av faktorerna som bäddat för en omfattande ”marknadsstörning”.
I spåren ser vi nedpressade fraktpriser, åkerier som tvingas i konkurs, förlorade jobb, lönedumpning, ökad kriminalitet och grava brister i trafiksäkerheten. En allvarlig konsekvens är att den europeiska vägtransportsektorn inte förmår ta det klimatansvar som är absolut nödvändigt.
Bland svenska chaufförer har det länge funnits en frustration över utvecklingen. Över politikernas ovilja att ens se effekterna av EU:s utvidgning och totala fokus på avregleringar och fri rörlighet.
I dag är det mycket som talar för att deras frustration eskalerat och tar sig nya uttryck. Transport beslut att inte fortsätta driva en oviss rättsprocess mot Andreassons åkeri i Veddige väckte en flodvåg av ilska. En ung kvinnlig lastbilschaufför blev hånad, kränkt och hotad efter att hon stängt ute personer från en Facebookgrupp, sedan de fört fram främlingsfientliga åsikter.
Omkring 20 procent av Transports medlemmar sympatiserar med Sverigedemokraterna. I Byggnads – ett fack där medlemmarna i lika hög grad fått känna av EU-politiken – är siffran 30 procent, visar en undersökning som LO gjort.
Transportarbetaren tog med S-politikern Johan Danielsson på en lastbilsresa längs E4:an. Chauffören som körde lastbilen, Ove Jensen, jobbar på Börje Jönssons åkeri i Helsingborg.
Vårt samtal i hytten kretsade bland annat kring hur chaufförskåren ser på de lågbetalda utländska förare som kör gods i Sverige. Ove Jensen beskrev det som ett hat. Ett rent hat. Hans bild var att 98 procent av alla samtal på tradarfiken handlar om just de utländska förarna och alla de överträdelser som de gör sig skyldiga till. Eller förmodas göra sig skyldiga till.
Ove Jensen vittnade om en tilltagande misstänksamhet och en ovilja att hjälpa andra, om någon hamnar i trubbel med lastbilen.
Transportarbetaren har fått extraresurser av förbundet för att resa ut i Europa och prata med transportarbetare och deras fackföreningar i ett tiotal länder. I en serie reportage försöker vi spegla hur man där tänker kring jobb, löner och välfärd i unionen. Vi har varit i Rumänien, Ungern, England och Irland. När du läser det här är vi på väg till Tyskland.
Det är min övertygelse att de enorma problem som Europas arbetare står inför, och de kusliga spänningar som nu byggs upp i unionen, bara kan lösas om vi pratar med varandra.
Sedan behöver vi styrande politiker som förstår att det är allvar nu. De senaste månaderna har det lagts flera förslag som i mina ögon är hoppingivande.
